0915	Om frösåning av potatis eller jordpäron	Poppe, Jach. von
1784, juli OM FRÖSÅNING AF POTATOES ELLER JORDPÄRON En engelsman skriver i Journalen 1779 att potatis inte duger till plantering mer än 12-14 år, sedan måste de förnyas med frö. Detta var nytt för mig, men jag tänkte att man borde pröva. Över vintern hängde jag fröhusen i ett varmt rum. I mars lade jag dem i vatten och kramade ut fröna, som sedan torkades fram till såningstiden. Jag sådde ute och även i en låda inomhus. Jag satte ut dem och rensade ogräset och vattnade. På hösten hade dessa plantor förkovrat sig mycket. En del var stora som knytnävar andra som ägg. Då sättpotatis ofta fryser under vintern eller förstörs av råttor, är det en välsignelse att kunna få dem genom frösådd.
----------------------------
0916	Om ett icke kostsamt födningsmedel eller den så kallade Soupe Dauphinoise	Modeer
1784, juli OM ET ICKE KOSTSAMT FÖDNINGS-MEDEL, ELLER DEN SÅ KALLADE SOUPE DAUPHINOISE Detta födningssätt har varit känt i andra länder, men bör göra nytta även här under hungersnöd. 6 personer kunna 2 gånger om dagen äta sig mätta med endast 2 mark rågmjöl. Man gör en deg av råg och vatten. Degen kavlas ut och skäres i småbitar. Dessa kokas i en lerpotta med salt och 1 mark fett. Denna soppa är närande. Fettet kan sparas om man kokar med hälften mjölk. Även andra mjölsorter än råg kan användas.
----------------------------
0917	Förslag som blivit ingivna till Sällskapet på frågan om det bästa taktäckningssättet	Patriotiska Sällskapet
1784, juli FÖRSLAG, SOM BLIFWIT UPGIFNE (I DE TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET INKOMNE SWAR) PÅ FRÅGAN ANGÅENDE DET BÄSTA OCH MINST KOSTSAMMA TAKTÄCKNINGSSÄTT N:r 1 föreslår till stenhustak de i England använda flata takpannorna. Till allmogens hus används murtegel lagt i bruk och på bodar itusågade bräder. Halmtak till ladugårdshus. N:r 2 påstår att låga tak är bättre än höga. De täcks med järnplåtar, som stryks med beck vari blandats sand och glasbitar. Visas hur näver skall tas och att spik skall användas till halmtak istället för vidjor. N:r 3 fick belöningen och beskrivs i Journalen för maj 1783. N:r 4 föreslår blytak. N:r 5 platt taktegel ovanpå tjärade furuspån. N:r 6 furuklabbar bundna som halmtak. N:r 7 finns tryckt i Journalen för juli 1783. N:r 8 tryckt i Journalen november 1783.
----------------------------
0918	Anmärkningar angående folknumren för år 1783	Anonym
1784, juli ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMREN FÖR ÅR 1783 Lund. Fler födda än döda. Göteborg. 104 fler döda än födda. Marstrand. 63 barn födda och 37 barn under 10 år döda. 5 utlänningar dog och 13 man av Kungl. Upplands Regemente avled på Karlstens fästning. Mariefred. Föddes 407 och dog 389. 8 hustrur födde tvillingar och 15 dödfödda barn föddes. Stockholm. Föddes 1911 barn och dog 3472 personer. Dödsorsaken var hetsiga febrar, rödsot, rötfeber, lungsot, trånsjuka och av veneriska åkommor avled 156.
----------------------------
0919	Berömliga gärningar	Anonym
1784, juli BERÖMLIGA GÄRNINGAR Drottningen har skänkt pengar till de nödlidande efter den svåra vintern. Betydande sammanskott har gjorts även av andra. Brandstod har utbetalts till soldaten Wahlström i Öryds socken, Jönköpings län och torparen Anders Persson i Markims socken, Stockholms län
----------------------------
0920	Anmärkningar angående väderleken för juni 1784	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0921	Anmärkningar angående landskötseln	Bjelke, Thure
1784, aug ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE LANDSKÖTSELN Om olika jordarter, deras bruk, gödning och blandningar. Om såning. Om gödseln. Om sädens bärgning. Om ängar. Om hagar och betesmark.
----------------------------
0922	Berättelse om Lattomeri kärrs utdikning	Kraftman
1784, aug BERÄTTELSE OM LATTOMERI KÄRRS UTDIKNING Lattomeri kärr ägs av Björneborgs stad och 78 hemmansägare i Ulfsby. Berättelse hur dikningen gick till och nyttan därav. Där bildades 3 utfall, alla till Kumo älv. En mjölkvarn uppfördes. En damm byggdes. Konung Gustavs skrivelse, där han uttrycker välbehag över arbetet.
----------------------------
0923	Anmärkningar angående blandsäd	Modeer
1784, aug ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE BLANDSÄD När två eller flera sädeslag utsås på samma gärde kallas det blandsäd. Växterna har inte som djuren mun och käkar utan måste givas en för varje växt lämplig föda tillredd av naturen. Utan mycket naturkunnighet ser man att det är bladen och rötterna, som är huvudsätet för växternas sugrör. Jorden är växtens visthus. Man kan därför inte odla samma växter på samma ställe hur länge som helst. Därför gör man ingen varaktig vinst med blandsäd eller kampsäd, när höst- och vårsäd blandas. När skogen i en dal växer hög är det inte för att bekämpa andra träd, utan för att nå solen. Ingen vinst att så rotfrukter bland säden. Det som förhöjer jordens bärighet är cirkulation.
----------------------------