0911	Anmärkning vid avhandling om anspänningsmedel för oxar, införd dec 1783	Anonym
1784, juli ANMÄRKNING WID AFHANDLING OM ANSPÄNNINGS-MEDEL FÖR OXAR, INFÖRD I DECEMBER MÅNADS JOURNAL ÅR 1783 Några anmärkningar mot herr Algrens artikel. Han drar en annan slutsats om var styrkan hos djuret ligger och hur man skall utnyttja det. Det talas om oxtämjning, som om det vore ett privilegium för oxen att bli tämjd. Han skall lära sig att det är fåfängt att spjärna emot människan. Ritning och beskrivning hur oxarna skall placeras och hur tämjningen skall gå till. Även den folkilsknaste tjur fäller modet, då han blir hopkopplad mellan två oxar.
----------------------------
0912	Försök med vit vallmo	Ekeberg, C G
1784, juli FÖRSÖK MED HWIT WALLMO Jag sådde frön av två knoppar vit vallmo, som jag fått av professor Lostbom, som föda till mina bin. Jag märkte dock inte att bina var intresserade. Växten odlas i Ostindien, Sumatra och Java för att få opium. Där gör man ett sår i knoppen, så att daggen befordrar den vita mjölkens utflöde. Varje morgon avskrapas den och samlas till kakor. Jag prövade detsamma. Jag anser att man skall pressa dem till en finare målarolja, men inte använda dem till matolja. I Kina både tuggas och rökes tobaken.
----------------------------
0913	Om rörens tjärning i kakelugnar	Rameen, Olof
1784, juli OM RÖRENS TJÄRNING I KAKELUGNAR. Den nytta, som friherre Wrede och kommendören Cronstedt beskrivit i tryck om kakelugnar, är utan tvivelsmål. En olägenhet är att sotet vill stoppa igen rören och teglet skivar sig och faller ned och täpper till. Om man stryker med tunn tjära inuti rören undviker man detta. Detta förhindrar också os. Om skorstenspipor behandlades på samma sätt, skulle eldsvådor undvikas och skorstensfejare bli onödiga.
----------------------------
0914	Beskrivning på en av de uppodlingar, herr Beckman på Foglö Säteri i Thorsö församling företagit och utfört	Smedberg, N
1784, juli BESKRIFNING PÅ EN DEL, AF DE UPODLINGAR, HERR ASSESSOR BECKMAN PÅ FOGLÖ SÄTERI I THORSÖ FÖRSAMLING FÖRETAGIT OCH UTFÖRT Beskrivning av arbetet efter vittnesmål och efter uppvisandet av inspektor Scholls journaler, vilket jag intygar. N Smedberg, kyrkoherde
----------------------------
0915	Om frösåning av potatis eller jordpäron	Poppe, Jach. von
1784, juli OM FRÖSÅNING AF POTATOES ELLER JORDPÄRON En engelsman skriver i Journalen 1779 att potatis inte duger till plantering mer än 12-14 år, sedan måste de förnyas med frö. Detta var nytt för mig, men jag tänkte att man borde pröva. Över vintern hängde jag fröhusen i ett varmt rum. I mars lade jag dem i vatten och kramade ut fröna, som sedan torkades fram till såningstiden. Jag sådde ute och även i en låda inomhus. Jag satte ut dem och rensade ogräset och vattnade. På hösten hade dessa plantor förkovrat sig mycket. En del var stora som knytnävar andra som ägg. Då sättpotatis ofta fryser under vintern eller förstörs av råttor, är det en välsignelse att kunna få dem genom frösådd.
----------------------------
0916	Om ett icke kostsamt födningsmedel eller den så kallade Soupe Dauphinoise	Modeer
1784, juli OM ET ICKE KOSTSAMT FÖDNINGS-MEDEL, ELLER DEN SÅ KALLADE SOUPE DAUPHINOISE Detta födningssätt har varit känt i andra länder, men bör göra nytta även här under hungersnöd. 6 personer kunna 2 gånger om dagen äta sig mätta med endast 2 mark rågmjöl. Man gör en deg av råg och vatten. Degen kavlas ut och skäres i småbitar. Dessa kokas i en lerpotta med salt och 1 mark fett. Denna soppa är närande. Fettet kan sparas om man kokar med hälften mjölk. Även andra mjölsorter än råg kan användas.
----------------------------
0917	Förslag som blivit ingivna till Sällskapet på frågan om det bästa taktäckningssättet	Patriotiska Sällskapet
1784, juli FÖRSLAG, SOM BLIFWIT UPGIFNE (I DE TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET INKOMNE SWAR) PÅ FRÅGAN ANGÅENDE DET BÄSTA OCH MINST KOSTSAMMA TAKTÄCKNINGSSÄTT N:r 1 föreslår till stenhustak de i England använda flata takpannorna. Till allmogens hus används murtegel lagt i bruk och på bodar itusågade bräder. Halmtak till ladugårdshus. N:r 2 påstår att låga tak är bättre än höga. De täcks med järnplåtar, som stryks med beck vari blandats sand och glasbitar. Visas hur näver skall tas och att spik skall användas till halmtak istället för vidjor. N:r 3 fick belöningen och beskrivs i Journalen för maj 1783. N:r 4 föreslår blytak. N:r 5 platt taktegel ovanpå tjärade furuspån. N:r 6 furuklabbar bundna som halmtak. N:r 7 finns tryckt i Journalen för juli 1783. N:r 8 tryckt i Journalen november 1783.
----------------------------
0918	Anmärkningar angående folknumren för år 1783	Anonym
1784, juli ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMREN FÖR ÅR 1783 Lund. Fler födda än döda. Göteborg. 104 fler döda än födda. Marstrand. 63 barn födda och 37 barn under 10 år döda. 5 utlänningar dog och 13 man av Kungl. Upplands Regemente avled på Karlstens fästning. Mariefred. Föddes 407 och dog 389. 8 hustrur födde tvillingar och 15 dödfödda barn föddes. Stockholm. Föddes 1911 barn och dog 3472 personer. Dödsorsaken var hetsiga febrar, rödsot, rötfeber, lungsot, trånsjuka och av veneriska åkommor avled 156.
----------------------------
0919	Berömliga gärningar	Anonym
1784, juli BERÖMLIGA GÄRNINGAR Drottningen har skänkt pengar till de nödlidande efter den svåra vintern. Betydande sammanskott har gjorts även av andra. Brandstod har utbetalts till soldaten Wahlström i Öryds socken, Jönköpings län och torparen Anders Persson i Markims socken, Stockholms län
----------------------------