| 0906 | Om de inkommna svaren på frågan om Forssenii åkerbrukssätt | Patriotiska Sällskapet |
| 1784, juni. OM DE INKOMNE SWAREN PÅ FRÅGAN ANGÅENDE FORSSENII ÅKERBRUKS-SÄTT. A. Forssenii skrift om cirkulationsåkerbruket har blivit läsarna underställt och prövat. 5 svar har inkommit men inget var så fullständigt att premien betalats ut. Dock ges en skådepenning till svar 5. Ny fråga om cirkulationsbruket utsatta. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0907 | Uppgift till besvarande mot hedersbelöning | Patriotiska Sällskapet |
| 1784, juni. UPGIFWEN FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT TILDELNING AF EN HEDERSBELÖNING. Fråga: Vari bestå felen i de nuvarande barnhusinrättningarna samt huru och på vad sätt kunna de till allmän och enskild förmån bäst avhjälpas? | ||
| ---------------------------- | ||
| 0908 | Anmärkningar angående väderleken för maj 1784 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0909 | Försök i Sverige, att genom en införskriven Farmer, på engelska viset beså trädesgärdet med rovor och potatis i stället för att endast köra och reda det | Bagge, P P |
| 1784, juli FÖRSÖK I SVERIGE, AT GENOM EN INFÖRSKRIFWEN FARMER, PÅ ENGELSKA WISET BESÅ TRÄDESGÄRDET MED ROFWOR OCH POTATEOS, I STÄLLET FÖR, AT ENDAST KÖRA OCH REDA DET Förvirrad av debatten om träde eller inte skaffade jag en engelsk lanthushållare, då jag där med egna ögon sett, hur jord lika vår gav den allra härligaste skörd utan att jorden vilat. Jag skulle fela i min skyldighet till fosterlandet och medborgarna, om jag inte berättade hur denne utlänning bar sig åt. Han tog bort sten ur ett gammalt höglänt åkergärde, plöjde, räfsade ihop ogräset. Han använde en skotsk plog. Jorden gödslades. Kvinnor och barn satte sönderskurna potatisar 5-6 tum från varandra. De myllades ned med en djup fåra på båda sidor. Det var viktigt att fårorna var raka, då han sedan skulle tukta ogräset mellan potatisraderna. Genom arbetsfolkets ovillighet och dragarnas ovana att gå rakt lyckades det inte, utan man fick hacka bort ogräset för hand. Kålstjälkar komposterades och användes till potatisgödning. Vid skörden i oktober gav en tunna utsäde 37 tunnors skörd. Vid rovlandet tog ogräset överhanden. I början åt djuren endast blasten, men så småningom lärde de sig uppskatta även rovan. De satte ibland rovbitar i halsen. Den engelska farmaren berättade att repslagare gjorde en tågstump, som smord nedfördes i halsen på djuren. Trots att djuren inte vattnas, när de äter rovor, lämnar de mer urin än annars. Denna tillvaratas i England och anses värdefullare än gödseln. De 12 kreatur, som blivit gödda med rovor gav mycket fett kött vid slakten. Allmänheten får nu avgöra om detta hushållsättet att odla rovor istället för att låta åkern ligga i träda är förmånligt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0910 | Berättelse om klinkerberedning i Holland | Qwist, Andersson Benct |
| 1784, juli BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNINGEN I HOLLAND Blandning av sand och lera. Det är elden som avgör hur teglet blir. Många olika tegel blir av samma slags lera. Arbetsförhållanden och löner kan inte översättas till vårt land, då holländaren lever på helt annat sätt än svensken. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0911 | Anmärkning vid avhandling om anspänningsmedel för oxar, införd dec 1783 | Anonym |
| 1784, juli ANMÄRKNING WID AFHANDLING OM ANSPÄNNINGS-MEDEL FÖR OXAR, INFÖRD I DECEMBER MÅNADS JOURNAL ÅR 1783 Några anmärkningar mot herr Algrens artikel. Han drar en annan slutsats om var styrkan hos djuret ligger och hur man skall utnyttja det. Det talas om oxtämjning, som om det vore ett privilegium för oxen att bli tämjd. Han skall lära sig att det är fåfängt att spjärna emot människan. Ritning och beskrivning hur oxarna skall placeras och hur tämjningen skall gå till. Även den folkilsknaste tjur fäller modet, då han blir hopkopplad mellan två oxar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0912 | Försök med vit vallmo | Ekeberg, C G |
| 1784, juli FÖRSÖK MED HWIT WALLMO Jag sådde frön av två knoppar vit vallmo, som jag fått av professor Lostbom, som föda till mina bin. Jag märkte dock inte att bina var intresserade. Växten odlas i Ostindien, Sumatra och Java för att få opium. Där gör man ett sår i knoppen, så att daggen befordrar den vita mjölkens utflöde. Varje morgon avskrapas den och samlas till kakor. Jag prövade detsamma. Jag anser att man skall pressa dem till en finare målarolja, men inte använda dem till matolja. I Kina både tuggas och rökes tobaken. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0913 | Om rörens tjärning i kakelugnar | Rameen, Olof |
| 1784, juli OM RÖRENS TJÄRNING I KAKELUGNAR. Den nytta, som friherre Wrede och kommendören Cronstedt beskrivit i tryck om kakelugnar, är utan tvivelsmål. En olägenhet är att sotet vill stoppa igen rören och teglet skivar sig och faller ned och täpper till. Om man stryker med tunn tjära inuti rören undviker man detta. Detta förhindrar också os. Om skorstenspipor behandlades på samma sätt, skulle eldsvådor undvikas och skorstensfejare bli onödiga. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0914 | Beskrivning på en av de uppodlingar, herr Beckman på Foglö Säteri i Thorsö församling företagit och utfört | Smedberg, N |
| 1784, juli BESKRIFNING PÅ EN DEL, AF DE UPODLINGAR, HERR ASSESSOR BECKMAN PÅ FOGLÖ SÄTERI I THORSÖ FÖRSAMLING FÖRETAGIT OCH UTFÖRT Beskrivning av arbetet efter vittnesmål och efter uppvisandet av inspektor Scholls journaler, vilket jag intygar. N Smedberg, kyrkoherde | ||
| ---------------------------- | ||