0901Angående mossa på fruktträdAnonym
1784, maj

ANGÅENDE MÅSSA PÅ FRUCKT-TRÄD

I trädgårdsböcker står att man skall skrapa mossan av fruktträden. Jag har aldrig stympat något träd eller planta och ändå fått dem lönande. Särskilt viktigt att inte kapa melonrevorna.

Mossan på träden kanske rent av är nyttig. De insekter som lever där angriper inte frukten. Kanske svalkar mossan trädet under torrår. Om vattnet är växternas principal är det illa gjort att skrapa bort den skyddande mossan. Önskar att någon naturkunnig ger upplysning.

----------------------------
 
0902Anmärkningar angående väderleken för april 1784Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0903Anmärkningar angående Kungl. Patriotiska Sällskapets grunder till hedersbelöningar för landbruketFischerström, Johan
1784, juni.

ANMÄRKNINGAR RÖRANDE DE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET ANTAGNE GRUNDER TIL HEDERSBELÖNINGARS UTDELANDE FÖR LANDTBRUKET.

Kungl. Patriotiska Sällskapet utgiver månatligen sedan 1776 en Journal, där nyttiga underrättelser sprids och där enskilda personer utan kostnad får införa vad gott och nyttigt är.

De utgiver handlingar sedan 1770, som innehåller viktiga anmärkningar och upplysningar om näringar.

De utsätter frågor i hushållningsämnen och skänker hederliga uppmuntringar för bästa svar.

Införskriver årligen de förmånligaste gräsfrön.

Inskaffar instrumenter från utrikes att med framgång nyttjas till drunknades vederfående.

Översänder till landsorten ritningar på lantmannaredskap och har upprättat en modellkammare.

Utdelar små pensioner.

Utdelar hedersbelöningar.

Johan Fischerström anser i ett memorial att man borde ta under övervägande de regler som gäller för hedersbelöningarna. De var menade som uppmuntran och att väcka tävlan men har ofta blivit föremål för avundsjuka och hat.

Efter sitt första memorial blev Fischerström anmodad att komma med synpunkter på ämnen som särskilt bör beaktas. Han nämner då boskapsskötseln, som den allra viktigaste. Han menar att aldrig kunna länder snarare förkovra sig och vinna folkstyrka, än genom boskapsskötselns uppdrivande. Sveriges första och förnämsta hushållning bör grunda sig på ladugården. Fordom var Sverige ryktbart för en ymnig boskapsavel. Att Sverige aldrig blir rätt folkrikt, eller dess inbyggare rätt välmående, innan boskapsskötseln blir ett allvarligt föremål för allmänt bemödande.

Att ladugårdsskötseln blir föremål för uppmärksamhet, vartill Kungl. Patriotiska Sällskapet i synnerhet täckes sträcka en gynnande omvårdnad.

----------------------------
 
0904Berättelse om klinkerberedning i HollandQwist, andersson Benct
1784, juni.

BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNINGEN I HOLLAND.

Beskrivning av de leror som används och en ritning på tegelugn och tegellada.

----------------------------
 
0905Utdrag ur professor Hellenii avhandling om finska allmogens nödårForsander, M
1784, juni.

UTDRAG AF PROFESSORENS DOCT. HELLENII OCH CANDIDATEN J.F.WALLENII ACADEMISKA AFHANDLING OM FINSKA ALLMOGENS NÖDBRÖD.

Recept på barkbröd och nässelbröd samt varning för att ta för mycket ljung i degen, då bröstsveda och svullnad i kroppen uppstår.

----------------------------
 
0906Om de inkommna svaren på frågan om Forssenii åkerbrukssättPatriotiska Sällskapet
1784, juni.

OM DE INKOMNE SWAREN PÅ FRÅGAN ANGÅENDE FORSSENII ÅKERBRUKS-SÄTT.

A. Forssenii skrift om cirkulationsåkerbruket har blivit läsarna underställt och prövat. 5 svar har inkommit men inget var så fullständigt att premien betalats ut. Dock ges en skådepenning till svar 5.

Ny fråga om cirkulationsbruket utsatta.

----------------------------
 
0907Uppgift till besvarande mot hedersbelöningPatriotiska Sällskapet
1784, juni.

UPGIFWEN FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT TILDELNING AF EN HEDERSBELÖNING.

Fråga: Vari bestå felen i de nuvarande barnhusinrättningarna samt huru och på vad sätt kunna de till allmän och enskild förmån bäst avhjälpas?

----------------------------
 
0908Anmärkningar angående väderleken för maj 1784Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0909Försök i Sverige, att genom en införskriven Farmer, på engelska viset beså trädesgärdet med rovor och potatis i stället för att endast köra och reda detBagge, P P
1784, juli

FÖRSÖK I SVERIGE, AT GENOM EN INFÖRSKRIFWEN FARMER, PÅ ENGELSKA WISET BESÅ TRÄDESGÄRDET MED ROFWOR OCH POTATEOS, I STÄLLET FÖR, AT ENDAST KÖRA OCH REDA DET

Förvirrad av debatten om träde eller inte skaffade jag en engelsk lanthushållare, då jag där med egna ögon sett, hur jord lika vår gav den allra härligaste skörd utan att jorden vilat. Jag skulle fela i min skyldighet till fosterlandet och medborgarna, om jag inte berättade hur denne utlänning bar sig åt.

Han tog bort sten ur ett gammalt höglänt åkergärde, plöjde, räfsade ihop ogräset. Han använde en skotsk plog. Jorden gödslades. Kvinnor och barn satte sönderskurna potatisar 5-6 tum från varandra. De myllades ned med en djup fåra på båda sidor. Det var viktigt att fårorna var raka, då han sedan skulle tukta ogräset mellan potatisraderna. Genom arbetsfolkets ovillighet och dragarnas ovana att gå rakt lyckades det inte, utan man fick hacka bort ogräset för hand. Kålstjälkar komposterades och användes till potatisgödning. Vid skörden i oktober gav en tunna utsäde 37 tunnors skörd.

Vid rovlandet tog ogräset överhanden. I början åt djuren endast blasten, men så småningom lärde de sig uppskatta även rovan. De satte ibland rovbitar i halsen. Den engelska farmaren berättade att repslagare gjorde en tågstump, som smord nedfördes i halsen på djuren. Trots att djuren inte vattnas, när de äter rovor, lämnar de mer urin än annars. Denna tillvaratas i England och anses värdefullare än gödseln.

De 12 kreatur, som blivit gödda med rovor gav mycket fett kött vid slakten. Allmänheten får nu avgöra om detta hushållsättet att odla rovor istället för att låta åkern ligga i träda är förmånligt.

----------------------------