0886	Berättelse om klinkerberedning i Holland	Qwist, Andersson Benct
1784, mars BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNING I HOLLAND Beskrivningar av torkningsplatser, själva tegelslagningen och de redskap som behövs. Ritning och beskrivning av tegelugn.
----------------------------
0887	Om nya uppodlingar närmast omkring Stockholm	Fischerström, Johan
1784, mars OM NYA UPODLINGAR NÄRMAST OMKRING STOCKHOLM Fortifikationskassören Anders Widfors har vid Enskede gård gjort stora uppodlingar. Gårdens ägare ålderman Birger Fougel lämnade honom frihet och tillgångar att genomföra detta verk. 10000 lass gödsel hämtades från staden. Stenen från åkern blev den ansenliga stenmuren vid vägen åt Brännkyrka. Rothuggning på Storängen gjordes av dalkarlar. Trakten mellan Enskede och Dalarövägen var utmark. Där blev beten. Torp anlades vid Lingstugan, Åsen, Dalen och Glädjen. Det gällde att befria området från de mossar och kärr, som drog till sig nattfrost. Fogelkärret, Pungpinekärret, Sickla- och Hammarbykärret dikades ut. Det finns ingen journal på arbetena. Den brann vid vådelden den 6 april 1777. Grannarna önskade också hans hjälp, att förbättra sina egendomar. 1763 bad Jacobsbergs ägare grosshandlare, Niclas Hasselgren, att Widfors skulle ta sig an förvaltningen av gården. Ett stort gungfly, kallat Gungan, blev uppodlat. Greve Carl Fredric Scheffer och baron Fabian Wrede besökte Widfors och uppmuntrade honom att fortsätta sitt verk. Beskrivning av Widfors sätt att uppodla kärr och mossar. Hans brorson Anders Persson Widfors har nu övertagit uppodlingarna.
----------------------------
0888	Brev i åtskilliga hushållningsämnen	Anonym
1784, mars BREF I ÅTSKILLIGA HUSHÅLLS-ÄMNEN Sänder ett recept om brygd på gårdmålla för att spara säd. Den konsten har många här nyttjat, då svår väderlek förstört säden och gårdmållan tagit överhanden. Endast de som haft svedje fick god skörd. De turnipsfrö jag fick av sekreteraren gav en kappe frö, som jag skall ge till flera. Även luzern trivs i detta klimat. Klövern växer vilt och är stor och frodig. 19 tjärugnar finns nu i mitt pastorat och producerar en ansenlig mängd tjära, som dock inte går att avyttra i Sundsvall.
----------------------------
0889	Ett påfunnet sätt att i knappa år brygga dricka av vild- eller gårdmålla	Wasenius, Pehr H
1784, mars ET PÅFUNNET SÄTT, AT I KNAPPA ÅR, GENOM ANSENLIG BESPARING AF SÄD, BRYGGA DRICKA MEDELST TILHJELP AF ET SLAGS OGRÄS, WILL- ELLER GÅR-MÅLLA HÄR KALLAD En trevlig bondhustru på trakten, har under den lovliga brännvinsbränningstiden kommit på att tillsätta den beska mållan och fått ett gott brännvin. Hon fortsatte med att brygga ett dricka på malt, säd och målla. Genom att tillsätta mållan som kallas gårdmålla och växer vilt här, spar hon åtskilligt med säd. Fröna, som är feta, torkas med möda och males till mjöl. Man tar två delar målla och en del malt och förfar som vid vanlig brygd. Då mållan är besk skall man endast ta hälften av humlet.
----------------------------
0890	Anmärkningar angående väderleken för februari 1784	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0891	Anmärkningar om de mest brukliga foderväxterna	Anonym
Beskrivning av jordhumle, sparrklöver, vit väppling, vicker, sibiriskt höfrö, gul vicker, sigalsärter, västgöta höfrö m.fl.
----------------------------
0892	Om teglets ansning och torkning innan det bränns	Qwist, Andersson Benct
1784, april. BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNING I HOLLAND. OM TEGLETS ANSNING OCH TORKNING, INNAN DET BRÄNNES. Beskrivning av hur man i Holland torkar och bränner klinker. Ritning på ugn.
----------------------------
0893	Beskrivning på stillningssätt med granris 1782 för klavbundna kreatur	Christiernin Johan
1784, april. BESKRIFNING PÅ STILLNINGSSÄTT MED GRANRIS 1782, FÖR 62 ST. KLAVBUNDNA BOSKAPSKREATUR, OCH FODERBESPARING DÄRMED. Granris s.k. slokris avhugges med kniv och läggs i en lår och fuktas med saltvatten. Sedan strör man malet kornmjöl över. Oxar och stutar höll till godo med detta stillningssätt och fick gott hull. Hästarna däremot vägrade äta.
----------------------------
0894	Hur och på vad sätt en lantman vid foderbrist och när lång vår infaller, skall bärga sina djur att de ej dö	Anonym
1784, april. HURU OCH PÅ HWAD SÄTT EN LANDTMAN, UTI FODERBRIST, OCH ENÄR LÅNG WÅR INFALLER, SKALL KUNNA BÄRGA SINA DRAGARE OCH BOSKAP, AT DE EJ DÖ AF HUNGER. All slags kvistar av träd och buskar och ris hackas och kokas.
----------------------------