| 0884 | Anmärkningar angående väderleken för januari 1784 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0885 | Några anmärkningar vid de mest brukliga foderväxterna | Tengmalm, P G |
| 1784, mars NÅGRA ANMÄRKNINGAR WID DE MÄST BRUKLIGA FODER-WÄXTER Ängen måste skötas, röjas och gödas. Ängen är åkerns moder. I de nya hushållskrifterna skrivs om artificiella ängar. Ingen vågar nu motsäga nyttan av dem. På flera ställen är de naturliga ängarna lika goda. De höslag som föreslås skall vara saftfulla, hälsosamma och smakliga för djuren. De skall passa för klimatet. De skall vara perenna och inte kräva gödning varje år. De får inte vara kinkiga med jordmånen eller utsuga jorden. Det är märkligt, att ingen redovisar sina misslyckade försök. Nu måste tyvärr flera göra samma misstag. Beskrivning av luzern, treffel (klöver), svenskt höfrö och vitklöver. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0886 | Berättelse om klinkerberedning i Holland | Qwist, Andersson Benct |
| 1784, mars BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNING I HOLLAND Beskrivningar av torkningsplatser, själva tegelslagningen och de redskap som behövs. Ritning och beskrivning av tegelugn. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0887 | Om nya uppodlingar närmast omkring Stockholm | Fischerström, Johan |
| 1784, mars OM NYA UPODLINGAR NÄRMAST OMKRING STOCKHOLM Fortifikationskassören Anders Widfors har vid Enskede gård gjort stora uppodlingar. Gårdens ägare ålderman Birger Fougel lämnade honom frihet och tillgångar att genomföra detta verk. 10000 lass gödsel hämtades från staden. Stenen från åkern blev den ansenliga stenmuren vid vägen åt Brännkyrka. Rothuggning på Storängen gjordes av dalkarlar. Trakten mellan Enskede och Dalarövägen var utmark. Där blev beten. Torp anlades vid Lingstugan, Åsen, Dalen och Glädjen. Det gällde att befria området från de mossar och kärr, som drog till sig nattfrost. Fogelkärret, Pungpinekärret, Sickla- och Hammarbykärret dikades ut. Det finns ingen journal på arbetena. Den brann vid vådelden den 6 april 1777. Grannarna önskade också hans hjälp, att förbättra sina egendomar. 1763 bad Jacobsbergs ägare grosshandlare, Niclas Hasselgren, att Widfors skulle ta sig an förvaltningen av gården. Ett stort gungfly, kallat Gungan, blev uppodlat. Greve Carl Fredric Scheffer och baron Fabian Wrede besökte Widfors och uppmuntrade honom att fortsätta sitt verk. Beskrivning av Widfors sätt att uppodla kärr och mossar. Hans brorson Anders Persson Widfors har nu övertagit uppodlingarna. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0888 | Brev i åtskilliga hushållningsämnen | Anonym |
| 1784, mars BREF I ÅTSKILLIGA HUSHÅLLS-ÄMNEN Sänder ett recept om brygd på gårdmålla för att spara säd. Den konsten har många här nyttjat, då svår väderlek förstört säden och gårdmållan tagit överhanden. Endast de som haft svedje fick god skörd. De turnipsfrö jag fick av sekreteraren gav en kappe frö, som jag skall ge till flera. Även luzern trivs i detta klimat. Klövern växer vilt och är stor och frodig. 19 tjärugnar finns nu i mitt pastorat och producerar en ansenlig mängd tjära, som dock inte går att avyttra i Sundsvall. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0889 | Ett påfunnet sätt att i knappa år brygga dricka av vild- eller gårdmålla | Wasenius, Pehr H |
| 1784, mars ET PÅFUNNET SÄTT, AT I KNAPPA ÅR, GENOM ANSENLIG BESPARING AF SÄD, BRYGGA DRICKA MEDELST TILHJELP AF ET SLAGS OGRÄS, WILL- ELLER GÅR-MÅLLA HÄR KALLAD En trevlig bondhustru på trakten, har under den lovliga brännvinsbränningstiden kommit på att tillsätta den beska mållan och fått ett gott brännvin. Hon fortsatte med att brygga ett dricka på malt, säd och målla. Genom att tillsätta mållan som kallas gårdmålla och växer vilt här, spar hon åtskilligt med säd. Fröna, som är feta, torkas med möda och males till mjöl. Man tar två delar målla och en del malt och förfar som vid vanlig brygd. Då mållan är besk skall man endast ta hälften av humlet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0890 | Anmärkningar angående väderleken för februari 1784 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0891 | Anmärkningar om de mest brukliga foderväxterna | Anonym |
| Beskrivning av jordhumle, sparrklöver, vit väppling, vicker, sibiriskt höfrö, gul vicker, sigalsärter, västgöta höfrö m.fl. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0892 | Om teglets ansning och torkning innan det bränns | Qwist, Andersson Benct |
| 1784, april. BERÄTTELSE OM KLINKERT-BEREDNING I HOLLAND. OM TEGLETS ANSNING OCH TORKNING, INNAN DET BRÄNNES. Beskrivning av hur man i Holland torkar och bränner klinker. Ritning på ugn. | ||
| ---------------------------- | ||