0858 | Rön vid gräsfrösåning | Anonym |
1783, dec. RÖN WID GRÄSFRÖ-SÅNING. För Östergötland rekommenderas knylhavre eller s.k. fromental (Avena elatior). Luzern anses dock inte lämplig. | ||
---------------------------- | ||
0859 | Nytt påfund av valvbågar | Anonym |
1783, dec. OM ET NYTT PÅFUND AF HWALFBÅGAR, SAMT AT BEREDA SILLTRAN TIL LAMPOR. Från Frankrike kommer en modell att bygga broar med valvbågar av trä | ||
---------------------------- | ||
0860 | Att bereda silltran till lampor | Anonym |
1783, dec. AT BEREDA SILLTRAN TIL LAMPOR. Från Göteborg meddelas att man kan ta bort den elaka lukten från silltran, så att den går att använda till lampolja. Ett slags lampor i form av ljus kan användas | ||
---------------------------- | ||
0861 | Om understödet till limaborna | Patriotiska Sällskapet |
1783, dec. OM UTDELNINGEN AF UNDERSTÖDET FÖR LIMA-BOERNA. Redovisning av olika sammanskott till limabor. | ||
---------------------------- | ||
0862 | Om en till Kungl.Patriotiska Sällskapet avlämnad penningsumma till en frågas besvarande mot belöning | Patriotiska Sällskapet |
1783, dec. OM EN TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET AFLEMNAD PENNINGE SUMMA, OCH ANLEDNING DÄRAF TAGEN GAGNANDE FÖRFATTNING, SAMT UPGIFT TIL EN FRÅGAS BESWARANDE EMOT BELÖNING. En anonym givare har skänkt 150 Rd att användas till understöd för den som drabbats av eldsvåda och inte kan åtnjuta annan brandstod. Dessutom har Patriotiska Sällskapet utfäst en belöning till den, som kan ge förslag på, hur vårt förvillade land skall upparbetas och förädlas. | ||
---------------------------- | ||
0863 | Anmärkningar angående väderleken för november 1783 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
0864 | Avhandling om anspänningsmedel för oxar och hästar | Ahlgren, Sven |
1784, jan AFHANDLING OM ANSPÄNNINGS-MEDEL FÖR OXAR OCH HÄSTAR (FORTSÄTTNING OCH SLUT) Beskrivs tre anspänningssätt. Låta oket vila mot de vassa utskotten. Detta är i början smärtsamt för djuret, men det vänjer sig. Andra sättet är att fastgöra oket i pannan eller bakom hornen. Djuret är fast och kan bryta sig om marken är ojämn. Tredje sättet är att låta djuret dra med sele och loka. Detta är det bästa sättet. Beskrivning av selar, lokor och bringgjordar och dess placering på djuret. Det är viktigt att tämja djuren med vänlighet. Deras vett består endast av vanor och de trivs bäst om man inte rubbar den invanda ordningen. Har man endast en stut, kan han lära av en äldre dragoxe. Man skall inte bruka bindsle om halsen. Djuren bör läras att gå med ok på en slätt och där det inte är trångt. Det är lämpligast att börja medan snön ligger, då de måste gå stadigt. Det är en dum inbillning att stutar skall köras så hårt att mankbenet brister och lämpar sig efter oket. Första gången de drar från skogen bör de bara dra ett träd, sedan ökas bördan. | ||
---------------------------- | ||
0865 | Svar på vad som är infört i Hushålls-Journalen för sistlidne november: Om åkerns vila vartannat år samt om skatte och frälsebonde | Patriotiska Sällskapet |
1784, jan Enligt kanslirådet Silléns avhandling är tvedingssträde det bästa, vilket erkännes. I min trakt är skatten bättre för kronan. Jag känner inte ett enda skattehemman som är öde, medan fler frälsehemman står utan brukare. Dessa skattebönder är bäst mående, husen bäst byggda och äringen säkrast. | ||
---------------------------- | ||
0866 | Anmärkning om vintersäd sådd om våren | Anonym |
1784, jan ANMÄRKNING OM WINTERSÄD SÅDD OM WÅREN I mars fick bönderna i Nordre härad vintersäd, som de inte kunnat bärga då det var regn hela hösten. Detta gjorde att man nu prövar sådant odlingssätt. | ||
---------------------------- |