| 0849 | Om det är skada att låta åker vila vart annat år, och att låta hemmansbrukare betjäna andra gårdar | Anonym |
| 1783, nov OM DET ÄR SKADA LÅTA ÅKER HWILA HWART ANNAT ÅR, LÅTA HEMMANS-BRUKARE BETIENA ANDRA GÅRDAR? Att låta åkern vila vart annat år är synnerligen skadligt. Skulle den seden genom skrifter, som talar för dess förmån öka, blir skadan än större. Tabell, som visar 20 års avkastning. Den visar att vid vart fjärde års träde var avkastningen större än vid vart annat. Förslag att upphöra med dagsverken på herrgårdarna och istället betala avrad är förkastligt. De stora gårdarna är ryggraden i riket. Tabeller som visar att befrielse från gårdars betjänande inte gjort någon nytta. Framtiden får visa, om inte skatteallmogen blir utfattig med sin frihet från andra gårdars betjänande. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0850 | Takbyggnad | Anonym |
| 1783, nov TAK-BYGGNAD Den höga takresningen, som är i bruk, de s.k. mansardtaken är kostsamma att bygga. Täckning av tegel eller plåtar blir stor kostnad. Ofta är höjden på taket mer än våningshöjden. Man vinner visserligen utrymme på vinden, men då där ofta lagras ved, blir det en stor brandfara. Ritning och beskrivning på ett lägre tak. Beskrivning hur tunna valv skulle kunna byggas på stenhus. Om stenhus täcktes med ett valvtak skulle det bli varaktigt och försäkrat från eldsvådor. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0851 | Försök med Veriska vattenpumpen | Melin, L |
| 1783, nov FÖRSÖK MED VERISKA WATTU-PUMPEN Denna pump har byggts på Tyresö av greve Scheffer och visat sig vara angenäm. Beskrivning av maskinen. Den bedöms som utmärkt. att på ett billigt sätt pumpa vatten ur gruvor | ||
| ---------------------------- | ||
| 0852 | Kungl. Kollegie Medici betänkande rörande tenn- och kopparkärls förtenning | Reftelius, J |
| 1783, nov KONGL COLLEGI MEDICI BETÄNKANDE, AFGIFWET TIL KONGL MAJ:TS OCH RIKSENS COMMERCE-COLLEGIUM, RÖRANDE TENN-ARBETEN OCH KOPPARKÄRILS FÖRTENNING Kollegium Medicum har begärt att få veta halten av bly, tenn och koppar, som används vid förtenning. Denna fråga är viktig, då nästan all mat tillreds i kärl av tenn eller koppar. Man kallade kopparslagaråldermannen Adolph, att ge recept på halten av metall, som kunde anses lämplig. Kollegiet blev mycket förundrat, när han vägrade och sade, att varje kopparslagare gör efter sitt påfund. Han menade, att det inte fanns någon författning eller överenskommelse om något medelvärde. De flesta tog 3 delar tenn och 1 del bly. Överdirektören för Kontrollverket lät i hemlighet undersöka några kopparslagare. Flera använde så mycket bly, att man måste tala om förblying i stället för förtenning. Kopparärgen, som har en kräkgörande egenskap, är dock mindre farlig än blyförgiftning, som verkar på lång sikt och med obotliga skador som följd. Bly löses i allt surt, brännvin och oljor. Sedan länge är tennet stämplat, beroende på hur mycket bly det innehåller. Trots detta görs tallrikar och terriner av tenn med stor blyhalt. Kollegium önskar att inga mat- och dryckeskärl tillverkas av de sämsta sorterna. Däremot kan ljusstakar, knappar, snusdosor och sprutor tillverkas av tenn stämplat med 4. Detsamma gäller för förtenning av kopparkärl. Utomlands finns förordningar hur mycket bly som tillåts, men inte i Sverige. Beskrivningar på flera olika sätt att förtenna kopparkärl. Järnbleck, som används till kok- och matkärl, måste också förtennas med rätt metod. Den glasyr, som används på lergods får inte heller innehålla bly som upplöses av syror. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0853 | Förbättring av kopparkärl | Anonym |
| 1783, nov FÖRBÄTTRING AF KOPPARKÄRIL I Paris finns en kopparkärlsfabrik, som med en ny metod tillverkar kastruller. De görs av koppar på utsidan och järn på insidan. Detta gör att det inte bränner vid och hindrar kopparen att utfällas i maten. De ärgar inte. Tillverkningen är något dyrare, men fördelarna är stora. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0854 | Beskriving över Ekebergs gård i Närke | Gezelius, Georg |
| 1783, nov BESKRIFNING ÖFWER EKEBERGS GÅRD I NERIKE Gården är ett gammalt frälsesäteri och ligger i Lillkyrka socken. Den har tillhört släkten Lejonhuvud sen 1400-talet. Genom köp tillhör den nu kammarherre H Uggla. Beskrivning av husen och jorden. Trots att man använder plog i Närke, har denna gård använt årder i 30 år. Många stenanläggningar finns. Förre ägaren Carl Svedenstjerna planterade 300 famnar granhäck. Fruktträdgård finns. Det är inspektor Anders Söderström, som drivit fram gården till dess höga status. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0855 | Anmärkningar angående väderleken för oktober 1783 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0856 | Avhandling om anspänningsmedel för oxar och hästar | Anonym |
| 1783, dec. AFHANDLING OM ANSPÄNNINGS-MEDEL FÖR OXAR OCH HÄSTAR. Beskrivning av oxars och hästars anatomi. En lång utläggning om hur man lämpligast skall få största kraften av sina dragdjur. Ritning och beskrivning av lokor och dragstänger. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0857 | Anmärkning angående skadedjurs och rovfåglars utödande | Aken Frantz von |
| 1783, dec. NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SKADEDJURS OCH ROF-FOGLARS UTÖDANDE. Skyldighet att företa skallgång mot skadedjur är en synnerligen dyrbar inrättning, som dessutom ger liten vinst. Att jaga skadedjur är nödvändigt, då stor skada görs på både avelsdjur och skogens villebråd. Älg och hjort är mer än sällsynta. Det enda sättet att komma tillrätta med problemet är att använda gift. Man lägger ut ludder (förgiftad åtel). 1746 gav hovmedicus och provinsialapotekaren Frantz Michael von Aken ut sitt "Hus och reseapotek" med recept på lämpliga medel till djurs förödande. Han skänkte ett exemplar av skriften till varje moderkyrka. von Akens son har skrivit artikeln och erbjuder liksom fadern att vid Örebro apotek bese och ta del av en modell till hökbur, som fadern konstruerat. | ||
| ---------------------------- | ||