0844	Korta oförgripliga tankar om Uppsala stads nuvarande politiska och ekonomiska tillstånd, samt medlen till dess hjälp: Till någon del förmodligen lämpliga för dylika städer	Anonym
1783, okt KORTE OFÖRGRIPELIGE TANKAR, OM UPSALA STADS NUWARANDE POLITISKA OCH OECONOMISKA TILSTÅND, SAMT MEDLEN TIL DESS HJELP: TIL NÅGON DEL FÖRMODLIGEN LÄMPELIGE FÖR FLERA DYLIKE STÄDER Det finns 4 slags städer i riket: stapel-, sjö-, upp- och bergsstäder. De skall syssla med förädlande och avsättande av varor och kallas borgerlig näring och samfundsmedlemmarna borgare. Åkerbruk är inte borgerlig näring. Trädgårdsskötsel, plantager, hantverk, fiske, handel och sjöfart hör däremot dit. Sådana plantager som fordra mycket gödsel är lämpliga inom städer. Städerna styrs av magistraten under landshövdingens och kammar- och kommerskollegiernas överinseende. De äldste och skråämbetenas åldermän skall ingå i styrelsen. De fattiga och arbetande är stadens förnämsta rikedom. Förmögna personer skall ge liv och rörelse åt stadens ekonomi. I Uppsala är den naturliga förmånen gott vatten, stora grästomter till plantage och trädgårdar. Utanför staden åkerjord, kålgårdar, humleplanteringar, beteshagar och mulbeten, segelled och hälsobrunn. Här är en av de rikaste Kungl. Akademier i världen, ärkebiskopssäte, landshövdingeresidens, två kampementsplatser, lagmans- och häradsting och kungsängsbärgning. Andra städer ligger inte för nära. Det finns många herrskaper och bruk. Trots detta är Uppsala en fattig stad. Ledamöterna borde vara tillhållna att lära sig 1619 års Kungl. Stadga och städers administration. Magistratsämbetena måste betalas ordentligt, om någon skall ha råd att syssla med detta. Indragning och annan fördelning av magistratssysslorna föreslås. Åkeri- och krognäringen bör ändras. De, som av olika skäl inte kan försörja sig, måste få hjälp för att man skall undvika tiggeri. Ett fattighus bör finnas. All åker i Uppsala borde omfördelas. Staden har en Politie Borgmästare, som varit lantmätare. Han kan göra fördelningen billigt. Möjlighet att få vattenledningar bör vara ett mål. För att nå förbättring fordras kunskap. Små ekonomiska sammankomster med oskyldiga nöjen och mycken upplysning bör inrättas för allmogen.
----------------------------
0845	Tankar över de förmåner och olägenheter, som åtfölja höga eller låga hjul i anledning av den införda engelska stegvagnen	Anonym
1783, okt TANKAR ÖFWER DE FÖRMÅNER OCH OLÄGENHETER, SOM ÅTFÖLJA HÖGA ELLER LÅGA HJUL, I ANLEDNING AF DEN UTI HUSHÅLL-JOURNALEN FÖR ÅR 1782 UTI NOVEMBER MÅNAD INFÖRDA ENGELSKA STEGKÄRRAN För den som ännu inte insett förmånen med höga hjul, har jag här ritning och beskrivning.
----------------------------
0846	Förteckning på födda, döda och vigda samt upplösta hjonelag i Stockholm år 1782	Anonym
1783, okt FÖRTECKNING PÅ DE FÖDDE OCH DÖDE, SAMT WIGDE OCH UPLÖSTE HJONELAG I STOCKHOLM, FÖR ÅR 1782 Stockholm. Födda 1807 och döda 3084. Åbo. Folkmängden har minskat de sista två åren med 500 personer, möjligen på grund av utflyttning.
----------------------------
0847	Anmärkningar angående väderleken för september 1783	Patriotiska Sällskapet
----------------------------
0848	Korta oförgripliga tankar om Uppsala stads nuvarande politiska och ekonomiska tillstånd (forts)	Kewenter, Mathias
1783, nov KORTE OFÖRGRIPLIGE TANKAR, OM UPSALA STADS NUWARANDE POLITISKA OCH OECONOMISKA TILSTÅND, SAMT MEDLEN TIL DESS HJIELP: TIL NÅGON DEL FÖRMODLIGEN LÄMELIGE FÖR FLERE DYLIKE STÄDER Att man går igenom alla kassor och får en uppfattning om deras storlek och användning. Att nya instruktioner för alla kassaförvaltare utarbetas. Förteckning på alla självägande kronoåkrar. Förteckning över alla borgare och försvarsfolk. Deras näring, giftermål, barn och förmögenhet. Även förteckning över inhysesfolk. Förteckning och beskrivning av stadens rågångar och skiljemärken, hur jorden är fördelad och till vad. Förteckning på alla inom stadens staket lediga tomter. Ägarna skall uppmuntras att sätta buskar och träd på dessa tomter. Bättre fördelning av näringar och mark. Att sätta hälsobrunnen i bättre skick. Ingen får utan prövning lägga ned sin verksamhet. Att alla skall beredas arbete. Även de som inlogeras i fattighuset skall efter förmåga arbeta. Åkrarna och plantagerna skall vara fredade, dels för skyldigheter och pålagor, dels för vandalisering. Inga lösa hundar eller spatserande tillåts. Vallhjon skall på lämplig tid föra ut boskapen på bete. Vägar och dylika anläggningar skötas på entreprenad.
----------------------------
0849	Om det är skada att låta åker vila vart annat år, och att låta hemmansbrukare betjäna andra gårdar	Anonym
1783, nov OM DET ÄR SKADA LÅTA ÅKER HWILA HWART ANNAT ÅR, LÅTA HEMMANS-BRUKARE BETIENA ANDRA GÅRDAR? Att låta åkern vila vart annat år är synnerligen skadligt. Skulle den seden genom skrifter, som talar för dess förmån öka, blir skadan än större. Tabell, som visar 20 års avkastning. Den visar att vid vart fjärde års träde var avkastningen större än vid vart annat. Förslag att upphöra med dagsverken på herrgårdarna och istället betala avrad är förkastligt. De stora gårdarna är ryggraden i riket. Tabeller som visar att befrielse från gårdars betjänande inte gjort någon nytta. Framtiden får visa, om inte skatteallmogen blir utfattig med sin frihet från andra gårdars betjänande.
----------------------------
0850	Takbyggnad	Anonym
1783, nov TAK-BYGGNAD Den höga takresningen, som är i bruk, de s.k. mansardtaken är kostsamma att bygga. Täckning av tegel eller plåtar blir stor kostnad. Ofta är höjden på taket mer än våningshöjden. Man vinner visserligen utrymme på vinden, men då där ofta lagras ved, blir det en stor brandfara. Ritning och beskrivning på ett lägre tak. Beskrivning hur tunna valv skulle kunna byggas på stenhus. Om stenhus täcktes med ett valvtak skulle det bli varaktigt och försäkrat från eldsvådor.
----------------------------
0851	Försök med Veriska vattenpumpen	Melin, L
1783, nov FÖRSÖK MED VERISKA WATTU-PUMPEN Denna pump har byggts på Tyresö av greve Scheffer och visat sig vara angenäm. Beskrivning av maskinen. Den bedöms som utmärkt. att på ett billigt sätt pumpa vatten ur gruvor
----------------------------
0852	Kungl. Kollegie Medici betänkande rörande tenn- och kopparkärls förtenning	Reftelius, J
1783, nov KONGL COLLEGI MEDICI BETÄNKANDE, AFGIFWET TIL KONGL MAJ:TS OCH RIKSENS COMMERCE-COLLEGIUM, RÖRANDE TENN-ARBETEN OCH KOPPARKÄRILS FÖRTENNING Kollegium Medicum har begärt att få veta halten av bly, tenn och koppar, som används vid förtenning. Denna fråga är viktig, då nästan all mat tillreds i kärl av tenn eller koppar. Man kallade kopparslagaråldermannen Adolph, att ge recept på halten av metall, som kunde anses lämplig. Kollegiet blev mycket förundrat, när han vägrade och sade, att varje kopparslagare gör efter sitt påfund. Han menade, att det inte fanns någon författning eller överenskommelse om något medelvärde. De flesta tog 3 delar tenn och 1 del bly. Överdirektören för Kontrollverket lät i hemlighet undersöka några kopparslagare. Flera använde så mycket bly, att man måste tala om förblying i stället för förtenning. Kopparärgen, som har en kräkgörande egenskap, är dock mindre farlig än blyförgiftning, som verkar på lång sikt och med obotliga skador som följd. Bly löses i allt surt, brännvin och oljor. Sedan länge är tennet stämplat, beroende på hur mycket bly det innehåller. Trots detta görs tallrikar och terriner av tenn med stor blyhalt. Kollegium önskar att inga mat- och dryckeskärl tillverkas av de sämsta sorterna. Däremot kan ljusstakar, knappar, snusdosor och sprutor tillverkas av tenn stämplat med 4. Detsamma gäller för förtenning av kopparkärl. Utomlands finns förordningar hur mycket bly som tillåts, men inte i Sverige. Beskrivningar på flera olika sätt att förtenna kopparkärl. Järnbleck, som används till kok- och matkärl, måste också förtennas med rätt metod. Den glasyr, som används på lergods får inte heller innehålla bly som upplöses av syror.
----------------------------