0831Försök med rabarbers plantering och tillredningHaleen, Daniel
1783, aug

FÖRSÖK MED RHABARBERS PLANTERING OCH TILREDNING

Den äkta Palmatiske och Sibiriska rabarbern kan kultiveras i vårt land. Då jag återkom från min resa hade jag flera frön. Några fick professor Bergius, men fem satte jag i Tierps prästgård. Ett frö grodde och har nu stått i 15 år. Bergius lyckades inte alls. Det går inte bra att så frö, utan man skall ta rotbitar och sidorötter. Roten torkas i ugn

----------------------------
 
0832Anmärkningar angående väderlek och årsväxt m.m. i landsorternaAnonym
1783, aug

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M M I LANDSORTERNA

Torneå. Den 16 började islossningen i Torne älv. Den var i år lugnare än någon tidigare minns, troligen beroende på den myckna snön som legat på den och hindrat den att frysa sig tjock. Fisket är ännu dåligt. Hälsoläget mycket gott.

Öland. Svår vår med foderbrist och nu dåligt fiske. Bisamhällena har gått ut i vinter.

Halland. Våren har varit torr. Makrillen visar sig nu i mängd.

Fräkne. Ett svårt åskväder med översvämningar som ställde till skada på vägar, broar, kvarnar och dammar. Regementet vid Backamo drabbades och blev till en sjö, där manskapets matkistor flöt omkring.

Fogelvik, Värmland. Svårt åskväder med hagel, stora som hasselnötter, ställde till skada på trädgårdsodlingar och fönsterrutor. God gräsväxt.

Göteborg. Ärter och bönor mer givande än på flera år.

----------------------------
 
0833Rättelser och tillägg i Hushållnings-Journalen för maj 1783Anonym
1783, aug

RÄTTELSER OCH TILLÄGNINGAR WID HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR MAJUS

----------------------------
 
0834Anmärkningar angående väderleken för juli 1783Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0835Beskrivning att sköta bin efter Lüneburgska sättet, lämpat efter svenska klimatetCollin, Sven Niclas
1783, sept

BESKRIFNING AT SKÖTA BI EFTER LÜNEBURGSKA SÄTTET, LÄMPADT EFTER SWENSKA CLIMATET

Bin tål inte kyla. Sätter de sig på snö, dör de. Om snön yr in i kuporna skadar det bina. Blir det en kall vår dör bina. Det svenska klimatet passar egentligen inte bin. Därför har jag velat ändra en del på det föreslagna Lüneburgska sättet att sköta bin.

Kan man inte bygga särskilda biskjul, räcker det med att täcka kuporna med halmmattor. Kuporna flyttas sedan runt så att de får lämplig värme. Svärmande kupor får inte stå för nära varandra, då bina kan lockas ut på en ny svärmning av grannarnas sorl. Beskrivning av en kupa med rundad topp, vilken anses som lämpligast.

Man får inte försumma att se till att det finns föda i kuporna, annars kryper ungarna ut och faller till marken. I bisvaga kupor blir ingen svärmning. Där det finns många bin svärmar de så tidigt, att de inte klarar det ofta kalla vädret. För att undvika detta har jag inkvarterat de starkare kupornas bin i de svagares. Flyttar man kuporna flyger bina vilse. De som är kvar i kupan vågar sig inte ut.

En biskötare måste dagligen se till sina kupor. När många svärmar samtidigt tar jag ett ölglas och fångar visen, så snart han visar sig utanför kupan. När man lärt sig detta besparar det mycken tid. Vid svärmningarna sätter jag ut kupor och om någon inte fått en vise, tar jag av mitt förråd. När kupan har fått så många svärmar hon vill och har råd med bites de överblivna visarna ihjäl. Man får inte ha för många kupor, utan lagom antal.

På hösten har jag med en lång kniv skurit av kakor nerifrån flyghålet och på det viset fått flera kannor honung utan att skada kupan. Man kan utöka kupan genom att sätta kransar underifrån eller rent av sätta två kupor på varandra.

För den ovane kan svärmen rymma. Det är viktigt att området runt kuporna är rent. Svärmen får inte lämnas, utan skall instockas på en gång. Flyghålet göres så litet som möjligt och kuporna skyddas för sol. Visen skall inte hållas i arrest, då blir den modfälld och utmattad.

De som bor bredvid jämna landsvägen kan frakta sina kupor till ljungheden, men annars skadas kuporna av stötar om de förs på dåliga vägar. Ritning på en vagn som kan användas.

Man slaktar med svavelrök även här. Dock bör man vara försiktig med slakten och försöka flytta bina till kupor med mindre styrka.

Med dessa förbättringar anser jag att vi kan ha samma nytta av bina som lüneburgarna.

----------------------------
 
0836Försök med ett nytt sätt att täcka takHjort af Ornäs
1783, sept

FÖRSÖK MED ET NYTT SÄTT AT TÄCKA TAK

Att taktäckning är ett av de angelägnare föremål för Patriotiska Sällskapet tar jag för givet. Till trätak går det åt så mycket skog, som alla bergverk tillsammans gör av med. Brandrisken är stor och flera betydande eldsvådor har hänt. Trätaken varar endast 10-12 år. Torvtak vill jag helt förkasta. De skadar nävern och är svåra att hålla droppfria. Halmtak är bra, men det kan vara brist på halm.

Jag har av nöd måst prova ett nytt sätt. När jag täckt med näver lade jag sågspån ovanpå. Ännu är det helt oförändrat trots regn och blåst. Detta är billigt och enkelt och sågspån antänds inte med låga. Man täcker ju milor med det.

----------------------------
 
0837Förbättring på den uppgivna sirapstillverkningen av björksaft, som fanns införd i Hushållnings-Journalen för oktober jämte ny anmälan av vad denna lake är gagnelig till för fattigt folk ...Mjödh, Abrah.
1783, sept

FÖRBÄTTRING PÅ DEN UPGIFNA SIRAPS-TILWERKNINGEN AF BJÖRKSAFT ELLER LAKE, SOM FINNES INFÖRD I KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL FÖR OKTOBER MÅNAD NÄSTLIDET ÅR; JÄMTE NY ANMÄLAN, AF HWAD DENNE LAKE ÄR GAGNELIG TIL, FÖR FATTIGT FOLK, DÅ KORNSÄDET SLÅR FELT, OCH ÄFWEN NÅGOT RÖN ÖFWER SAFTEN AF LÖNN

Grytan bör ha lock och ett litet rör, som underlättar ösningen och ger mer sirap. En smaklig dryck får man av björksaft, någon sked jäst och lite humle.

Lönnlake används som björklake. Den ger också socker, som blir oklar som bröstsocker, men kan nyttjas till matlagning. Om varje gård planterade 10-12 lönnar, vore det inte bara vackert, utan gav också foder till boskapen förutom socker och sirap.

----------------------------
 
0838Försökt sätt att fästa kramlor och limma sten, med minsta besvär och kostnadHolthusen, C J von
1783, sept

FÖRSÖKT SÄTT AT FÄSTA KRAMLOR OCH LIMA STEN, MED MINSTA BESWÄR OCH KOSTNAD

Stenen och kramlan värms och smält alun hälls i hålet. Stiftas med stenskärvor och får inte röras förrän det är kallt. Det är billigt och inte eldfängt som svavel. Avbrutna stenar kan lagas med smält alun.

----------------------------
 
0839Anteckningar angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1783, sept

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA

Brahestad. Både säden och höet är gott.

Enköping. Bättre säd än väntat med tanke på den svåra torkan. Halmen kort.

Skara. Gott höbärgningsväder

----------------------------