0091Anmärkning om strömmingsfisket i östgötiska skärenAnonym
1777, april

ANMÄRKNING WID STRÖMMINGSFISKET I ÖSTGÖTHA SKÄREN, INFÖRDE I FEBRUARI MÅNADS HUSHÅLLNINGSJOURNAL, ÄR INKOMMEN EN CRITIK, HWARAF ET UTDRAG BORDT MEDDELAS

Om det vore, som författaren säger, att strömming är i jämförelse med sill, som lamm med får, nämligen av samma slag, att skillnaden endast är i ålder och växt tror kritikus att kräftor kanske blir humrar.

Kritikus anser inte att lerkärl är lämpliga på grund av dess bräcklighet. Dessutom åtgår skog till deras tillverkning och trätunnorna kan användas till bränsle, när de är uttjänta.

----------------------------
 
0092Hälsingeharven, förbättrad i UpplandAnonym
1777, april

HELSINGE-BILL-HARFWEN FÖRBÄTTRAD I UPLAND

1770 fick jag av professor Lostbom en billpinne, som var böjd som en fot. Den var kommen från Hälsingland. Jag hoppades mycket av denna bill, då tidigare billharvar och trädstockar arbetade för grovt och långsamt. De enbetsårder, som jag använt med häst var besvärliga, då hästarna inte tålde de olika körsvennerna. Jag fick dessa billpinnar gjorda vid Skattmansö bruk.

Följer ritning och beskrivning av harven och dess användning.

----------------------------
 
0093Berömliga gärningarPatriotiska Sällskapet
1777, april

BERÖMLIGE GERNINGAR

Genom lantegendomens förbättring i Bömen, har kejsaren befriat bönderna från livegenskap och en del dagverken.

Till den utsatta belöningen för drunknades verderfående har ingen anmält sig. I en artikel i Gazette d'Agricultur beskrivs hur 19 personer räddats.
----------------------------
 
0094Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
Patriotiska Sällskapet

1777, april

AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR

Bergner för sällsamma och vackra uppodlingar vid Brygga.

Peter Nyberg vid Sarfelax för 12 torp och åtskilligt annat.

----------------------------
 
0095Anmärkningar angående väderlekenPatriotiska Sällskapet
Nattfrost i början av april. Efter den 12:e varmare. Isarna uppbröts den 14:e.
----------------------------
 
0096Reglemente för ett spannmålsmagasins inrättande vid N N gårdAnonym
1777, maj

REGLEMENTE FÖR ET SPANNMÅLS-MAGAZINS INRÄTTANDE WID N N GÅRD, SÅ WÄL TIL HJELP OCH UNDERSTÖD FÖR DE FATTIGARE AF ALLMOGEN I HÄRADET, SOM TIL UPMUNTRAN AF FLIT OCH IDOGHET HOS SAMTELIGA JORDBRUKARE DÄRSTÄDES.

Den som vill anlita spannmålsmagasinet betalar med två mandagsverken och ett ökdagsverke per person i hushållet. Man måste var bosatt i häradet.

Vid gården skall ett visst antal tunnor säd sås för magasinets räkning. Hela skörden tillfaller magasinet utom halmen. Allt arbete utom den första plöjningen skall utföras av låntagarna.

När utsädet är utlånat till dem som behöver, skall resten delas ut till livsuppehälle. Så småningom är meningen att överskottet skall användas till barns uppehälle och uppfostran i lantarbete. Lånesäden skall betalas tillbaks vid allhelgonatid. Den som försummar den dagen pliktar en kappe på tunnan. Den som inte återbetalar sitt lån innan årets slut, får inte låna nästa år, men skall ändå betala till hösten och ge 4 kappar extra på tunnan. Något kan dock lösas med dagsverken. Den som flyttar från häradet får inte deltaga.

Den som råkar ut för eld, översvämning eller annan vådlig skada kan räkna med hjälp. Den som genom vanvård hamnar på obestånd får låna första året, men om inte bättring skett utesluts han i fortsättningen. Den däremot som lyckas livnära sig under sommaren utan att låna kan få belöning.

När man får överskott i magasinet kan det säljas eller på annat sätt användas.

1) till de fattiga, som är helt orkeslösa och sängliggande skall i oktober ges extra säd förutom det de får av socknen.

2) alla fattiga, som kan hjälpa till med arbete efter sin förmåga skall få sin föda och även pengar.

3) till barn under 8 år skall föda och kläder skaffas, så att de inte fara illa. Även koppympning skall ske, då många barn dör i sjukdomen. Inga föräldrar skall behöva skicka ut sina barn att tigga under sommaren. Om förhållandena tillåter skall barn mellan 8-15 år undervisas vid gården 4 dagar i veckan i allehanda lantmannaslöjder. De får födan och på fredagen 12 öre kopparmynt, varefter de går hem och får undervisning i kristendomen.

4) de som tar ett gammalt torpställe får 2 tunnor vårsäd, men de nygifta som tar upp ett nytt ställe kan räkna på hjälp med dagsverken.

5) belöningar utdelas för en famn dike 2 öre, för vart fjärdingsland som gödes 1 daler 16 öre eller mer beroende på storleken av hemmanet. Den som av oländig mark vill upptaga åker och äng får dagsverkhjälp, den som lyckas föda sina kreatur inne till slutet av maj får 3 daler djuret, den som kan sälja säd mellan maj och juli får 6 daler tunnan, den som inhägnar med jordvall eller stengärdsgård får 4 öre per famn. Den som vill av frö så träd kan sälja dem tjogvis som späda plantor till trädskolor. Den som sedan vill plantera i egen trädgård får plantorna gratis och undervisning och arbetshjälp vid planteringen, den som odlar lin och hampa av tillräcklig godhet får 12 öre för linet och 6 för hampan, den som slår tegel, bygger av sten, bereder gödsel eller letar upp torv kan få viss belöning.

Varje magasin skall förestås av en direktör. Till hans hjälp skall prästerna utse någon förståndig man, som skall bistå honom. Vid de stora helgerna sammanträder sysslomännen och väljer två närboende, som skall vara med när utlåning sker. De skall ha nyckel till magasinet. De skall ha ett tecken på sig, som visar att de är under Kungl. Maj:ts särskilde beskydd, när de förrätta sina ärenden. De får nu i början inget arvode.
----------------------------
 
0097Anmärkningar om granskningen av fördomar i hushållningenAnonym
1777, maj

ANMÄRKNINGAR WID GRANSKNINGEN AF FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN

Författaren går till hårt och ofta elakt och nedsättande angrepp mot den förra artikeln. Han menar i motsats till föregående författare, att det visst lönar sig att odla i norr. Att Kronans boställen bör göras om till skattehemman. Att bönder bör äga sin jord. Att oxar är bättre än hästar. Att små egendomar skötes bättre än stora.

----------------------------
 
0098Försök med jordvallars anläggning till stängselAnonym
1777, maj

FÖRSÖK MED JORDWALLARS ANLÄGGNING TIL STÄNGSEL

1753 ville jag som nybegynnare i hushållningen, göra försök med anläggning av jordvallar som stängsel, för att spara skog. Jag anlade en vall 3 alnar vid botten 1 1/2 aln vid toppen och 2 alnar bred. Fyllningen togs ur diken, som löpte ett på var sida av vallen. Jorden inuti vallen stampades till med en jungfru, som brukas vid pålningsarbeten. Sidorna kläddes med torv och en del såddes på hösten med nypon och stickelbär. I båda dikena sattes en gles gärdsgård. Allt såg utmärkt ut, tills man släppte kreaturen. Dessa kunde inte tåla att inte få allt betet på en gång och var missnöjda med att få inskränkningar i sina fri- och rättigheter. De rev med hornen upp både gärdsgård och vall. Betet låg så långt från gården, att ständig tillsyn inte kunde hållas. Ej heller fanns folk till vallhjon. Jag lagade revorna några gånger, men kreaturen var oförtrutna i att fördärva det som lagats. Getingarna byggde sina bon i vallen, som rävarna till hösten blev mästare i att uppsöka. Mullvaden försummade inte heller att ta sig in där vallen låg lägre än insjön. Resten förstördes av vinterfrost och tjäle. Jag gjorde fler försök liksom några grannar, men med lika nedslående resultat. Det är underligt att unga och oerfarna skall behöva för dryga kostnader försöka sådant de läser i böcker, när erfarna män genast ser avigsidorna.

Kunde man vänta tills gräsroten bundit sig i vallen och buskar uppepå vuxit kanske det skulle gå. Det skulle fordras vallhjon och fårhundar som höll kreaturen i aga och lydnad inom dessa vallar.

Hur de två slags vallar baron Vennerstedt beskrivit i Vetenskapsakademiens Handlingar är, vet jag inte. Den ena har en stensatt sida. Kanske kan vallar vara nyttiga i andra klimat, men jag vill här redovisa mina försök, som misslyckade.

----------------------------
 
0099Färg av den blå varianten styvmorsviolAnonym
1777,maj

FÄRG AF DEN BLÅ VARIETETEN (VIOLA TRICOLOR) STYFMORS-VIOLER

Denna växt är så vanlig, att våra berg är övertäckta med den. Dock vet jag ingen som använder den till något, därför vill jag berätta om, vad jag funnit den duga till.

När blombladen stötes och pressas genom ett linkläde, får man en färg, som liknar lacmus. När denna färg strykes på papper, blir den lika blå, som de pärmar disputationer och tal är inbundna i. Även ullgarn, som legat i alunbad, får en bestående blygrå färg.

Blomvippan kokad med linne ger en blekgrön färg. Blåtåteln ger en mörkröd färg, som dock inte är beständig.

----------------------------