0819Att fästa kramlor och annat järn i huggen sten, medelst smält svavelAnonym
1783, juni

AT FÄSTA KRAMLOR OCH ANNAT JÄRN I HUGGEN STEN, MEDELST SMÄLT SWAFWEL

I stället för smält bly används svavel, när man skall fästa järn i sten. När kramlan är satt i stenen och justerad, hälls smält svavel i hålet. För att släcka det heta svavlet kastar man sand eller jord över. Blir starkt.

----------------------------
 
0820Anteckningar angående väderlek och årsväxtAnonym
1783, juni

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT

Nordmaling, Ångermanland. Det har snöat varje dag i vinter. Snödjupet är 10 qvarter och kylan sträng. Svår foderbrist.

Norra Ångermanland den 5 april. På grund av den myckna snön är vägarna ofarbara. Det har hänt att resande fått lägga hästen i släden och dra hem honom. Brist på foder gör dem alldeles maktlösa.

Elfsdals Härad, Värmland. Man hoppas på tidig vår. Dock ligger snön 2 alnar djup. Klarälven får stort vatten i vår. Rost kom på säden. Den kan illa ätas, men inte sås.

Västmanlands Bergslag. Tackjärnshyttor och stångjärnshammare kommer i gång sent i år. Det finns ingen malm, på grund av den stränga och snörika vintern. Hästarna orkar inte. Risk för översvämningar av vårfloden. Rågen är förstörd på flera ställen, utom på Rumbolandet vid Västerås och Sala.

----------------------------
 
0821Belöningar utfästa av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1783, juni

BELÖNINGAR UTFÄSTA AV KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

58 riksdaler till den som skriver det bästa äreminnet över Louis De Geer. Han var herre till Löfstad m.m. och stamfader för släkten De Geer. Han införde rätta konsten att smida stångjärn, kanongjutning, förfärdigande av vapen, anlade mässingsbruk och manufakturer, befolkade städer med kunnigt folk och skaffade 1645 en undsättningsflotta.

Sällskapet har utfäst en belöning på 30 riksdaler till den som före 1 maj 1785 har tillverkat minst 200 lispund harts, 100 lispund harpös och 200 skålpund terpentin.

----------------------------
 
0822Anmärkningar angående väderleken för maj 1783Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0823Tankar om det fördelaktigaste täckningssättetHedberg, Pehr
1783, juli.

TANKAR, OM DET FÖRDELAKTIGASTE TÄCKNINGSSÄTTET.

Kostnadsjämförelse mellan ett tak av bräder och ett med taktegel. Även aspekten på skogsödning har iakttagits. Takteglet blir betydligt billigare och beständigare. Dessutom är det inte lika farligt ur brandsynpunkt.

Torvtak kan vara billiga, men är inte beständiga.

Sten och slagg lockar ingen och den utomlands använda skiffern finns inte i tillräcklig mängd.

Rörtak är billiga, men det finns inte rörvass överallt och dessutom är de farliga vid brand. Passar inte bra på sätesbyggnader.

Halmtak är de mest brukliga, men är mycket skogsödande, då en trösklada behöver 1400 ungträd under en tid av 80-90 år för att hålla fast halmen. Ofta trivs fåglar och råttor i halmen och lämnar hål som ideligen måste lagas.

Till de dyrare taktäckningsmetoderna hör spåntak av ek, koppar och järn. Kopparen ärgar och järnet rostar, så de måste hela tiden underhållas.

Om taktegel skall slå igenom som taktäckningsmaterial för allmogen, måste de lära sig att göra teglet själva. Här följer förslag på hur man enkelt skall gå till väga. Även kostnadsförslag.

----------------------------
 
0824Försökt utväg att hindra höstsäd från grodd i våta årAnonym
1783, juli.

FÖRSÖKT UTVÄG, AT HINDRA HÖST-SÄD FRÅN SÖTMANDE OCH GRODD, I WÅTA ÅR.

Vårt tidevarvs fel är att lita för mycket på teoretiska inkast och med bitterhet invända mot verkliga erfarenheter.

Här redovisas olika förslag att skörda.

Att se efter den lämpliga tiden med hjälp av barometern och ta in säden även om den inte är mogen, för att slippa få den våt.

Att lägga säden på ärtgalgar och skära av axen och då ha ett skydd under, som fångar upp alla lösa korn.

Att sätta hattar över skylarna för att hålla dem torra. En ritning på en hjässa med tak.

----------------------------
 
0825Tillägg rörande sädens förvarande vid infallande regnväder under bärgningenModeer
1783, juli.

TILLÄGGNING WID FÄREGÅENDE ÄMNE.

Ingen artikel

----------------------------
 
0826Anledning till en almanackaAnonym
1783, juli.

ANLEDNING TIL EN LANDTMANNAALMANACH.

Vad man bör iakttaga i juli månad.

Hästar och svin mår bra av att simma. Hästarna skall vattnas ofta.

Gässen förvaras mot mygg.

Källrar och visthus skyddas mot hetta. Surdegen saltas. Spannmålen omskyfflas. Kvarndammar rensas. Man söker säkra källor och brunnar.

I trädgården vattnas de träd som stå i solen. Körsbär och vinbär plockas. Vass skäres. Lin ryckes.

Folket får en längre middagsvila för hettans skull. De börjar tidigare på morgonen istället. Man passar noga elden så att det inte blir eldsvåda eller skogsbrand.

Faller Olofsmässan in i fullmåne blir det full vinter. Regnar det den 14 juli blir sommaren våt följande år.

----------------------------
 
0827Anmärkningar angående väderleken för juni 1783Patriotiska Sällskapet
----------------------------