| 0811 | Anmärkningar angående väderleken för mars 1783 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0812 | Svar på frågan: Om minst kostsamma och mest varaktiga, samt beprövade och till varje slags byggnad vidtagligaste taktäckningssättet i städer så väl som på landet | Möller, C P |
| 1783, maj SWAR PÅ FRÅGAN, OM MINST KOSTSAMMA OCH MÄST WARACKTIGA, SAMT BEPRÖFWADE OCH TIL HWARJE SLAGS BYGGNAD WIDTAGELIGASTE TAKTÄCKNINGS-SÄTT I STÄDER SÅ WÄL SOM PÅ LANDET Om taktäckningsämnen i allmänhet. Då världen i 6000 år har behövt tak över huvudet, kan man knappast tro att något nytt takmaterial skall uppfinnas. Järn, bly, koppar och skiffer är utmärkta men dyra. Bräder, näver, halm, rör och tång finns att tillgå, men är inte så varaktiga och blir med tiden kostsammare än tegel. Beskrivningar ur flera avhandlingar om byggnation. Polhem har i "Sina tankar om husbyggnad" skrivit om koppar- och järntak. Järnplåtarna bör upphettas i hög värme och doppas i linolja för att undvika rost. Bly håller längre än koppar. Skiffer finns i berg i Värmland och kan med lätthet fås i stora skivor. Anvisningar om hur man skall genombetsa trä och spån, så att de blir bra taktäckare. På senare tid använder man klappersten, slagg och tegelgrus att hålla fast nävern. Dessa tak torkar fort. Beskrivning hur man lägger torv och rörtak. Om tegeltak i synnerhet. Tegel används i Europa som taktäckning. Särskilt holländarna är duktiga på att göra tegelpannor. Problemet är bränningen. Teglet kräver stark och jämn värme. Det finns för få tegelbruk i landet. Beskrivning hur tillverkningen går till och resultat av olika försök. Beskrivning av cement, som behövs för glasering. Kan innehålla kalk, skiffermjöl, benaska, rödfärg, tegelmjöl, hammarsand, rödsand och fin svartsand. Ritning och beskrivning av olika sätt att täcka med tegel samt kostnadsberäkningar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0813 | Anmärkningar angående väderleken för april 1783 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0814 | Tankar om bästa ställningen av en plog | Anonym |
| 1783, juni TANKAR OM BÄSTA STÄLLNINGEN AF EN PLOG Förslag och ritningar med beskrivningar på två plogar. En plog skall vara dräglig i pris, inte trycka dragarna, skära med lätthet så att torvan blir lagom bred, att plogen inte behöver lyftas vid vändningen och att den är stark, så att den håller. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0815 | Svar på den av Kungl. Patriotiska Sällskapet uppgivna frågan, angående bästa sättet att tillreda harts och harpös | Häggman, Abraham |
| 1783, juni SWAR PÅ DEN AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN, ANGÅENDE BÄSTA SÄTTET AT TILREDA HARTS OCH HARPÖS M M Vilka träd skall man ta kåda av? Hur skall den samlas? Hur skall terpentinoljan utdragas? Hur tillreds själva hartsen? Endast barrträd duger, helst gran. Barken tas bort utom på en bredd av tre tum och så högt man når. Detta görs i slutet av maj. Trädet får stå barkat ett par år. Sedan insamlas kådan. Man skaver med en lie loss kådstyckena. Man använder en panna, lik en brännvinspanna, för att smälta ut terpentinen. Efter ett par timmar är terpentinen utvunnen och nu kokar man vidare tills hartset är gult. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0816 | Komminister Tolls kolningssätt | Bureen, C D |
| 1783, juni COMMINISTER TOLLS KOLNINGSSÄTT I min skog var flera år stormväder, som vräkte omkull flera träd än jag kunde använda till bränsle. Jag kom då på tanken att kola. Lämnar här beskrivning på det sätt som ger mest avkastning. Nyttan med denna metod är, att skogen sparas, arbetet lindras, kolaren får sova om natten och att man undviker livsfara, då man inte kan ramla ned i milan. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0817 | Anmärkning angående träets betsning | Geijer, Carl Fredic |
| 1783, juni ANMÄRKNING ANGÅENDE TRÄDS BETSNING Nya alderstolar ströks med kalk, kokad i vatten. Sedan kokades alderbark och stolarna strök igen. De polerades med fett och en ylleklut och fick en fin brun färg och glans | ||
| ---------------------------- | ||
| 0818 | Anledning till en lantmannaalmanacka | Anonym |
| 1783, juni ANLEDNING TILL EN LANDTMANNA ALMANACH Juni, midsommarmånad. Hästarna körs inte hårt i värme. De får inte dricka om de är varma. Vid lämplig väderlek får de simma. Fåren tvättas igen och de sämsta säljs. Svinen får gentiania, som anses hälsosamt. Medel mot rödsot, som kan angripa kreaturen denna tid. Gäss och kycklingar, som föds denna tid slaktas. De trivs inte. Spannmålen vändes och kläder vädras. Halmband göres till skörden. Drickat bevaras från surnad om man hänger en knippa salviablad och ett stycke ålandsrot i ankaret. I skogen samlar man bast och näver. Åkern köres och gödseln lägges vid åkern. Rörvass skäres och hö bärgas på sidlänta ängar. I trädgården planteras och vattnas morgon och afton. Torsken leker. Sälarna skjuts. Vimban stiger upp i forsar och klänger sig mellan stenarna. Kräftor fångas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0819 | Att fästa kramlor och annat järn i huggen sten, medelst smält svavel | Anonym |
| 1783, juni AT FÄSTA KRAMLOR OCH ANNAT JÄRN I HUGGEN STEN, MEDELST SMÄLT SWAFWEL I stället för smält bly används svavel, när man skall fästa järn i sten. När kramlan är satt i stenen och justerad, hälls smält svavel i hålet. För att släcka det heta svavlet kastar man sand eller jord över. Blir starkt. | ||
| ---------------------------- | ||