0088	Anmärkningar angående fruktträdsplantering	Hof, Sv
1777, april ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FRUKTTRÄDS-PLANTERING 1) På den plats, där man vill anlägga trädskola, gräves en aln djupt och fylles med god mylla. Gödslas med väl brunnen gödsel. Kärr- och mossjord kan med stor fördel nyttjas. 2) Man kan så mogna kärnor direkt på jorden om hösten, men är vintern otjänlig kommer få upp. Bättre är att lägga dem mellan ett par jordtorvor eller så på ett fat och sätta ut på våren. 3) Man skulle tro att kärnor av goda äpplen och päron skall ge samma frukt. Men om de är ympade, blir frukten av samma slag som det ursprungliga trädet, vilket ofta är en vildapel. Det gäller alltså att få kärnor av bra träd. 4) Man bör taga kärnor av gamla träd, då unga inte ger frukt förrän efter 15 år. 5) Vid planteringen grävs en grop ungefär 5 kvarter tvärs över. Plantorna bör vara 4 alnar höga. Stick- och spångödsel läggs i botten och plantan sätts inte för djupt, då solen annars inte värmer rötterna tillräckligt. 6) För att få gödsel till trädgården utan att taga från åkern har jag låtit ingärda en liten plats, där allt köksavfall hamnar. Sopor av hackat granris, hönsträck, inkråm vid slakt, avslag vid bryggning blandas med litet kärrjord, och blir, när det legat 1-2 år utmärkt gödsel.
----------------------------
0089	Anmärkning om Ackermans sätt att anlägga humleplantering i sängar och vad mera som dess skrift innehåller	Ackerman
1777, april ANMÄRKNING WID HR ACKERMANS SÄTT, AT ANLÄGGA HUMLE-PLANTERING UTI SÄNGAR; MED HWAD MERA SOM DES SKRIFT INNEHÅLLER. 1) Detta sätt är inte obekant i Sverige, utan har 1754 beskrivits av Stridsberg i Vetenskapsakademiens handlingar. Han har också gjort försök, utan större framgång. 2) Ackerman har haft gott uppsåt, när han skrev sin artikel, men borde talat om hur försöken lyckades, dess kostnader och dagsverken. Man borde utnyttja stengärdsgården och så i den fina myllan, som samlas på insidan av gärdsgården. Dock måste husdjur och hundar tämjas att inte förstöra planteringen. Jag har inte gjort försök, men när jag rensade humle föll en del vid ett plank och växte utmärkt. Det vore också en prydnad, att få gärdsgården klädd med grönt. Ackermans bekymmer, att humlefrö kan ge gallhumle, kan man undvika genom att så och sedan gallra bort gallhumlen. Orsaken till att humlen går ut är dess ålder. Liksom människan kan den inte bära frukt hur länge som helst. Att avlägga rotskott är en god sak. Nu verkar det som om lantmannen tröttnat på att odla humle och återgår till pors, jordbinda, malört och enbär, vilka ger hälsosamt, men inte så klart dricka. Lantmannen skall nu odla så många växter, att han inte hinner sköta dem alla. Det vore bättre att välja dem, som kan trivas med de förhållanden som finns. Kungl. Förordningen, att varje gård skall ha en humlegård är inte lätt att följa, när det är brist på rötter och frön och kunskap. Man borde koncentrera sig till skogsområden. Vi borde följa engelsmännens exempel att följa naturen och odla där växten har förutsättningar att trivas.
----------------------------
0090	Förbättrat sätt att bleka lärfter	Anonym
1777, april FÖRBÄTTRADT SÄTT AT BLEKA LÄRFTER Miltz anser att det vanliga sättet att bleka lärft är långsamt. Han föreslår att man, när väven är färdig, lägger den i ett kar med vatten att trampas. Flera vatten bytes. När man suger på väven och inte känner lutsmak, breder man ut den på marken och låter den ligga två dagar. Efter två dagar vänder man den och byker och sköljer den på nytt. Nu skadar inte solen längre. Hans lutrecept är, att ta bokaska. Efter fyra dagar på marken har han tvättat väven i brun såpa. Detta upprepas. Sköljning i mjölkvatten rekommenderas.
----------------------------
0091	Anmärkning om strömmingsfisket i östgötiska skären	Anonym
1777, april ANMÄRKNING WID STRÖMMINGSFISKET I ÖSTGÖTHA SKÄREN, INFÖRDE I FEBRUARI MÅNADS HUSHÅLLNINGSJOURNAL, ÄR INKOMMEN EN CRITIK, HWARAF ET UTDRAG BORDT MEDDELAS Om det vore, som författaren säger, att strömming är i jämförelse med sill, som lamm med får, nämligen av samma slag, att skillnaden endast är i ålder och växt tror kritikus att kräftor kanske blir humrar. Kritikus anser inte att lerkärl är lämpliga på grund av dess bräcklighet. Dessutom åtgår skog till deras tillverkning och trätunnorna kan användas till bränsle, när de är uttjänta.
----------------------------
0092	Hälsingeharven, förbättrad i Uppland	Anonym
1777, april HELSINGE-BILL-HARFWEN FÖRBÄTTRAD I UPLAND 1770 fick jag av professor Lostbom en billpinne, som var böjd som en fot. Den var kommen från Hälsingland. Jag hoppades mycket av denna bill, då tidigare billharvar och trädstockar arbetade för grovt och långsamt. De enbetsårder, som jag använt med häst var besvärliga, då hästarna inte tålde de olika körsvennerna. Jag fick dessa billpinnar gjorda vid Skattmansö bruk. Följer ritning och beskrivning av harven och dess användning.
----------------------------
0093	Berömliga gärningar	Patriotiska Sällskapet
1777, april BERÖMLIGE GERNINGAR Genom lantegendomens förbättring i Bömen, har kejsaren befriat bönderna från livegenskap och en del dagverken. Till den utsatta belöningen för drunknades verderfående har ingen anmält sig. I en artikel i Gazette d'Agricultur beskrivs hur 19 personer räddats.
----------------------------
0094	Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningar	Patriotiska Sällskapet
Patriotiska Sällskapet 1777, april AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR Bergner för sällsamma och vackra uppodlingar vid Brygga. Peter Nyberg vid Sarfelax för 12 torp och åtskilligt annat.
----------------------------
0095	Anmärkningar angående väderleken	Patriotiska Sällskapet
Nattfrost i början av april. Efter den 12:e varmare. Isarna uppbröts den 14:e.
----------------------------
0096	Reglemente för ett spannmålsmagasins inrättande vid N N gård	Anonym
1777, maj REGLEMENTE FÖR ET SPANNMÅLS-MAGAZINS INRÄTTANDE WID N N GÅRD, SÅ WÄL TIL HJELP OCH UNDERSTÖD FÖR DE FATTIGARE AF ALLMOGEN I HÄRADET, SOM TIL UPMUNTRAN AF FLIT OCH IDOGHET HOS SAMTELIGA JORDBRUKARE DÄRSTÄDES. Den som vill anlita spannmålsmagasinet betalar med två mandagsverken och ett ökdagsverke per person i hushållet. Man måste var bosatt i häradet. Vid gården skall ett visst antal tunnor säd sås för magasinets räkning. Hela skörden tillfaller magasinet utom halmen. Allt arbete utom den första plöjningen skall utföras av låntagarna. När utsädet är utlånat till dem som behöver, skall resten delas ut till livsuppehälle. Så småningom är meningen att överskottet skall användas till barns uppehälle och uppfostran i lantarbete. Lånesäden skall betalas tillbaks vid allhelgonatid. Den som försummar den dagen pliktar en kappe på tunnan. Den som inte återbetalar sitt lån innan årets slut, får inte låna nästa år, men skall ändå betala till hösten och ge 4 kappar extra på tunnan. Något kan dock lösas med dagsverken. Den som flyttar från häradet får inte deltaga. Den som råkar ut för eld, översvämning eller annan vådlig skada kan räkna med hjälp. Den som genom vanvård hamnar på obestånd får låna första året, men om inte bättring skett utesluts han i fortsättningen. Den däremot som lyckas livnära sig under sommaren utan att låna kan få belöning. När man får överskott i magasinet kan det säljas eller på annat sätt användas. 1) till de fattiga, som är helt orkeslösa och sängliggande skall i oktober ges extra säd förutom det de får av socknen. 2) alla fattiga, som kan hjälpa till med arbete efter sin förmåga skall få sin föda och även pengar. 3) till barn under 8 år skall föda och kläder skaffas, så att de inte fara illa. Även koppympning skall ske, då många barn dör i sjukdomen. Inga föräldrar skall behöva skicka ut sina barn att tigga under sommaren. Om förhållandena tillåter skall barn mellan 8-15 år undervisas vid gården 4 dagar i veckan i allehanda lantmannaslöjder. De får födan och på fredagen 12 öre kopparmynt, varefter de går hem och får undervisning i kristendomen. 4) de som tar ett gammalt torpställe får 2 tunnor vårsäd, men de nygifta som tar upp ett nytt ställe kan räkna på hjälp med dagsverken. 5) belöningar utdelas för en famn dike 2 öre, för vart fjärdingsland som gödes 1 daler 16 öre eller mer beroende på storleken av hemmanet. Den som av oländig mark vill upptaga åker och äng får dagsverkhjälp, den som lyckas föda sina kreatur inne till slutet av maj får 3 daler djuret, den som kan sälja säd mellan maj och juli får 6 daler tunnan, den som inhägnar med jordvall eller stengärdsgård får 4 öre per famn. Den som vill av frö så träd kan sälja dem tjogvis som späda plantor till trädskolor. Den som sedan vill plantera i egen trädgård får plantorna gratis och undervisning och arbetshjälp vid planteringen, den som odlar lin och hampa av tillräcklig godhet får 12 öre för linet och 6 för hampan, den som slår tegel, bygger av sten, bereder gödsel eller letar upp torv kan få viss belöning. Varje magasin skall förestås av en direktör. Till hans hjälp skall prästerna utse någon förståndig man, som skall bistå honom. Vid de stora helgerna sammanträder sysslomännen och väljer två närboende, som skall vara med när utlåning sker. De skall ha nyckel till magasinet. De skall ha ett tecken på sig, som visar att de är under Kungl. Maj:ts särskilde beskydd, när de förrätta sina ärenden. De får nu i början inget arvode.
----------------------------