0792	Om de till Patriotiska Sällskapet inkommna svar angående skogsskötseln	Patriotiska Sällskapet
1783, febr. OM DE TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET INKOMMNA ÖFRIGA SWAR ANGÅENDE SKOGSSKÖTSELN. Några utdrag ur svaren på Patriotiska Sällskapets fråga: Skogarnas bästa vård, nyttjande och återplantering.
----------------------------
0793	Anledning till lantmannaalmanacka	Algren, Sven
1783, febr. OM WÄDERLEKEN OCH HURU ANTECKNINGAR DÄROM SKULLE KUNNA MED BEQWÄMLIGHET ANSTÄLLAS. Årgång betyder ett års ordning i väderlekens omskiften och den därav härflytande äringens eller årsväxtens förmånlighet. Professor Anders Celsius började 1722 ett register för att pröva, om det verkligen är någon gemenskap mellan månens rörelse och väderlekens föränderlighet. När Kungl. Vetenskapsakademien inrättades 1739 blev det dess ensak att ge ut almanackor, där månens ställning redovisas. Sven Algren redovisar ett väderleksdiarium, som han gjort över vädret i Karlshamn. Han hoppas kunna följa vädret i 19 år, som är den tidsrymd, som månens faser följer. Sedan bör enligt Algren en väderleksprognos vara klar till nytta för lantbrukarna.
----------------------------
0794	Anmärkningar angående väderleken för januari 1783	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0795	Nya anmärkningar över Veras Hydrauliska Maskin	Melin, Lars
1783, mars NYA ANMÄRKNINGAR ÖFWER HERR VERAS HYDRAULISKA MACHIN, AF HERR PILATRE DE TOZIER, LEDAMOT AF FLERA WETENSKAPS ACADEMIER, BELLES LETTRES, SAMT INHEMSKA OCH UTLÄNDSKA KONSTER, PROFESSOR I PHYSIKEN OCH CHEMIEN ETC Sug, tryck- och luftpumpar samt reservoarer för att lyfta vatten känner vi till, men de kan endast rå på mindre mängder vatten. En eldpump med större kapacitet är mycket dyr. Nu har Herr Veras gjort en upptäckt, där stora vattenmassor kan lyftas med en maskin. Ritning och beskrivning.
----------------------------
0796	Utdrag ur avhandling om boskapens ständiga fodring på stall eller inomhus	Anonym
1783, mars UTDRAG AF D FRANZ V PAULA SCHRANKS AFHANDLING OM BOSKAPENS STÄNDIGA FODRING PÅ STALL ELLER INOM HUS Mycket förloras vid bete utomhus. Vallhjonen får ingen uppfostran och kunskap om lantbruket. Betesmarken förtrampas. Gödseln till åkern går förlorad. Boskapen blir sämre född och utsatt för hetta och yrfän. Mjölken går till spillo genom de av värme förslappade mjölkådrorna. Vid stallfodring kan man hålla rummen friska och rena och det hemförda fodret är inte sämre avslaget än om det äts på rot. Kreaturen har ju fyra starka magar att smälta fodret i.
----------------------------
0797	Bästa sättet att bereda all sjöfågel till smaklig spis	Lindwall, Joh.
1783, mars BÄSTA SÄTTET AT BEREDA ALL SJÖFÅGEL TIL SMAKLIG SPIS Höst och vår finns gott om sjöfågel vid våra stränder. Man har tagit största nyttan av dem genom fjädern. Jag påstår dock att köttet är väl så nyttigt. För att undvika transmak, skall man flå fågeln och lägga en fläskskiva eller sill i buken innan stekningen. En del saltar och röker halvor av fågel. Skinnet och fettet hackas och kokas. Fettet används till lampor.
----------------------------
0798	Anledning till en lantmannaalmanacka	Anonym
1783, mars ANLEDNING TIL EN LANDTMANNA ALMANACH April, gräsmånad. Hästar och boskap ansas. Stona bestigs. Svinen ringas. Tjuren släppes till korna. Höns och gäss ligger på ägg och kläcker. Ges nässlor. Taken lagas, vävarna blekes och björksav samlas. Snövattnet avleds, åkern trädes och sås. Linlandet köres, Humlekuporna läggs om. Mossbelupna ängar körs med skarpa harvar. Kålfrö sås på jord blandad med salt och lövaska för att undvika ohyra. Träden ympas. Den som har fiskevatten passar på, när fisken kommer mot stränderna. Mjärdar och katsor sätts ut på översvämmade ängar.
----------------------------
0799	Anmärkningar angående folknumren för år 1782	Anonym
1783, mars ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMREN FÖR ÅR 1782 Strängnäs 33 fler födda. 12 döda i olyckor. Norrköping 87 fler döda än födda. Göteborg fler döda än födda. Karlskrona 156 fler döda än födda. Karlstad fler födda än döda.
----------------------------
0800	Anteckningar angående väderlek, årsväxt och varupriser i landsorterna	Anonym
1783, mars ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I LANDSORTERNA Närke. I mars föll vinterns mesta snö. I slutet av månaden var vårfloden över. En kall och torr vår försenade vårbruket och boskapen hade svårt att nära sig. Regn under en hel månad vid höskörden förskämde allt. De som skördat i tid fick däremot en fin höskörd. Stora översvämningar såg ut att skada rågen, men när den var mogen upphörde regnet och man fick in säden torr. Luzern och klöver har överträffat allt. Dingtuna, Västmanland. Mycket snö så att vägarna var oframkomliga. God skörd. Frösön. Mycket furubark såldes på marknaden för att bakas bröd av. Mariestad. Snön föll utan att det var tjäle i jorden. Det visade sig dock att vetet var oskadat. Öland. Stort bekymmer hur man skall föda kreaturen under året.
----------------------------