0774 | Kort beskrivning på allehanda slags tjänliga gödningsämnen för åkerbruket | Holm, G A |
1782, dec KÅRT BESKRIFNING PÅ ALLEHANDA SLAGS TJENLIGA GÖDNINGS-ÄMNEN FÖR ÅKERBRUKET Förutom kreatursgödsel skall man ta vara på matjorden, där en gammal gärdsgård stått. Jord från alkärr är gödande. Björk- och grankärrsjord behöver ligga till sig. Bokaska skall man vara rädd om. Myrjord, mosstorv, bergtorv, lera, sönderskurna ängstuvor, gran- och alstubbar, myrstackar, kottar, sågspån, urin efter djur och människor, tång, vass, mojord, rutten halm och hackat ris. Dessa ämnen bör samlas och blandas. Breda ut ris på ängen och tända på. Driva in kreaturen om nätterna eller ha dem inom stängsel nära husen för att samla gödseln. Vakthus för vallhjonen behövs, så att djuren skyddas mot odjur. Kortast säges, kan snarast verkställas. | ||
---------------------------- | ||
0775 | Om myror på fruktträd | Anonym |
1782, dec OM MYROR PÅ FRUKT-TRÄD Bland de fiender en trädgårdsmästare har att besegra är även myror. Ett känt medel är att binda ett bandage av näver doppad i tjära kring stammen. Detta måste dock förnyas och vanpryder trädet. Ett annat sätt är att doppa en garnända i bomolja, men det är skadligt för träden. Troligen är tobaksolja bättre. Snus flyttar myrorna. Frågan är om inte myran gagnar trädet genom att äta upp allehanda larver. Jag har noggrant studerat myrornas framfart i träden, men aldrig funnit att de skadat någon del av det. | ||
---------------------------- | ||
0776 | Inrättning till insamlandet av tagel | Patriotiska Sällskapet |
1782, dec INRÄTTNING TIL SAMLANDET AF TAGEL Många nyttiga ämnen förstörs, då folket inte är hushållsaktigt. Ibland beror det också på att man inte kan få avsättning. Kyrkvaktmästaren i Slottskapellet i Stockholm, Johan Löfgren, vill nu råda bot på detta, vad gäller tagel. Kungl. Kollegium har tillskrivit de flesta landshövdingar att Löfgren mottager tagel. Om klockarna vill åtaga sig kommission betalar han 3 runstycken i arvode för varje skålpund. Taglet på verkshästar kan avklippas helt på man och svans. På alla hästar kan svanstaglet klippas till en kvarters längd. Det slits ändå av. På hösten kan taglet av boskapen avklippas. Taglet skall var tvättat och inlagt i säck eller matta. Det lämnas i bergsrådet Sandels hus vid Rosenbad. | ||
---------------------------- | ||
0777 | Anmärkning angående väderleken för november 1782 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
0778 | Undersökning om verkningarna av Sveriges Lagar på Sveriges åkerjord | Anonym |
1782, dec Den vanmakt, som jordbruket befinner sig i, beror på många saker. En orsak är våra lagar. All handel med jord borde vara fri. Lagen om byggnadsskyldighet borde ses över och bonden bör ha större frihet att bygga så stort han vill. Det är lagen om börd, som gör skattebonden gäldbunden | ||
---------------------------- | ||
0779 | Beskrivning på bagarstuga och kök med inmurade grytor | Nornberg, Ferner, Darelli |
1783, jan. BESKRIFNING PÅ BAGARESTUGA OCH KÖK MED INMURADE GRYTOR. Beskrivning och ritning på kök med bagarstuga och en speciell gryta som är nedsänkt i spisen. Muren står mitt i huset och inget trävirke går in i den, vilket gör den säker mot eldsvåda. Rummen är stora och väl uppvärmda. Detta finns i en flygelbyggnad, där man kan hålla till med grovsysslor och får då lättare att hålla rent i karaktärsbyggnaden. Ett dragrör till varje gryta gör, att man kan hålla spisens spjäll stängt och spara på värmen. Mycket bränslebesparande. Men en invändning: Hur gör man rent grytorna? Så fort maten är färdig, öses den upp och kallt vatten slås i grytan, som diskas. Diskvattnet öses upp och ges till kreaturen. Sedan skuras grytan med sand, salt eller äggskal och vattnet slås bort. Grytan sköljes och torkas. Hur skall man bliva av med ångan? Genom att använda tättslutande lock över grytorna och att bygga en dambtrumma över spisen som leder bort ångan. Följer tre anmärkningar med viss kritik | ||
---------------------------- | ||
0780 | Beskrivning på jordpäronplantors planterande | Åkerman, Forsberg |
1783, jan. BESKRIFNING OM JORDPÄRON-PLANTORS PLANTERANDE. N. Åkerman planterar jordpäron, så fort tjälen gått ur jorden och alltid i avtagande måne. När plantorna är 6-8 tum långa planteras de ut och vattnas om det behövs. Detta sätt ger god skörd intygar även fyra andra, som prövat samma metod. | ||
---------------------------- | ||
0781 | Anledning till en lantmannaalmanacka | Anonym |
1783, jan. ANLEDNING TIL EN LANDTMANNA-ALMANACH. Förslag till åtgärder under februari månad. Hästarna skrapas och ansas. Kalvar efter friska kor och även livgrisar skall påläggas. Rengöring för höns och gäss med nya balar. Torka råg för sommarbehovet och för is till iskällaren. Trädgårdslavarna för kål och tobak göres i ordning. Lämpligt att fånga lakar. Gödseln föres ut i högar. Man kör ut ur skogen det man fällt. Gärdselstör görs i ordning. Sand till tegelbruken förs fram. Hank och vidjor samlas och tillreds under aftnarna även sopkvastar. | ||
---------------------------- | ||
0782 | Anmärkning angående fattigt folks uppehälle vid infallande högt spannmålspris | Anonym |
1783, jan. ANMÄRKNING ANGÅENDE FATTIGT FOLKS UPPEHÄLLE, ELLER AT MED BESPARING KUNNA FÖDA SIG WID INFALLANDE HÖGT SPANNMÅLS-PRIS. En kokbok för fattiga behövs. Fångar och soldater dör oftare av svält än av krigsskador. Recept på en blodpudding utan mjöl och gryn. Man river kålrötter och blandar med blod. Puddingen gräddas i ugnen och ger en smaklig och billig måltid | ||
---------------------------- |