| 0748 | Kort berättelse om kronoskattehemmanet Insas uppodlingar och förbättringar i Nylands län | Anonym |
| 1782, sept KORT BERÄTTELSE OM KRONO-SKATTE HEMMANET INSAS UPODLINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR, BELÄGET I NYLANDS LÄN, BORGÅ HÄRAD, HELSING SOKN OCH STAFFANSBY 1770 var åbon en fattig bonde med bara sin hustru som arbetskraft. Han var svårt hindrad av skjutsningarna till Helsingfors. Hemmanet var nästan öde. Han övertalades av ägaren att med hans stöd försöka förbättra stället. Han fick kontrakt på 20 år. Husbonden byggde åbyggnaden och svarade för räntor och kronoutskylder. Åbonden svarade för uppodlingar bl.a. av stora mossar. Nu har åbon 4 anställda och försörjer sina 5 barn bekvämt. Några av grannarna har också börjat uppodlingar. Torparen Eric Bengtsson, Tådens socken i Skaraborgs län har erhållit brandstod genom Kungl. Patr. Sällskapet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0749 | Anmärkningar angående väderleken för augusti 1782 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0750 | Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets ställda fråga om skogars plantering, deras snara tillväxt, rätta vård och skötsel | Nornberg, Erik |
| 1782, okt SWAR PÅ KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS UTSTÄLDA FRÅGA, OM SKOGARS PLANTERING, DERAS SNARA TILWÄXT, RÄTTA VÅRD OCH SKÖTSEL Skogen är efter åkerbruk och boskapsskötsel det viktigaste för livets behov. De södra provinserna har odlat bort skogen och nu råder brist på vedbrand, gärdsel och timmer. Bergverken, brännerierna och hemmansklyvningen orsakar att det går åt större mängd bränsle, men någon nyplantering förekommer sällan. Vid plantering skall fröna sås tjockt och vara av flera slag. De skall sås som naturen skulle gjort det och vid lugnt och fuktigt väder. Vid odling på gammal skogsmark skall kvistar och ris brännas, annars tar det längre tid, ända till 20-30 år innan de ger matjord. Svedjande är det bästa sättet att skaffa ny skogsmark. Där sår man råg och skogsfrö. Rågen skyddar skogsplantorna och avskärs med så hög stubb, att trädplantorna fortfarande skyddas. Ju tätare skogen växer ju rakare träd och mindre kvistar. Skogstraktens bönder skall samla mer frön än de behöver och sälja till slättbonden, som med hjälp av krattor och hackor sår. Detta arbete görs på våren. Då man inte genast ser frukten av sitt arbete skjuter man det ofta åt sidan. Viktigt är dock att tänka på framtiden. Ingen bonddräng borde få ingå äktenskap, om han inte planterat skog. Detta arbete kan utföras av barn och ungdomar, nästan lika bra som av vuxna. En kort beskrivning om planteringssättet skulle spridas genom kyrkorna. Beskrivning av de vanligaste trädens frön och vilken jordmån, som är lämpligast. Planteringen må skyddas av stängsel eller med vallhjon i 3 år, så att inte boskapen skadar. Efter 6-8 år gallras skogen. På 12:te året tas det gallrade till gärdsel. Att spara skogen gör man genom att bygga husen högt på en grund, så att de konserveras mot röta och att lägga goda tak. Att goda kakelugnar sätts in. Att vedbesparande spisar insättes. Att rummen göras dragfria. Att torkhus och kölnor byggs av sten. Att fähus byggs av sten, åtminstone ställs på en stengrund. Att gärdsgårdsstör konserveras för röta. Stören upphettas och stryks med varm tjära, så långt ner, som den skall stå i jorden. Vi väntar på en lag som skall upparbeta skogsplanteringen. Att man varje år på varje hemman måste plantera ett litet stycke skog. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0751 | Ekomonisk beskrivning över hemmanet Kimsberg i Fryksdalen i Värmland | Fernow, Eric |
| 1782, okt OEKONOMISK BESRIFNING ÖFWER HEMMANET KYMSBERG ELLER KIMSBERG I FRYKSDALS HÄRAD OCH VÄRMLAND Beläget i Gräsmark 3 mil väster om Sunne. Högfors Manufaktur med 2 knip- och 3 spikhamrar ligger 1/2 mil från gården. I Hertig Carls tid var stora delar av Värmland öde. Där planterades flera hundra hushåll finska flyktingar, vilka nu brett ut sig och uppodlat marken. Brukspatron Carl Henr. Herweg köpte på 1730-talet Kymsberg och hann under sin livstid göra stora förbättringar, vilka fortsattes av hans änka Maria Eleonora Gyllenspets. Inne i riket skulle detta inte betyda mycket, men i ödemarken vid norska gränsen är det värt att uppmärksammas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0752 | Blekingska åkerjordens beredning till höstsäde, och hur det samma sker | Lindwall Johan |
| 1782, okt BLEKINGSKA ÅKERJORDS BEREDNING TIL HÖSTSÄDE, OCH HURU DET SAMMA SKER I Blekinge sker beredningen av jorden för höstsädet med mindre dagsverken, dragare och arbetare än annorstädes. Ingen jord läggs i träda. Beskrivning av sättet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0753 | Kort och behändigt sätt att av björksaft eller lake tillreda en ganska god och välsmakande sirap | Anonym |
| 1782, okt KÅRT OCH BEHÄNDIGT SÄTT, AT AF BJÖRKSAFT ELLER LAKE TILREDA EN GANSKA GOD OCH WÄLSMAKANDE SIROP På våren borras hål i björken och sättes ett kärl under. 10-12 kannor tappas av varje träd, sedan pluggas hålen igen. Saften kokas 6-7 timmar, då den tjocknat och sötmat | ||
| ---------------------------- | ||
| 0754 | Påminnelser angående förslaget som influtit i Hushållning-Journalen för april 1782 | Patriotiska Sällskapet |
| 1782, okt PÅMINNELSER WID FÖRSLAGET, SOM INFLUTIT I HUSHÅLLNINGS JOURNALEN FÖR APRIL MÅNAD 1782, SIDAN 275 OCH FÖLJANDE Skallgång är ett gammalt och beprövat sätt att fånga varg. Fanns redan i Kung Erics stadga 1414. Kung Albrechts Mandat av år 1376 låter 6 bönder fånga en varg varje år och leverera skinnet. Annars utgick böter. Författaren är kritisk till de nya förslagen om vargjakt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0755 | Om ängars röjande | Anonym |
| 1782, okt OM ÄNGARS RÖDJANDE 1781 begärdes underrättelse om ett enkelt sätt att rensa en äng, som håller på att växa igen av sly. Jag har tillverkat en kvistlie, som liknar en vanlig lie. Med den slås slyet av vid den tiden då det kan torkas och lövet användas till foder. Gräset får nu plats att växa. Samma sätt brukas under kommande år, tills roten inte längre orkar producera fler telningar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0756 | Anmärkningar angående väderlek, årsväxt och sädespriser i landsorterna | Anonym |
| 1782, okt ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄVXT OCH SÄDESPRISER I LANDSORTERNA Frösön. Mycket snö 16 september. Fortsatt snöblandat regn, som hindrat skördearbetet. Dålig höskörd. Klackås, Frykeryds socken. Hö har inte kunnat säljas, varför inga körslor kunnat göras i Bergslagen. Endast 11 man har rest till Uddevalla efter sill. Karlstad. Rågen bärgad men dåligt hö. Skara. Regnig och kall sommar. Insekterna har försvunnit. Då skörden varit god har priserna sjunkit. Den svåra missväxten förra året har gjort att det varit nöd efter bröd i sommar. Konungens utlovade sädesleveranser har blivit fördröjda och heta diskussioner om orsaken ventileras | ||
| ---------------------------- | ||