| 0735 | Mullvadens fångande med fälla | Bromander, Jan Pet. |
| 1782, aug. TALPA - MULLWADENS FÅNGANDE MED EN DÄRTIL AF GROSS-HANDLAREN JAN PET. BROMANDER INLEMNAD FÄLLA TIL MODELL. Mullvaden lockas i fällan med en morot. Fällan sätts framför hålet, som täpps till. Mullvaden kommer genast fram för att öppna hålet och går i fällan. Den bör dödas, annars återkommer den bara. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0736 | Försökt sätt att undvika svamp | Anonym |
| 1782, aug. ET FÖRSÖKT SÄTT AT UNDWIKA SWAMP, TIL SWAR PÅ FRÅGAN I INRIKES TIDNINGEN DEN 24 DECEMBER 1781. Sedan många olika sätt prövats att bli av med svamp i en byggnad, lades en mur av sten. Den murades med kalkbruk. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0737 | Sätt att förvara ylletyger från mal | Anonym |
| 1782, aug. SÄTT AT FÖRWARA KLÄDEN OCH YLLE-TYGER IFRÅN MAL. Tvätta ullen och häll på terpentinolja innan färgningen. Vid färgningen mister ullen den starka lukten av terpentin och tar åt sig mera färg. De mal och maskar, som gå på sådant kläde, dör. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0738 | Om sättet att förekomma sädens förtärande av fåglar | Gagnern, Johan |
| 1782, aug. OM SÄTTET AT FÖREKOMMA SÄDENS FÖRTÄRANDE AF FOGLAR. Utom många andra plågor lantmannen är utsatt för, kommer den skada småfåglarna gör. Om vintern flyga de ut och in i ladorna och tar tullfritt för sig. Visserligen betalar de, men på ett mindre behagligt sätt. Men största skadan gör de, då de plockar ur ett korn ur det växande axet och flera andra spills. Höst och vår plockar de upp nysådda korn, som borde fått ge 6,7,8 gånger igen. Åtminstone under vintertiden borde man vid varje by ha en fälla. Beskrivning av en bur eller mjärde av videkvistar. Beskrivning av en mjärde gjord av garn. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0739 | Berättelse om näverns bruk och näverhandel i Norrland | Anonym |
| 1782, aug. BERÄTTELSE OM BRUK OCH NYTTJANDE AF NÄFWER, SAMT NÄFWER-HANDELN I NORRLAND. Björknäver som tas i juni och juli är användbar till mycket. Ett tak av näver klarar sig i 30 år. Skor av näver på sommaren brukas av barn och tjänstefolk. De kan räcka ett par veckor med litet lagning. Att lägga sulor i vinterskor förhöjer värmen. Näver är ett utmärkt material till alla slags kontar och skäppor för gryn, ull, mjöl och tobak. Remsor av näver kan användas till fiskeredskap. Skogskarlar kan göra sig en hatt av näver och sota den svart. I Hälsingland säljes i lass. I Ångermanland säljes i mes eller bördor. I Medelpad säljes efter räkning, där varje stycke bör vara en kvadrataln. Detta sätt torde vara att föredra, så blir ingendera sidan besviken i denna köpslagan. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0740 | Berömliga författningar | Anonym |
| 1782, aug. BERÖMLIGE FÖRFATTNINGAR. I Malmö och Västerås har gjorts testamenten för barns undervisning och andra behjärtansvärda anstalter. I Uddevalla har gjorts ett sammanskott för de fattiga. I Vimmerby har landshövdingen gjort en kollekt för de fattiga. I Linköping har inrättats spik- och kniphammare i Folkströms bruk. Även Boxholms bruk har fått ett skär- och valsverk bl.a. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0741 | Märkliga händelser i naturen | Anonym |
| 1782, aug. MÄRKELIGA HÄNDELSER I NATUREN. I Lidens socken, den 23 maj på natten måste en jordbävning ha inträffat i en liten sjö, vars vatten faller ut i Sildre å. Detta vatten rinner ut i Indalsälven. En svår översvämning inträffade när vattenmassorna störtade fram och drog med sig kvarnar och sågverk. 2 kvinnor hann inte sätta sig i säkerhet utan omkom. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0742 | Anmärkningar angående väderleken för juli 1782 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0743 | Ekonomisk berättelse om Askers socken i Närke | Sandahl, Johan Gustaf |
| 1782, sept EKOMONISK BERÄTTELSE OM ASKERS SOCKEN I NERIKE Ängen kultiveras inte och är knappast röjd på skog. Bonden anser sig inte ha tid med ängsskötsel, utan låter svinen sköta den. Betesmarken sköts inte heller, annat än med svedjning och efter att ha odlat säd några år, går den till bete. Det enda man gör är att hägna. Skogen förstörs, då man hugger de största ungträden i stället för att plocka torra grenar från marken och kvista träden. Inhyseshjonen i backstugorna skulle förbjudas att ta av ungskogen. Kolning förekommer, men inte tjärbränning. Skogsbetjänt finns och skall ha uppsikt över skogen. Här odlas mycket lin. Rotsaker och potatis odlas, men odlingen behöver förbättras. Tobaksodling borde vara lönsam. Trädgårdsodlingen går inte så bra beroende på att trädgårdarna anläggs på sanka ställen. Gräsgångarna, som används för blekning drar till sig insekter, som sedan ger sig på träden. De rönnar som finns överallt, nyttjas inte. Dock skulle bären kunna beredas till dryck och svinen gödas med dem. Även kreaturen äter gärna en kokt lag på rönn och hönsen äter dem torkade. På varje helt hemman kan födas 30 kor. Även får av tysk ras finns. På herrgårdarna blandade med spanska får. 4 hästar på hemmanet. Gäss är inte vanligt, däremot höns. Biskötseln är i tilltagande. Här finns mycket lös kalksten och på någon plats täljsten. Sädesprodukter säljes vid marknader i Örebro, Linde och Nora. Trävaror, som drickstunnor, vattensåar och byttor tillverkas. På marknaderna köpes sill, snus, salt, tobak, tyger och färg. | ||
| ---------------------------- | ||