0008	Utdrag ur svenska tidningar	Monnet
1776, sept UTDRAG UR ÅTSKILLIGA SWENSKA TIDNINGAR, INNEHÅLLANDE MÄRKWÄRDIGHETER I HUSHÅLLNING, HANDEL, NATURKUNNIGHET M M. Tidigare sätt att rena dåligt vatten handlar om kokning och silning. Herr Monnets sätt är att göra silkaren högre och spänna sildukar i tre lager och lägga sand eller kvarts på dukarna. Sanden bör dock renas med skedvatten först. Man kan använda kopparkärl till kokning, då hettan gör att kopparen inte avger något skadligt. Stillastående vatten som grönskat kan med denna metoden göras välsmakande, vilket är viktigt, då man kan ta från fästningsgravarna. Salt vatten kan inte renas utan destillering. Sätt att bringa hampa till samma godhet som lin. Koka en lut med kalk, som får svalna. Låt hampan ligga 24 timmar och sedan kokas 2 timmar. Den torkas i skuggan och bultas och tillreds som lin. Sätt att bringa en svensk skinka till samma godhet och smak som en hamburgisk. Skinkan gnides under 7 dagar med en blandning av salt och pudersocker. De kommande två veckorna gnides den med salt och salpeter. Sedan röks den över ekved. Sätt att göra närande mjöl. Herr Parmentier i Paris har genom att torka gammalt bröd och sedan stött det och torkat det igen, framställt ett närande mjöl. Lite av detta mjölet och lite smör och vatten kokas till en brödsås, med vilken man underhållit flera soldater. Mjölet kan sparas i hundrade år om det skyddas för skadedjur. Parmentier har själv ätit och inte trots stark rörelse känt sig hungrig. I Göteborgstrakten har slaktats en oxe, som vägde ovanligt mycket och var fet. Han hade uppfötts på finskuren vårråghalm och fingröpt havre och rå potatis. Vattnet han druckit var blandat med bönmjöl.
----------------------------
0009	Handelns märkvärdigheter	Anonym
1776, sept HANDELS MÄRKWÄRDIGHETER. Från Stockholm utskeppades 1775: 30678 tolfter bräder, 73541 tunnor tjära och beck, 4610 skeppspund koppar och mässingstråd, 223259 skeppsp järn, 889 skeppsp spik, 3669 skeppsp alun, 10942 tunnor råg, 243 fat öl, 895 stycken sparrar och bjälkar för en summa av 446692 daler kopparmynt. Från Göteborg samma varor men även stångjärn, manufakturjärn och rökt sill för en summa av 505632 daler. Sill till utrikes orter 73966 tunnor, till inrikes orter 20627 tunnor. Från Kristinehamns metallvåg och lastageplats Hult har utskeppats tillsammans 23880 skeppspund. 1775 förtullades i Göteborg 2528 åm brännvin, 1230 åm franskt vin, 217554 skålpund kaffebönor. Insaltades 112269 tunnor sill varav 630 har rökts. 1441 fat tran har kokats.
----------------------------
0010	Konster och näringar	Anonym
1776, sept KONSTER OCH NÄRINGAR På Tumba pappersbruk har man gjort lyckade försök att återvinna papper. Man har löst upp gammalt papper och tagit bort svärtan och tillverkat nytt papper. Fabrikör Eckerman har gjort färgtryck på bomull med ståltråd. Mönstren är ganska vackra och tygerna har använts till tapeter på Ulriksdals Lustslott, men kan även användas till kläder. Från Stockholm hör man med fägnad att från södra och västra Sverige har köpts mycket svensk grannlåt. Silkes- och trådblonder, manschetter och engageanter tillverkade i Vadstena, men lika vackra som de utländska. I Strömstad har byggts ett trankokeri och ett rökhus för sill. Tranen avsätts mest i norr.
----------------------------
0011	Sädespriser	Anonym
1776, sept SÄDES-PRISER I Malmö kostade rågen 14 daler, kornet 8, havren 5. I Uppsala kostade vetet 24 daler, rågen 16, kornet 16, havren 10. Allt i silvermynt per tunna.
----------------------------
0012	Sällsynta händelser i naturen	Anonym
1776, sept SÄLLSYNTE HÄNDELSER I NATUREN Den 5 januari var det lägsta vattenstånd i Marstrands hamn någonsin. Likadant var det vid Nya Elfsborgs lilla hamn. Sedan nyårsdagen har sillen gått till i Strömstad. Ett fartyg med 500 tunnor avgick till Irland.
----------------------------
0013	Underrättelser tillhörande Tabellverket	Tabellverket
1776, sept UNDERRÄTTELSER TILLHÖRANDE TABELLWERKET. EFTERRÄTTELSE OM TABELL-WERKET I ELFSBORGS LÄN FÖR ÅREN 1749-1773 Födda 99089, döda 84773, vigda 23920, upplösta äktenskap 22519. Vart 71:sta barn var oäkta, vart 36:e dödfött, vart 40:de tvillingar. Äldsta kvinnfolket var år 1758 122 år, äldsta mannen 1757 112 år, 1754 ett kvinnfolk 124 år, 1761 en man 116 år, 1773 en man 113 år. I koppor och mässling har 9234 avlidit under dessa 25 år, i barnsbörd 1194, i okända barnsjukdomar 11997, i kikhosta 3713, kvävda av mödrar och ammor 607, barnamord 15, mördade 21, drunknade 543, av hunger 59, varav år 1772 37, ihjälfrusna 66, omkomna av os 30, självmord 40, lidit dödsstraff 39, av våda 465. I Göteborgs stift kallas inte barnen oäkta, utan födda i oäkta föräldrars säng.
----------------------------
0014	Fortsättning från förra månaden	Anonym
1776, okt FÖRSTA ARTIKELN. FORTSÄTTNING IFRÅN SID 37 AF JOURNALEN FÖR NÄSTL. MÅNAD. Lagen hindrar, att för ett och samma ändamål, nämligen att folket må finna rum att bosätta sig, förökas och uppfylla jorden, som efter skaparens allvisa inrättning oundvikligen skulle ske. Vår skattläggning är det kraftigaste hindret för vår folkväxt. Skatten beräknas på utsäde och den som gjort de största uppodlingarna beskattas hårdast, medan den som inte skött sin jord beskattas minst. 1) All jord skall mätas och skattläggas efter dess värde. 2) Alla allmänningar skall skattläggas. 3) Vid skattläggning skall inte avdrag göras för uppodlingskostnader, utan här ges frihetsår. 4) Berg, sjöar och klippor skall skattläggas till lägre skatt än sämsta jordmånen. En insjö kan med försiktigt fiske föda ett par hushåll och inte som nu bli utfiskad av alla. Svårigheten blir att rätt bedöma jordmånen. Lantmätarnas kunskap blir ännu viktigare, men många jordar är redan uppmätta och geometriskt avfattade, så de behöver bara prickas av. Även Kammar- och Uppbördsverket får större arbetsbörda, då det blir fler jordägare. Men det arbetet kan förenklas. Man skulle få jorden välskött och inte behöva se de stora vanskötta arealer, som nu finns. Flera kunde dela på jorden och hävda den mindre arealen så väl, att de klarar sig på den. Ju mer folk och näringar tillväxa uppstår nya och obekanta näringsmedel. Penningrörelsen och finanserna reglera sig själva. Kronan tjänar skatt på de otaligt flera mantal som fås, dels av allmänningarna och dels av enskildas ägor på utmarker, som tidigare varit oskattade.
----------------------------
0015	Rot, varav stärkelse kan tillverkas	Anonym
1776, okt ANGÅENDE EN ROT, HWARAF STÄRKELSE MED FÖRDEL KAN TILWERKAS. Denna ört, Arum macultum, prästkavle eller Arons ört finns på sumpiga och flugrika ställen. Den växer sparsamt i Sverige och odlas i trädgårdar som läkeväxt. Skulle man få en större tillgång, kunde man fylla hela landets stärkelsebehov utan att härtill behöva ta vete. Den förökas genom sådd av frön eller genom rötter och har inte stora krav på växtplats. Rötterna tvättas och läggs i vatten under 12 dagar. Vattnet byts varje dag. Rötterna stötas och överhälls med vatten, som tas tillvara. Detta upprepas och slutligen har man en fällning på botten av vattnet, som är stärkelsen. Den är fortfarande skarp och förorsakar bläddror på händerna, vilket kanske är dess medicinska kraft. Stärkelsen måste uppröras tills den blir ren, då den torkas. Torkade rötter ger dubbelt så mycket stärkelse som färska.
----------------------------
0016	Beskrivning hur en bränntorvsmosse blivit förvandlad till åker	Schotte, T M
1776, okt BESKRIFNING HURULUNDA EN BRÄNNETORFSMÅSE BLIWIT FÖRWANDLAD TIL ÅKER UTI ELFSBORGS LÄN. Det har ansetts kostsamt och svårt att uppodla mossar, som innehålla brännejordstorv. Men med hushållslärans tilltagande är man numera angelägen om att på rätta sättet göra denna jordmån fruktbärande. Jämför man att bryta stenburen mark och att arbeta med mossar är det mindre kostsamt med mossen, vars jordmån varje år förbättras. Min mosse var beväxt med vitmossa, hjortron, björkbuskar och var 2 1/2 till 5 alnar djup med grov, vit sjösand i botten. Ytan korsades av två gamla diken och mossen var alltid vattensjuk. Troligen har här varit sjö i forntiden, sedan trädbevuxet kärr, därav alla gamla trädgrenar som fanns ett stycke ner i marken. Första året dikades och höggs alla tuvor av. När jag året därpå skulle så, fann jag marken stenhård. Jag vågade bara så en liten bit med havre, sedan jorden körts med järnharv och gödslats med aska och olika djurgödsel. På hösten kunde jag skörda tolfte kornet, mest efter askan och fårgödseln, sämst efter boskapsgödseln. Uppmuntrad fortsatte jag arbetet och sådde flera tegar med havre. Fortfarande växte det bäst, där askan varit. Jag ömsom harvar och krokar och beströr med aska och påför dikesjorden, sedan sås med stritt korn. Försök med kalk gav inte så bra resultat. Ju mera mossen tagit röta och ju djupare jordmånen är, dess bättre skörd. Jag odlar både vår och höstsäd. Även potatis, kål, kålrötter och bönor växer bra, men för långt bort för att det skall vara lönsamt. Lin växer, men tar mycket röta. Vartannat år rensas diken, då mullvadar och vattensorkar fyller igen dem. Endast riktigt torra somrar är dikena torrlagda. Tegarna är fortfarande i gungning, som känns när man kör på dem. En åker, som varit sådd i 4 år, lades till äng och gav gott hårdvallshö. Den första tegen börjar bli för fet, där trivs nässlor och målla. Jag tog bort det översta lagret matjord.
----------------------------