0713 | Om nyttan av så kallade musärter | Anonym |
1782, maj OM NYTTAN AF DE SÅ KALLADE MUS-ÄRTER De små svarta musärter, som rågen var ogement blandad med 1780 gick inte att använda till varken hästar, svin eller höns. Till kreaturen kan man ge dem om de först bryggs till drank. Även människor kan dricka denna dricka, som är ganska välsmakande. Kan i nödfall nyttjas till mjöl, om det blandas med vete. Förra året växte tranärter i säden. Jag vet inte om de kan användas. Landhavre är det seglivaste sorts ogräs jag känner. Kanske den kan användas till något. Man borde i så fall odla den på något avlägset ställe. | ||
---------------------------- | ||
0714 | Blandning, som är tjänlig att förbättra skämda viner till lukt och smak, enkannerligen franska viner | Anonym |
1782, maj BLANDNING, SOM ÄR TJENLIG AT FÖRBÄTTRA SKÄMDA WINER TIL LUCKT OCH SMAK, ENKANNERLIGEN FRANSKA WINER Koka honung, regnvatten och vin av samma slag som skall förbättras och slå blandningen i det skämda vinet. Låt stå öppet tills det svalnat | ||
---------------------------- | ||
0715 | Tillägg vid Hushålls-Journalen för 1779, januari | Patriotiska Sällskapet |
1782, maj TILLÄGGNINGAR wid Hushållnings-Journalen för 1779, Januarius, Sidan 10 Jäst till dricka måste upplösas i vatten. Brukspatron Geijer på Ransäter säger att långsam kalkning av hudar ger bättre läder | ||
---------------------------- | ||
0716 | Ett torparkontrakt i en skogsbygd av Uppland | Anonym |
1782, maj ET TORPAR-CONTRACKT I EN SKOGSBYGD AF UPLAND För torpet skall göras tre dagsverken om sommaren och två på vintern samt tröskning av 6 tunnor råg. Gör han flera dagsverken får han betalt, men försummar han skall han betala. Utan vedergällning skall hustrun plocka humle och rovor, bråka lin och tvätta och klippa får samt ge 6 mark spunna blår. Torparen skall hålla byggnaderna i gott stånd, även kälke och trädesstock. Även vägen skall han sköta och föra på grus. Han skall hägna, dika och sköta åkern och ängen. När så behövs, skall han i överensstämmelse med husbonden bygga nya hus. Han har 27 år på sig att till ett värde av 48 riksdaler bygga alla nya hus som behövs. Han skall vårda skogen och inte utan tillstånd ta något därifrån. | ||
---------------------------- | ||
0717 | Märkliga händelser i naturen | Anonym |
1782, maj MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN I Larvs prästgård har ingen avlidit på ett halvt sekel, trots att där bott 16-19 personer. Härnösand. Den 10 september 1780 bortfördes en 1 1/2 års gosse av en örn. Fräkne. Gräsväxten svag. En märklig kålplanta med 30 små huvuden har uppmärksammats. | ||
---------------------------- | ||
0718 | Berömliga företaganden | Hell, Anders |
1782, maj BERÖMLIGA FÖRETAGANDER Prosten Nils Josephsson i Ljungby inrättade en fattigkassa, så att ingen behövt tigga. Han har katekesföreläsningar för nattvardsbarnen och arbetar emot överflöd. En brandstod inrättades i socknen. Han har förbättrat kyrkan och prästgården. Genom dalkarlar har en brunn grävts, 24 alnar djup. Anlagt en trädgård och en plantskola för lövträd. Uppgift om 4 torp. | ||
---------------------------- | ||
0719 | Anmärkningar angående väderleken för april 1782 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
0720 | Om lanthushållningen i Holstein | Alströmer, Jonas |
1782, juni Om Landt-hushållningen i Hollstein Beskrivning av egendomen Rastorph vid Kiel, tillhörig änkegrevinnan Rantzau. | ||
---------------------------- | ||
0721 | Hur en genomdrivande betsning erhålles på svenska träslag | Möller, Eric P |
1782, juni SWAR PÅ KONGL SWENSKA PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HURU EN GENOMGRIPANDE BETSNING ERHÅLLES PÅ SWENSKA TRÄDSLAG? Torra färgstoffer som örter, bark, bär och löv stötes. De blötes i vatten. Kokas och avsilas. Färgen kokas igen och förvaras i slutna burkar. Vit bergkalk nyttjas i färger. Trästyckena lägges i färgen. Efter några veckor är de genomfärgade. Man bör använda glas eller lerkärl, då metall ändrar färgen. Rött får man av fernbock och kalk, svarta vinbär, syror, oxel, hagtorn, sälg, jolster. Tillsätter man järnvitriol får man rödblått. Blåbär med pottaska ger blårött. Gult på asp och en får man av pepparrotsblad, plommonlöv, gurkmeja, fernbock. Alla röda växtsafter mättas med pottaska och ger blått. Lackmus och alun ger vissa träslag gulbrun färg. Efterbehandling med svavel och vit bergkalk på rött ger blått. Grönt med brakvedsbär gör hägg blågrön och asp grön. Blågrått med gammalt järnskräp, rostvatten. Järngrått med blåbär och plommonblad. Askgrått med eklöv. Svart av mjölonrissoppa och järnvitriol gör alla träslag svartgrå och eken helt svart. Svart trä kan bli brunt med pottaskelut. Inte alla färger blir beständiga. Förteckning över salter och färgstoffer. Anmärkningar på de insända proven av färgade träslag. | ||
---------------------------- |