0692	Beskrivning på tillredning av myrättika och dess nytta	Anonym
1782, mars BESKRIFNING PÅ TILLREDNINGEN AF MYR-ÄTTIKA OCH DESS NYTTA Myrornas både lukt och smak utmärker att de innehåller en angenäm syra, som påminner om citron- och ättiksyra. Man kokar myror och får myrolja. Däri upplöses svavel och såpsjudarlut och man får en tvål och blandat med blykalk ett slags plåster. Jag vill uppge det minst kostsamma sättet att göra myrättika. Man ställer en skål i myrstacken och fyller den till hälften med kokande vatten. Vattnet blir som den starkaste ättika, då en mängd myror dränkt sig där. När man fått det så surt man vill, häller man det på buteljer, som kan förvaras i flera år. Ättikan gör samma nytta som citron vid tillredning av punsch. Tillsätts dragon får man en utmärkt dragonättika. Kan vid resor blandas med socker och vatten till en läskande dryck. Blandas det i potatismos med lite socker smakar det äppelmos. Gikt och skörbjugg lindras med myrättika blandad med granbarr, pepparrot, enbär och gott källvatten. Pestättika kan beredas av myrättika blandad med vinruta, krusmynta, malört, salvia och kamfer. Locket fastklistras och burken ställs på en varm kakelugn. Man sköljer munnen och har en fuktad svamp att lukta på för att undvika smittsamma sjukdomar. Kan också baddas på svullnader och blånader. Samma myrstack skall inte skattas mer än 2-3 gånger per år.
----------------------------
0693	Anmärkning angående ängars förbättrande och kol och sotar	Lenholm, Jacob
1782, mars ANMÄRKNING ANGÅENDE ÄNGARS FÖRBÄTTRANDE, SAMT KOL- OCH SOTAR Så snart man tagit bort tuvorna från ängen, kan fröet sås utan tillförsel av mull. Tuvorna kan man låta ligga och brinna ihop innan man för ut dem på ängen. Mossan försvinner om man kalkar. Att kalka utsädet för att undvika sot på vetet är inte alltid nog. Jag torkar fröna och blöter dem sedan i kött- sill- eller strömmingslake.
----------------------------
0694	Underrättelser om väderlek, årsväxt och varupriser	Anonym
1782, mars UNDERRÄTTELSE OM WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I ORTERNA Kymmendegårds län. Efter tre svaga år är skörden i år god. Berheda i Småland. Nattfrost följt av stark värme har gjort gräsväxten till knappt hälften av förra årets. Rågen är ren och matfull, men kornet och havren usel. Vår penningbrist och ringa förråd av spannmål gör att vi inte kan hjälpa de nödställda. Det finns bröd endast till nyår på vissa ställen. Karlstad. Liten handel med säd på Luciamarknaden
----------------------------
0695	Anmärkningar angående väderleken för februari 1782	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0696	Om myrar, mossar, mader och kärr	Anonym
1782, april OM MYROR, MOSSAR, MADER OCH KÄRR Det råder delade meningar om man skall uppodla mossar så länge det finns överflöd av hårdvallsfält. Eller om det är rätt att svedja mossarna varje år och så i askan eller annars köra på sand, lera och annan jord. Många har uppodlat sankmarker till ingen nytta, medan andra, som inte varit rädda om gödseln, fått goda skördar. Det kan vara nyttigare att bortföra den svarta jorden och lägga den på hårdvallar.
----------------------------
0697	Om mossars uppodling	Bromander, Jan Pet.
1782, april OM MOSSARS UPODLING Mossar har inget värde i sig. Det är endast ett osunt köldhål, som har skadlig inverkan på kringliggande åkrar. Jag har redan till Patriotiska Sällskapet insänt ett förslag, att omvända dessa osunda ställen till bördiga marker. Nu vill jag inkomma med det minst kostsamma sättet att åstadkomma detta. Mossen dikas och året därpå planteras jordpäron. Med spade görs ett hål, där läggs en sättpotatis och en slev gödsel. Täcks med en torvbit. Detta kan ske flera år å rad, om man inte vill påföra lera, sand och märgel och bruka den till vanlig åker. Sedan skörden är bärgad släpper man kreaturen. Deras trampande och gödslande är nyttigt även vid träde. Mossan hemföres och används som strö i får- och svinhus. Den genomdränks av spillning och blir ett utmärkt gödningsmedel.
----------------------------
0698	Tankar om de kostnader, som användes mot odjur, vad proportion det är mellan desamma och den nytta därav plägar följa	Anonym
1782, april TANKAR OM DE KOSTNADER, SOM ANWÄNDAS EMOT ODJUR, OCH HWAD PROPORTION DET ÄR IMELLAN DESAMMA OCH DEN NYTTA DÄRAF PLÄGAR FÖLJA Den första kostnaden är att skaffa jakttyg till luderplatserna och skjutsa dem från ena stället till det andra. Sedan gäller det skallgången, där alla boskapsägare måste medverka, även om han bara har en ko. Jägmästaren skall betalas för att få skinnet av luderhästarna, skjuts, förtäring och tidspillan. Ingen får någon förtjänst och få odjur skjuts. Den som blivit av med djur får ingen ersättning. Hur är det månne med proportion mellan arbete och frukten? Vore det inte bättre, att den som mist boskap fick ersättning genom att häradet sammansköt pengar. Detta skulle bli mycket billigare än att ordna skallgång. När jakten inte ordnas till konungens nöje, varför skall allmogen försätta tid till detta. Nu finns andra metoder, nämligen saxar, luder och fångstgropar.
----------------------------
0699	Utdrag ur en akademisk avhandling om höfröet Trifolium hybridum och dess odling, efter flera års alnstälda rön och försök	Jörlin, Engelberth
1782, april UTDRAG AV EN ACADEMISK AFHANDLING OM HÖ-FRÖET TRIFOLIUM HYBRIDUM OCH DESS ODLING, EFTER FLERA ÅRS ANSTÄLDTA RÖN OCH FÖRSÖK Trifolium hybridum är en klöverart, som berömmes mycket av Linné. Den är ganska sällsynt i Sverige. Finns vid Alsike Gästgivargård i Uppland och är svår att få tag på frö av. Författaren fick i ett brev några frön från Botaniska Trädgården i Uppsala 1770. Den står 6-7 år innan den dör ut. Blommorna är vita med litet rosa i toppen. Fröna samlas genom att hela växten skärs av och torkas inomhus. Den lider av torka.
----------------------------
0700	Välmente anmärkningar om fårskötselns förbättring i Sverige, samt i synnerhet dessa kreaturs förvarande från sjukdomar och skada av odjur	Carnegie, Jame
1782, april WÄLMENTE ANMÄRKNINGAR OM FÅR-SKÖTSELNS FÖRBÄTTRING I SWERIGE, SAMT I SYNNERHET DESSA KREATURS FÖRWARANDE FRÅN SJUKDOMAR OCH FÖR SKADA AF ODJUR Fåren klipps en gång på sommaren och de kan därför trivas ute under vintern, som deras skotska släktingar gör. Endast ett skjul är uppsatt åt dem. De får mer och bättre ull om de får sin frihet. När de skall klippas förs de till en sjöstrand och förs ned i vattnet och tvättas av ett par hjon. Efter ett par timmar är de torra. Under vintern får de sin föda i skjulet. De äter hö och asplöv. Får de vattusot ger man dem piller av Haepar Antimonii och svavelblomma. En salva, som befriar dem från skabb, men också fredar dem för varg och räv görs av tjära, smör, krut och svavel. Till lammen blandar man i urin. Kan användas även på kor och oxar och gäss.
----------------------------