0686Anmärkning angående gräsfrösåningAnonym
1782, mars

ANMÄRKNING ANGÅENDE GRÄS-FRÖ-SÅNING M M

Både röd, vit och gul klöver sås till boskapsfoder. I Frankrike kallas den treffel, i England clower och i Sverige klöver. Tillhör Trifolium.

Sain-foin kallar fransmännen detta gräs för dess hälsosamma nyttas skull. Måste torka väl, då det är fett och saftfullt.

Luzern är den medicinalväxt, som Vigilius talar om. Blommorna liknar ärtväxtens och har vacker purpurfärg. De efterlämnar skidor, krökta som en halvmåne. Den magrar inte jorden och håller djuren friska.

----------------------------
 
0687Om ofrusen sädesåker och hur den hjälpesAnonym
1782, mars

OM OFRUSEN SÄDES-ÅKER OCH HURU DEN HIELPES

Ordspråket säger: Av skadan blir man vis. De senaste två årens missväxt är säkert ett straff från Gud, men om vi gripit oss bättre an och arbetat efter befallningen: Du skall arbeta i ditt anletes svett, hade kanske inte straffet blivit så hårt. När snön lägger sig över sådd åker utan att jorden frusit blir det oftast missväxt. Detta kan avhjälpas om man kör med snedårder, så att kylan kommer ned till marken. Man kan också köra med vält. Flera ansåg denna metod vara ett misstroende mot Gud, men var troligen avundsjuka mot den som kommit på idén.

----------------------------
 
0688Om medel vid infallande foderbrist och jordpäronplanteringens befordranAnonym
1782, mars

OM MEDEL WID INFALLANDE FODERBRIST, OCH JORD-PÄRON-PLANTERINGENS BEFORDRING

Vid den svåra foderbristen, som jag råkade ut för 1763, visste jag inte hur jag skulle vända mig. Jag erinrade mig ett samtal med en hederlig lantman, som berättat att granris kunde vara nödfoder. Jag skickade ut drängen i skogen att samla granris. Riset hackades och lades i vatten. På aftonen gav jag mina två hästar hacket påstrött med litet mjöl. På morgonen var mjölet bortslickat och hacket kvar. De fick inget annat under dagen. Mot kvällen kom åldermannen och några gode män, med förebråelser mot den hårdhet jag visade djuren. Jag försvarade mig med att nöden var för handen. Denna dag gav jag hästarna en ny giv av riset och de började äta av det. I fem veckor fortsatte denna utfodring.

Även i ladugården måste detta fodringssätt användas. Bark och kvistar av asp, rönn, björkris, mjölon, blåbärsris, renmossa, ljung, vide, tall och furukvistar. Hästgödsel går att använda, men det bästa är potatis, som nu över hela landet odlas. Det hade varit till gagn om någon författning i likhet med humleodlingsförfattningen kommit till redan för 30-40 år sedan. Varje hemman skulle enligt lag odla ett viss kvantum potatis.

----------------------------
 
0689Hushållsrön, hur ormbunksgräs och några andra dess likar av Filices, kan nyttjas till boskapsfoderAnonym
1782, mars

HUSHÅLLS-RÖN, HURU ORMBUNKE-GRÄS OCH NÅGRA ANDRE DESS LIKAR AF FILICES, KUNNA NYTTJAS TIL BOSKAPS-FODER

Olika ormbunksarter går utmärkt att använda som kreatursfoder. De avslås och torkas i skugga. De blir en god föda och för ungdjur kan de hackas och blandas med lav eller renmossa och något salt.

----------------------------
 
0690HuskurerAnonym
1782, mars

HUS-CURER

Mot stenvret, en olidligt plågsam värk och svullnad under foten, är kvicksilver blandat med ister ett säkert medel.

Mot nackvreset hos hästar, som anses obotligt, är terpentin droppat i såret ett verksamt medel.

----------------------------
 
0691Om växter som äro tjänliga till grönkålHolmberger, Bergius
1782, mars

OM VÄXTER SOM ÄRO TJENLIGA TIL GRÖN-KÅL

Människosläktets naturliga föda tycks var växter. Våra tänder är inte skapade som rovdjurens. Även de folkslag som tyrannisera djurriket skaffar sin mesta näring ur växtriket. I världens begynnelse fick vi befallning att äta av Edens frukter. Köttätandet ökar risken för sjukdomar. Vi har bevis att människor, som levt av växter varit friska och levt länge.

En disputation, som hållits under överinseende av Linné, har givit mig anledning att undersöka grönkålsmaterialier.

1) Campanula persicifolia, klocka, smakar ganska väl sönderhackade och kokade.

2) Vinbärs- och krusbärsblad ger oss en smaklig kål, särskilt de senare.

3) Vinrankornas fyrkantiga blad hackas och används som grönkål. Särskilt omtyckta av svin.

4) Musrumpa tillreds som spenat.

5) Odon, som förvälls är goda, dock inte blåbärsblad.

6) Trampegräs bör blandas med annat. I sig själv är det äckligt.

7) Rönn måste kokas och spadet urkramas. De är något sträva.

8) Törnbuskens blad blir en ganska god kål.

9) Hallon måste blandas med annat. De ger ensamma hetta i halsen, annars har de god kryddsmak.

10) Smultron är utmärkta.

11) Femfingerört kan användas i nödfall.

12) Jungfru Marie Nåldyna är bland de bästa. Urindrivande.

13) Blåklint skall kokas länge.

14) Lönn blir utmärkt om man bultar ur saften. Trädets sockerartade natur är födande.

Dessa växter har jag gjort egna försök med och kan rekommendera till andra. Några andra, som brukas är sminkegräs, särskilt av fattigt stadsfolk. Hundkäx ätes av en del, trots att alla djur, även svinen ratar dem. Roten smakar palsternacka.

Bergius svarar, att han önskar att Holmberger omtalar de växter, som är klart medicamenteusa. Hit hör rönn och smultron. Den tjänligaste är Pisenlit

----------------------------
 
0692Beskrivning på tillredning av myrättika och dess nyttaAnonym
1782, mars

BESKRIFNING PÅ TILLREDNINGEN AF MYR-ÄTTIKA OCH DESS NYTTA

Myrornas både lukt och smak utmärker att de innehåller en angenäm syra, som påminner om citron- och ättiksyra.

Man kokar myror och får myrolja. Däri upplöses svavel och såpsjudarlut och man får en tvål och blandat med blykalk ett slags plåster. Jag vill uppge det minst kostsamma sättet att göra myrättika.

Man ställer en skål i myrstacken och fyller den till hälften med kokande vatten. Vattnet blir som den starkaste ättika, då en mängd myror dränkt sig där. När man fått det så surt man vill, häller man det på buteljer, som kan förvaras i flera år. Ättikan gör samma nytta som citron vid tillredning av punsch. Tillsätts dragon får man en utmärkt dragonättika. Kan vid resor blandas med socker och vatten till en läskande dryck. Blandas det i potatismos med lite socker smakar det äppelmos.

Gikt och skörbjugg lindras med myrättika blandad med granbarr, pepparrot, enbär och gott källvatten. Pestättika kan beredas av myrättika blandad med vinruta, krusmynta, malört, salvia och kamfer. Locket fastklistras och burken ställs på en varm kakelugn. Man sköljer munnen och har en fuktad svamp att lukta på för att undvika smittsamma sjukdomar. Kan också baddas på svullnader och blånader.

Samma myrstack skall inte skattas mer än 2-3 gånger per år.

----------------------------
 
0693Anmärkning angående ängars förbättrande och kol och sotarLenholm, Jacob
1782, mars

ANMÄRKNING ANGÅENDE ÄNGARS FÖRBÄTTRANDE, SAMT KOL- OCH SOTAR

Så snart man tagit bort tuvorna från ängen, kan fröet sås utan tillförsel av mull. Tuvorna kan man låta ligga och brinna ihop innan man för ut dem på ängen.

Mossan försvinner om man kalkar.

Att kalka utsädet för att undvika sot på vetet är inte alltid nog. Jag torkar fröna och blöter dem sedan i kött- sill- eller strömmingslake.

----------------------------
 
0694Underrättelser om väderlek, årsväxt och varupriserAnonym
1782, mars

UNDERRÄTTELSE OM WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I ORTERNA

Kymmendegårds län. Efter tre svaga år är skörden i år god.

Berheda i Småland. Nattfrost följt av stark värme har gjort gräsväxten till knappt hälften av förra årets. Rågen är ren och matfull, men kornet och havren usel. Vår penningbrist och ringa förråd av spannmål gör att vi inte kan hjälpa de nödställda. Det finns bröd endast till nyår på vissa ställen.

Karlstad. Liten handel med säd på Luciamarknaden

----------------------------