0683	Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1782, febr UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För uppodling, trädplantering, stenhusbyggnad, långvarig tjänst.
----------------------------
0684	Anmärkningar angående väderleken för januari 1782	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0685	Om Eiderstadtska hushållningen	Alströmer, Jonas
1782, mars OM EIDERSTADTSKA HUSHÅLLNINGEN Eiderstadtska landet har tidigare bestått av tre öar, men är nu en halvö. Landet skyddas från havet av 12-15 alnar höga vallar, som anlagts med stor kostnad. 1634 bröt havet ändå igenom och gjorde stor skada och bortförde ett stycke land. Flygsanden hotar att förstöra en del av landet och här bor nu de fattigaste, som inte orkar underhålla vallarna. Om de inte får hjälp av Danska Regeringen blir landet snart översvämmat. Husen är av sten och täckta med vass. Allt är under ett tak. Jordmånen består av märgel och är så fet att den aldrig gödes. Jorden plöjes 7-11 gånger per år. Plöjningen sker med 6 hästar. Ordningen av säden är raps, vinterkorn, vete, bönor och träde. Ängarna omväxlar mellan bete och höskörd, men görs aldrig till åker. Bränsle är dyrt och man brukar fårgödsel blandat med halm. Fårskötseln är ganska enkel. Baggen nyttjas mycket ung och bara ett år. Lammen skiljs från tackorna efter två månader. Ullen är mycket fin men väger litet. Tackorna mjölkas 3 gånger om dagen. Fårsmöret är fetare än kosmöret och härsknar fortare. Den gröna fårosten tillreds som vanligt, men färgas med fårlort. Fåren kopplas ihop 2 och 2 med en järnlänk. Den, som har 12 får, skall hålla vallhjon. Köpmän kommer i maj och köper upp ullen. Boskapsskötseln har sin höjd, men samma fel observeras, nämligen att tjurarna nyttjas för tidigt och kvigorna får göra hans bekantskap redan vid två års ålder. Mjölkkammaren är alltid en källare med stengolv, som hålls ganska ren. Hästaveln är ganska god, men hingsten nyttjas redan vid 2 år. En erfaren hästhandlare säger, att inte förrän vid 5 år skall hingsten göra tjänst och betjäna 20-30 ston. Här har han 300 ston. Stoet är färdigt för att på nytt mottaga hingsten, redan 9 dagar efter att fölet är fött. Stona får föl varje år. Översättningar av mått och vikt samt priser på varor.
----------------------------
0686	Anmärkning angående gräsfrösåning	Anonym
1782, mars ANMÄRKNING ANGÅENDE GRÄS-FRÖ-SÅNING M M Både röd, vit och gul klöver sås till boskapsfoder. I Frankrike kallas den treffel, i England clower och i Sverige klöver. Tillhör Trifolium. Sain-foin kallar fransmännen detta gräs för dess hälsosamma nyttas skull. Måste torka väl, då det är fett och saftfullt. Luzern är den medicinalväxt, som Vigilius talar om. Blommorna liknar ärtväxtens och har vacker purpurfärg. De efterlämnar skidor, krökta som en halvmåne. Den magrar inte jorden och håller djuren friska.
----------------------------
0687	Om ofrusen sädesåker och hur den hjälpes	Anonym
1782, mars OM OFRUSEN SÄDES-ÅKER OCH HURU DEN HIELPES Ordspråket säger: Av skadan blir man vis. De senaste två årens missväxt är säkert ett straff från Gud, men om vi gripit oss bättre an och arbetat efter befallningen: Du skall arbeta i ditt anletes svett, hade kanske inte straffet blivit så hårt. När snön lägger sig över sådd åker utan att jorden frusit blir det oftast missväxt. Detta kan avhjälpas om man kör med snedårder, så att kylan kommer ned till marken. Man kan också köra med vält. Flera ansåg denna metod vara ett misstroende mot Gud, men var troligen avundsjuka mot den som kommit på idén.
----------------------------
0688	Om medel vid infallande foderbrist och jordpäronplanteringens befordran	Anonym
1782, mars OM MEDEL WID INFALLANDE FODERBRIST, OCH JORD-PÄRON-PLANTERINGENS BEFORDRING Vid den svåra foderbristen, som jag råkade ut för 1763, visste jag inte hur jag skulle vända mig. Jag erinrade mig ett samtal med en hederlig lantman, som berättat att granris kunde vara nödfoder. Jag skickade ut drängen i skogen att samla granris. Riset hackades och lades i vatten. På aftonen gav jag mina två hästar hacket påstrött med litet mjöl. På morgonen var mjölet bortslickat och hacket kvar. De fick inget annat under dagen. Mot kvällen kom åldermannen och några gode män, med förebråelser mot den hårdhet jag visade djuren. Jag försvarade mig med att nöden var för handen. Denna dag gav jag hästarna en ny giv av riset och de började äta av det. I fem veckor fortsatte denna utfodring. Även i ladugården måste detta fodringssätt användas. Bark och kvistar av asp, rönn, björkris, mjölon, blåbärsris, renmossa, ljung, vide, tall och furukvistar. Hästgödsel går att använda, men det bästa är potatis, som nu över hela landet odlas. Det hade varit till gagn om någon författning i likhet med humleodlingsförfattningen kommit till redan för 30-40 år sedan. Varje hemman skulle enligt lag odla ett viss kvantum potatis.
----------------------------
0689	Hushållsrön, hur ormbunksgräs och några andra dess likar av Filices, kan nyttjas till boskapsfoder	Anonym
1782, mars HUSHÅLLS-RÖN, HURU ORMBUNKE-GRÄS OCH NÅGRA ANDRE DESS LIKAR AF FILICES, KUNNA NYTTJAS TIL BOSKAPS-FODER Olika ormbunksarter går utmärkt att använda som kreatursfoder. De avslås och torkas i skugga. De blir en god föda och för ungdjur kan de hackas och blandas med lav eller renmossa och något salt.
----------------------------
0690	Huskurer	Anonym
1782, mars HUS-CURER Mot stenvret, en olidligt plågsam värk och svullnad under foten, är kvicksilver blandat med ister ett säkert medel. Mot nackvreset hos hästar, som anses obotligt, är terpentin droppat i såret ett verksamt medel.
----------------------------
0691	Om växter som äro tjänliga till grönkål	Holmberger, Bergius
1782, mars OM VÄXTER SOM ÄRO TJENLIGA TIL GRÖN-KÅL Människosläktets naturliga föda tycks var växter. Våra tänder är inte skapade som rovdjurens. Även de folkslag som tyrannisera djurriket skaffar sin mesta näring ur växtriket. I världens begynnelse fick vi befallning att äta av Edens frukter. Köttätandet ökar risken för sjukdomar. Vi har bevis att människor, som levt av växter varit friska och levt länge. En disputation, som hållits under överinseende av Linné, har givit mig anledning att undersöka grönkålsmaterialier. 1) Campanula persicifolia, klocka, smakar ganska väl sönderhackade och kokade. 2) Vinbärs- och krusbärsblad ger oss en smaklig kål, särskilt de senare. 3) Vinrankornas fyrkantiga blad hackas och används som grönkål. Särskilt omtyckta av svin. 4) Musrumpa tillreds som spenat. 5) Odon, som förvälls är goda, dock inte blåbärsblad. 6) Trampegräs bör blandas med annat. I sig själv är det äckligt. 7) Rönn måste kokas och spadet urkramas. De är något sträva. 8) Törnbuskens blad blir en ganska god kål. 9) Hallon måste blandas med annat. De ger ensamma hetta i halsen, annars har de god kryddsmak. 10) Smultron är utmärkta. 11) Femfingerört kan användas i nödfall. 12) Jungfru Marie Nåldyna är bland de bästa. Urindrivande. 13) Blåklint skall kokas länge. 14) Lönn blir utmärkt om man bultar ur saften. Trädets sockerartade natur är födande. Dessa växter har jag gjort egna försök med och kan rekommendera till andra. Några andra, som brukas är sminkegräs, särskilt av fattigt stadsfolk. Hundkäx ätes av en del, trots att alla djur, även svinen ratar dem. Roten smakar palsternacka. Bergius svarar, att han önskar att Holmberger omtalar de växter, som är klart medicamenteusa. Hit hör rönn och smultron. Den tjänligaste är Pisenlit
----------------------------