| 0669 | Översättning av PariserJournalen angående förgiftiga ångor | Anonym |
| 1782, jan. ÖFWERSÄTTNING AF DEN MÄRKELIGA HÄNDELSE, SOM FINNES INFÖRD I PARISER-JOURNALEN FÖR D. 25 JULII 1781 ANG:DE FÖRGIFTIGA ÅNGOR. Operahuset i Paris har brunnit och en svår olycka i en av kanalarmarna nära Bastillien har inträffat. 7 personer, som skulle utföra rensningsarbete i kanalen, drabbades av de dunster, som fanns där och 4 av dem dog. De som inte blev åderlåtna blev snabbare friska än de andra och även de som intog syrliga saker. Under tre dagar vårdades de angripne med Hoffmans droppar, citron och vinättika och de låg framför öppet fönster. Arbetet med rensningen av kanalen fortsatte sedan med större försiktighet | ||
| ---------------------------- | ||
| 0670 | Medel mot rasande hundars bett | Anonym |
| 1782, jan. MEDEL EMOT RASANDE HUNDARS BETT. En gammal herde i England har uppfunnit följande: man krossar sex vitlöksklyftor och lika mycket kardborrot, blandar med salt och lägger på såret. Nytt lägges på varje dag och åderlåtning påskyndar tillfrisknandet | ||
| ---------------------------- | ||
| 0671 | Nytt medel mot Gangrene eller brand | Anonym |
| 1782, jan. ET NYTT MEDEL EMOT GANGRENA ELLER BRAND. En skicklig apotekare i holländska staden Deventer har lyckats hålla de soldater vid liv, som blesserades vid sjöslaget vid Doggersbank och mitt i rötmånadstiden angreps av brand. En blandning av alun, vit och grön vitriol, salpeter och salt kokas med vinättika till en stadighet av honung. Blanda i ett pulver gjort av blyvitt Amerikansk Bolus, rökelse och myrra. Vid användandet rives litet i mortel och blandas med vinättika. Doppa en linnelapp och lägg på såret. Bytes var 4, 6 eller 8:de timma. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0672 | Om svingel eller svarta ärter i rågen | Ackelius, Isr. |
| 1782, jan. OM SWINGEL OCH SWARTA ÄRTER I RÅGEN. Ackelius i Fellingsbro föreslår att man måste köpa ren råg från länder där man inte har dessa ofrön. Det är enda sättet att bli fri från dem. Man måste också se till att de inte sprids med gödseln. Att svingel under vissa omständigheter skulle omvandlas till råg är bara fördomar | ||
| ---------------------------- | ||
| 0673 | Berömliga författningar och företaganden | Anonym |
| 1782, jan. BERÖMLIGA FÖRFATTNINGAR OCH FÖRETAGANDER. Lund. Årligt stipendium till ekonomisk adjunktur inrättas av doktor Trozelius. Vänersborg. Sekreterare Lindqvist har anlagt ett klinkerslageri där lika god klinker tas fram som den holländska. Stockholm. Fabrikör A. Hardt har till konungen överlämnat ett kabinett med 940 kulörer och 78 schatteringar av silkesfärger. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0674 | Underrättelser angående väderlek, årsväxt, varupriser | Anonym |
| 1782, jan. UNDERRÄTTELSER ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER. Kullen. God skörd trots att säden på andra orter i Skåne slagit fel. Fräkne härad. Skörden blev så god att folket någorlunda kan hjälpa sig. Dock är foderbristen stor. Karlstad. Skörden ojämn. Folk har dock pengar och aldrig har man köpt så mycket brännvin som i år. Orsaken är att spannmålen är så dyr, att det inte lönar sig att smygbränna utan man köper från kronobrännerierna. Konungen har tillåtit fri införsel av utlänsk säd utan extra tullar, vilket gör att de nödlidande kan få bröd. Mariefred. Ett svårt oväder drabbade orten. Hagel stora som valnötter förstörde växtligheten, dödade småkreaturen och åsamkade skador på byggnader. Haglen låg kvar till dagen därpå. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0675 | Anmärkningar angående väderleken för december 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0676 | Anmärkning angående åkerbruket i England | Anonym |
| 1782, febr ANMÄRKNING ANGÅENDE ÅKERBRUKET I ENGLAND 1/4 del av Englands åker ligger i träda. Man sår efter en växt, som magrat jorden, något som berikar den. Vete, turnip, klöver. Det sås lite råg. Havre anses mer lönande än råg och persiljerötter bedöms som tre gånger vetet. Men så är ju engelsmän ett kuriöst folk. Man underhåller jordens löshet genom att köra mellan sängarna. Detta går då säden är sådd med maskin och inte för hand. När nästa gröda skall sås har sängarna blivit gångar och gångarna sängar. På detta sätt undviks trädesgärden. Åkern blir år från år allt bättre och utsädet minskas. Denna kultur används även vid potatisodling, luzern, melon, sainfoin och blomkål. Beräkningar av vinsten. Ovisst om den är så stor | ||
| ---------------------------- | ||
| 0677 | Om träsks och mossars uppodling | Bromander, Jan Peter |
| 1782, febr OM TRÄSKS OCH MOSSARS UPODLING Bland alla slags uppodlingar torde träsks och mossars upptagande till åker vara mest gagneliga. Det avskaffar frostnästen och ökad jord befordrar folkmängden. Tyvärr har lantmannen nog med sitt vanliga åkerbruk och det kostar minst två års arbete att uppodla en mosse. Jag har därför beslutat inrätta en fond, där åkermannen kan låna till denna odling. Säkert tror jag andra bemedlade patrioter vill hjälpa till. Lånet skulle räcka fem år, sedan ger åkern så ymnig växt, att återbetalningen inte blir besvärlig. Räntan beräknas till 4 %. Säkerhet i Statskontorets obligationer, Depositionsattester på Gull och Silverpant insatt i bank eller kyrkor. Vid ansökan skall redogöras för mossens beskaffenhet och skulle någon använda lånet till något annat, bötar han 25 %, hälften till Barnhuset Pro Patria och hälften till kassan. Namn uppges i tidningarna. Pengarna till fonden insamlas genom aktieköp. Följer ett Memorial där författaren hyllar konungen för hans nytänkande inom alla näringsgrenar och där han med patrioters hjälp vill upprätta fonden för uppodling av mossar och kärr. Han menar att de belöningar Patriotiska Sällskapet utdelar inte hjälper. Jag vågar tro att Patriotiska Sällskapet antager denna sak samt att herrar ledamöter blir aktieägare. Jag vill med några tusende daler bli den förste att bidraga, om Konungen biträder med sitt höga beskydd. Kungörelse Kungl. Patriotiska Sällskapet har med särdeles nöje upptagit det förslag en okänd medborgare avlämnat, angående mossars och kärrs uppodling. Vid sitt senaste sammanträde avsattes betydande summor till detta ändamål. Till utgivaren av förslaget till mossars uppodling i Dagliga Tidningen N:o 86. Jag erkänner den berömvärda nit förslagsställaren uppger, men tvivlar på möjligheten att med lånade pengar kunna genomföra dessa projekt. Jag vill gärna veta varifrån man skall taga de arbetare, som skall göra denna uppodling. De måste ju tagas från andra jordbrukare, som får vika för penningstyrkan och vanhävda sin jord. Varifrån skall gödseln tas? Varför inte uppta ängen, som med lite möda kan bli fruktbärande? Inte förrän vissa författningar blivit hävda kan man tänka på att bringa mossar till åker. Till författaren av de uti Dagligt Allehanda N:o 116 införda påminnelser emot förslaget till mossars uppodling i samma tidning N:o 86 Svar på tidigare insändare, där förslagsställaren ironiserar över kritiken. Han svarar på frågan om folkbrist, att man nog kan arbeta mer än man gör. Min granne med 8 minderåriga barn, lånade pengar av mig och med dalkarlars hjälp skall han uppodla en mosse, som skall ge honom så stor höfångst, att han kan anlägga ett torp för sina döttrar. Min granne menar att om fler grep sig an sådant arbete, skulle folkbristen minska. Visst har vi hindrande författningar, men man kan segla med lite vind också. Se inte bara svårigheter. Mycken jord ligger i vanhävd, men det hindrar inte mitt välmenta förslag. Jag håller med min herre, att det saknas mekaniska redskap, som skulle hjälpa folkbristen, men när Polheimare blir lantbrukare blir den bristen hävd. Var skall gödseln tas, frågar min herre. Om kreatursspillning vore den enda gödseln, skulle denna fråga göra mig alldeles rådlös. Men min herre vet, att många ämnen är lämpliga som jordförbättringsmedel. Nu skall jag gå ut och se hur långt min granne har kommit med sin utdikning av mossen för lånta pengar. | ||
| ---------------------------- | ||