| 0668 | Om förbättringar i åkerbruket, samt höfrösåning | Anonym |
| 1782, jan. OM FÖRBÄTTRINGAR I ÅKERBRUKET, SAMT HÖ-FRÖ-SÅNING. Redogörelse för förbättringar genom stenröjning och dikning och påförsel av kärrjord samt försök med olika frösorter | ||
| ---------------------------- | ||
| 0669 | Översättning av PariserJournalen angående förgiftiga ångor | Anonym |
| 1782, jan. ÖFWERSÄTTNING AF DEN MÄRKELIGA HÄNDELSE, SOM FINNES INFÖRD I PARISER-JOURNALEN FÖR D. 25 JULII 1781 ANG:DE FÖRGIFTIGA ÅNGOR. Operahuset i Paris har brunnit och en svår olycka i en av kanalarmarna nära Bastillien har inträffat. 7 personer, som skulle utföra rensningsarbete i kanalen, drabbades av de dunster, som fanns där och 4 av dem dog. De som inte blev åderlåtna blev snabbare friska än de andra och även de som intog syrliga saker. Under tre dagar vårdades de angripne med Hoffmans droppar, citron och vinättika och de låg framför öppet fönster. Arbetet med rensningen av kanalen fortsatte sedan med större försiktighet | ||
| ---------------------------- | ||
| 0670 | Medel mot rasande hundars bett | Anonym |
| 1782, jan. MEDEL EMOT RASANDE HUNDARS BETT. En gammal herde i England har uppfunnit följande: man krossar sex vitlöksklyftor och lika mycket kardborrot, blandar med salt och lägger på såret. Nytt lägges på varje dag och åderlåtning påskyndar tillfrisknandet | ||
| ---------------------------- | ||
| 0671 | Nytt medel mot Gangrene eller brand | Anonym |
| 1782, jan. ET NYTT MEDEL EMOT GANGRENA ELLER BRAND. En skicklig apotekare i holländska staden Deventer har lyckats hålla de soldater vid liv, som blesserades vid sjöslaget vid Doggersbank och mitt i rötmånadstiden angreps av brand. En blandning av alun, vit och grön vitriol, salpeter och salt kokas med vinättika till en stadighet av honung. Blanda i ett pulver gjort av blyvitt Amerikansk Bolus, rökelse och myrra. Vid användandet rives litet i mortel och blandas med vinättika. Doppa en linnelapp och lägg på såret. Bytes var 4, 6 eller 8:de timma. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0672 | Om svingel eller svarta ärter i rågen | Ackelius, Isr. |
| 1782, jan. OM SWINGEL OCH SWARTA ÄRTER I RÅGEN. Ackelius i Fellingsbro föreslår att man måste köpa ren råg från länder där man inte har dessa ofrön. Det är enda sättet att bli fri från dem. Man måste också se till att de inte sprids med gödseln. Att svingel under vissa omständigheter skulle omvandlas till råg är bara fördomar | ||
| ---------------------------- | ||
| 0673 | Berömliga författningar och företaganden | Anonym |
| 1782, jan. BERÖMLIGA FÖRFATTNINGAR OCH FÖRETAGANDER. Lund. Årligt stipendium till ekonomisk adjunktur inrättas av doktor Trozelius. Vänersborg. Sekreterare Lindqvist har anlagt ett klinkerslageri där lika god klinker tas fram som den holländska. Stockholm. Fabrikör A. Hardt har till konungen överlämnat ett kabinett med 940 kulörer och 78 schatteringar av silkesfärger. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0674 | Underrättelser angående väderlek, årsväxt, varupriser | Anonym |
| 1782, jan. UNDERRÄTTELSER ANGÅENDE WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER. Kullen. God skörd trots att säden på andra orter i Skåne slagit fel. Fräkne härad. Skörden blev så god att folket någorlunda kan hjälpa sig. Dock är foderbristen stor. Karlstad. Skörden ojämn. Folk har dock pengar och aldrig har man köpt så mycket brännvin som i år. Orsaken är att spannmålen är så dyr, att det inte lönar sig att smygbränna utan man köper från kronobrännerierna. Konungen har tillåtit fri införsel av utlänsk säd utan extra tullar, vilket gör att de nödlidande kan få bröd. Mariefred. Ett svårt oväder drabbade orten. Hagel stora som valnötter förstörde växtligheten, dödade småkreaturen och åsamkade skador på byggnader. Haglen låg kvar till dagen därpå. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0675 | Anmärkningar angående väderleken för december 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0676 | Anmärkning angående åkerbruket i England | Anonym |
| 1782, febr ANMÄRKNING ANGÅENDE ÅKERBRUKET I ENGLAND 1/4 del av Englands åker ligger i träda. Man sår efter en växt, som magrat jorden, något som berikar den. Vete, turnip, klöver. Det sås lite råg. Havre anses mer lönande än råg och persiljerötter bedöms som tre gånger vetet. Men så är ju engelsmän ett kuriöst folk. Man underhåller jordens löshet genom att köra mellan sängarna. Detta går då säden är sådd med maskin och inte för hand. När nästa gröda skall sås har sängarna blivit gångar och gångarna sängar. På detta sätt undviks trädesgärden. Åkern blir år från år allt bättre och utsädet minskas. Denna kultur används även vid potatisodling, luzern, melon, sainfoin och blomkål. Beräkningar av vinsten. Ovisst om den är så stor | ||
| ---------------------------- | ||