| 0659 | Sätt att anlägga sänghumlegård | Lenholm, Jacob |
| 1781, nov SÄTT ATT ANLÄGGA SÄNG-HUMLEGÅRD Istället för ris- eller kuphumlegårdar, som ofta blir överväxta med ogräs, har jag anlagt en sänghumlegård. Sängen är 2 alnar i fyrkant. Att blanda svindynga i gödningen kan skrämma mullvadarna, som annars äter rötterna. Rötterna läggs i sängen och allt täcks med vetehalm. Rensa bort det ogräs som syns. På våren, när gökarna sticker upp, sätter man en stör vid varje gök. Man behåller de kraftigaste skotten från varje rot. När rankorna hunnit upp binder man dem vid stören. Tjuvskott nedtill klippes bort. På detta sätt spar man skog, då rishumlegårdar oftast är byggda på unga talltoppar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0660 | Anmärkning vid noten i Oeconom Dictions 2:dra del, tagen ur Kungl. Patriotiska Sällskapets Hushållnings-Journal 1777 | Anonym |
| 1781, nov ANMÄRKNING WID NOTEN I OECONOM. DICTION. 2:DRA DEL. PAG. 490, TAGEN UTUR KONGL, PATR, SÄLSK. HUSHÅLLNINGS-JOURNAL 1777, SIDAN 76. F MOZELIUS Anmärkningen gäller utsäde på ett tunnland. Man har inte gjort denna anmärkning för att bestrida den stora förmån artificiella ängar har, utan för att visa hur uträkningar kan göras på en annan hushållsgrens bekostnad, nämligen åkerbrukets | ||
| ---------------------------- | ||
| 0661 | Anmärkningar angående väderleken för oktober 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| Sommaren som höll ut hela september fick ett brått slut, då det var frost den 2 oktober. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0662 | Tankar om skogars vård och nyttjande | Anonym |
| 1781, dec. TANKAR OM SKOGARS WÅRD OCH NYTTJANDE. Stormväder, yxa och eld är skogens fiender. Enstaka träd som blir stående, faller ofta vid storm. Om man har en mosse med vitriolvatten kan man konservera träden i den. Om man fäller ett träd i avsikt att ta lövet skövlar man snart sin skog. Att kvista trädet ger lika mycket löv, men trädet står kvar. Om man tar näver skall man spara litet och inte ta runt om. Trädet överlever med en remsa näver kvar. Till gärdsel bör man välja gran eller en, som är varaktigare än tallen. Lagen tillåter svedjning för mulbetets skull. Men man bör iakttaga stor försiktighet och anpassa tiden till när träden fäller sina frön, annars får man ingen återväxt. Man bör inte lämna eldstål till vallhjonen, som ofta eldar för mygg. De kan orsaka svåra vådeldar. Husbonden borde plikta något. Det vore önskvärt att man återplanterar efter svedjning. Man bör skaffa sig ny kunskap om skogshushållning. Patriotiska Sällskapet verkar i hög grad för detta, men vid varje gymnasium borde finnas en lektor, som lärde eleverna dessa praktiska ting. Till vad glädje och nytta lär vi oss Roms och Greklands historia, om vi inte kan lära oss sköta vår lanthushållning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0663 | Om arrenden, lantegendomar, kronoutlagor, utrikes skatteköp och penningbrist i Sverige | Anonym |
| 1781, dec. OM ARRENDEN, LANDT-EGENDOMAR OCH KRONO-UTLAGOR UTRIKES, SKATTE-KÖP OCH PENNINGE BRIST I SWERIGE, TJENANDE TIL SWAR PÅ ANMÄRKNINGARNE, SOM INFLUTIT UTI MARS MÅNADS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL 1781. SIDAN 8 OCH DE FÖLJANDE. Att jord, som från sitt vilda tillstånd skall förvandlas till åker, alltid fordra påkostning. Det räcker inte att på lättingars sätt utnyttja elden som sin arbetare. I Sverige finns inga uträkningar på kostnaden, att förvandla ett stycke vildmark till åker. En hög herre i Frankrike har gjort en sådan uträkning vilken redovisas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0664 | Anmärkningar vid ängsskötseln | Anonym |
| 1781, dec ANMÄRKNINGAR WID ÄNGS-SKÖTSELN En äng som är våt av höstregn blir mossig. Därför bör ängen dikas och groparna fyllas innan jorden fryser. Höstvattnet är skadligt för jorden, medan vårvattnet är gödande. Kan man ha en damm för vårvattnet, som släppes på vartefter våren framskrider, är detta till nytta. Om hela ängen på hösten täcks med vatten till en sjö, som fryser är det inte skadligt. Det är endast när vattnet står i pussar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0665 | Om mortaliteten i Stockholm | Anonym |
| 1781, dec. OM MORTALITETEN I STOCKHOLM. I alla stora städer dör fler än som föds, men i Stockholm är antalet döda betydligt fler än födda. Till Stockholm måste vart år i medeltal inflytta 786 personer om folkmängden skall vara stabil. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0666 | Anmärkningar angående väderleken för november 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0667 | Grunder till indelningen av ett förbättrat åkerbruk | Alströmer, Jonas |
| 1782, jan. GRUNDER TIL INDELNINGEN WID ETT FÖRBÄTTRADT JORDBRUK. Att indela sin jord i åker eller äng har tidigare skett efter vana. Nu finns en del litteratur med anvisningar hur man skall bete sig. Dock måste var och en tänka över och anställa försök på sin jord, om den högsta avkastning skall nås. Hur mycket gödsel fordras, hur mycket hö ger det och hur mycket gödsel producerar boskapen då? Följer utdrag ur goda hushållsböcker, som kan vara till hjälp. | ||
| ---------------------------- | ||