2059Rön om brandkorns eller mjöldrygors egenskap och beståndsdelarAnonym
1807, nov-dec

RÖN OM BRANDKORNS ELLER MJÖLDRYGORS EGENSKAP OCH BESTÅNDSDELAR

Mjöldryga är skadligt för hälsan om den ingår i säd eller mat. Mjölet uppblött med vatten till rutten jäsning ger ifrån sig en stank och visar alkalisk egenskap. Blandad med sprit gör man en tvål lika som den av olja och pottaska. Den påskyndar animala ämnens förruttnelse. Lagt i vinättika har brandkornet tagit bort all syra. Det bibehålles om det blandas med kinapulver. Efter tio dagar har ingen förruttnelse visat sig i vatten, som varit syrat med de tre mineralsyrorna.

----------------------------
 
2060Anmärkningar angående väderleken för oktober och november1807Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2061Berättelse om de på senare åren skedda uppodlingar på Ekenäs säteriLandell, Carl Fredric
1808, jan-febr

BERÄTTELSE OM DE Å SÄTERIET EKENÄS M M PÅ DE SEDNARE ÅREN SKEDDE UPPODLINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR

För mer än 20 år sedan kallades jag till ledamot av det aktningsvärda Patriotiska Sällskapet. På grund av ämbetssysslor har jag inte kunna framvisa något prov på det som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen lanthushållningen. Nu vill jag emellertid berätta om de förbättringar jag utfört på Ekenäs säteri i Södermanland. Jag mottog egendomen 1783 under förpantning som ofrälse. Vid besiktning befanns endast karaktärsbyggnaden vara nybyggd, men den innehöll endast 3 rum och var uppförd av 100-årigt ruttet timmer. 2/3 delar av åkern låg i fast linda och vägen, som går över en å, saknade bro. Det fanns endast ett torp och med så få händer hade förre ägaren inte lyckats driva egendomen.

1783 inköpte jag Kulsta, Blacksta och Berga samt Mölnebo. Sedan Hans Kungl. Majestät beviljat mig rättighet, att lika med frälsemän få besitta säteri har jag med håg och trygghet gjort följande förbättringar.

Ekenäs. Karaktärshuset byggdes i två våningar och innehåller 13 rum. Det är helt inrett och målat i vit färg. Denna färg är framtagen efter många försök och innehåller nu ekbarksspad, salpeterlut, mjölk, krita, mjöl, harts och linolja. I trädgården finns 211 fruktträd och ett öppet tempel. Altaret är av granit och de joniska pelarna som utgör kolonnerna är av huggen sten. I parken står träbilder här och var bland allehanda lövträd. De bildar en teater av grenar. En allé går från landsvägen till huset.

Kulsta. Där saknades diken och jag försökte länge intressera grannarna till att göra sin del. Så småningom lyckades det och bonden fick igen de spadtag han tagit på min del och en sup dessutom. Han bärgade vid nästa skörd en vacker gröda och hela byn vann på företaget. Jag har sått 1000 björkar.

Blacksta och Berga. Ängarna är röjda och dammar har anlagts för att hålla kvar vattnet på våren. Tröskverk är inrättat. Här finns en mosse, där både jag och grannarna förlorat flera kreatur. Jag har odlat upp detta kärr och inrättat 3 torp, London, Edinburg och Rom.

Mölnbo. Engelska siktmaskinen förbättrades och en hissmaskin inrättades. Rensverk anlades och 2 nya kvarnkamrar med starka rörkakelugnar inrättades. Dammarna rensades och nybyggdes. En journal inrättades, där alla mäldposter infördes och maldes i rätt ordning. Inga gräl och mutor kan nu äga rum. Skulle snatteri upptäckas stängs kvarnen och alla poster vägs och överses. Om någon då har mer mjöl än det anges i journalen kan han anklagas för tjuvnad. Efter 3-4 fall har all tjuvnad upphört. Journalen tjänar också som kontroll över tullsumman.

När vattenbrist uppstod häromåret skickade jag bud till kyrkorna att uppläsas från predikstolen, att följande måndag så många som ville skulle komma och hjälpa till med rensningen. Lönen var 12 skillingar och någon liten traktering. Det kom 150 man på måndagen och 200 på tisdagen. Nu var dammen rensad och fördjupad och verket gick igång igen, så att 300 tunnor säd kunde malas innan fredagen. I samma ström byggde jag 1807 på landshövdingens befallningen ännu en kvarn. Där finns en pärlgrynskvarn, som gör bättre gryn än de holländska. En helgrynskvarn där grynen säljs av allmogen till Stockholm. En stålkvarn med vetesikt finns i storhuset. En klädesvalk med fyra hamrar och en potatiskvarn samt en maskin, som renar potatisen från jord innan de mals.

Sågverkets kapacitet har ökats och jag har låtit brandförsäkra både kvarn och såg. Jag har byggt åtskilliga hus vid Mölnebo och röjt hagar och ängar. Jag sår klöver på trädet.

----------------------------
 
2063Förteckning på de redskap och modeller, som finns i Kungl. Patriotiska Sällskapets modellkammare i StockholmAnonym
1808, jan-febr

FÖRTECKNING PÅ DE REDSKAP OCH MODELLER, SOM FINNS I KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELL-KAMMARE I STOCKHOLM

Trädstockar i modell.

Upplands trädstock av Johan Björkman.

Harvar i modell.

Mullharv med billar av J L von Greiff. Mullharv med en rad billar ställda på snedden efter varandra av H S Mossberg.

Renrensare i modell.

Ren och dikesrensare av Johan Björkman.

Såningsredskap i modell.

Rebers såningmaskin av J F Wachsmuth.

Vältar i modell. Rotvält med gjutna tackjärnsristor av G U Silversparre. Piggvält av Johan Björkman.

Planteringsredskap.

Ruggkärra av Michael Hammarsköld. Slojärn och bröstårder alla att användas vid potatisodling.

Hackor i modell.

Dubbel hacka av de Gaussen. Enkel hacka och tvåkluven hacka av samma uppfinnare.

Spadar i modell.

Fransk trädgårdsspade av de Gaussen.

Stenbrytningshävtyg i modell.

Våg till stenbrytning av Sven Niclas Collin.

Stenvagn i modell.

Förbättring av Olof Birgerssons uppfinning.

Anspänningsmedel i modell.

Franskt oxok av de Gaussen.

Åtskilliga andra merendels lantmanna redskap.

Nivelleringsinstrument av Åkerén. Vattenskottkärra av E Kronström.

Påfund till husbyggnader och vad mera därtill hörer.

Modell av bakugn av Stawford. Modell av skorsten av von Kirstein.

Åtskilliga andra uppfinningar.

Modell till grind av Hammarsköld, Modell till brandstege av O Kihlander.

----------------------------
 
2064Hedersbelöningar utdelade av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1808, jan-febr

HEDERSBELÖNINGAR UTDELTE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling och stenbyggnad och för 19-årig tjänst som postbefordrare. För lång och trogen tjänst.

----------------------------
 
2065Anmärkningar angående väderleken för december 1807 och januari 1808Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2066Om vattens förvarande under sjöresorRuthensparre, J L
1808, mars-april

OM WATTENS FÖRWARANDE UNDER SJÖ-RESOR. AF J.L.RUUTHENSPARRE, ÖFWERSTE OCH RIDDARE.

Hälsosamt vatten är ett av livets högsta förnödenheter. För sjömän är det extra viktigt att kunna förvara vattnet friskt. Man har funnit att den skörbjugg, som ofta drabbar sjöfarande beror på osunt vatten. Olika sätt att avhjälpa detta har varit att tillsätta kalk och träkol.

Doktor Solander, som tillsammans med Banks och Cook kringseglade Söderhavet, använde träkol att rena vattnet och även förbättra fläsk och köttvaror.

Kapten Krusentern brände hårt invändigt de vattenliggare och fat, som han använde och fann att det gick att hålla vattnet friskt.

På krigsskeppet Prins Carl provade man att hälla i en halv butelj destillerat Vårbyvatten mättat med Oleum Vikriol och röda rosor i ett fastage av 72 kannors rymd.

Flera olika sätt att bevara vatten redovisas.

----------------------------
 
2067En ny metod att röta linAnonym
1808, mars-april

EN NY METOD ATT RÖTA LIN.

Rötningen skall som bekant skilja tågen från barken eller det yttre skalet. Ibland rötas i stillastående vatten, ibland i rinnande och ibland breder man ut linet på marken.

Om linet rötas i stillastående vatten blir den omgivande luften fördärvad och kan ge upphov till epidemiska sjukdomar. Det bästa sättet är att röta på en stor yta på marken då man med människomakt kan avpassa fermentationen till sitt erforderliga förhållande.

En hr Brale i Frankrike uppfann ett rötningsätt, som synes vara befriat från förutnämnde olägenheter och medför flera fördelar.

1) att bringa vattnet i det närmaste kokning (90 grader)

2) att slå grön såpa i vattnet

3) att nedsänka linet, så att vattnet täcker och sluta till kärlet

4) att lämna linet på detta vis i 2 timmar. Linet blir mera lättspunnet och lämnar mindre skärvor efter detta rötningssätt.

----------------------------
 
0648Försök med Lathyrus Pratensis Sigals ärter eller vialAdlerberg, Bergius
1781, okt

FÖRSÖK MED LATHYRUS PRATENSIS SIGALS ÄRTER ELLER WIAL

Jag har uppmärksammat en ört på mina egendomar på Värmdö. Detta gräs kryper med fina rötter och den avslagna stjälken blommar på nytt och ger frö. Blommorna är gula. Det äts med begärlighet av hästar, kor, får och svin. Det växer i all slags jord. Det borde med alla sina goda egenskaper kultiveras. I ett herbarium har jag hittat det under namn av Lathyrus Pratensis, jordmöss. Undertecknat Adlerberg.

Bergius svarar, att denna växt är Lathyrus Pratensis och är perenn. Han anser också att den borde kultiveras.

Modeer säger, att vial ätes av hemtama djur och i England kultiveras den med förmån i ängar. Linné ansåg den dock omöjlig på öppna fält och stark sol

----------------------------