1923ÅkerbruksberättelseDarelli, Isac af
1803, juli-aug

ÅKERBRUKS-BERÄTTELSE

Jag lät hugga all barrskogen öster om gården och fann vid jordborrning att marken bestod av mycket märgel. Min avsikt var att förbättra den så kallade oxhagen, vilket lyckades över all förväntan. Stubbarna användes till att bränna stenar så att de med hjälp av spett och knöster kunna delas i hanterliga delar. Efter dikning och plöjning såddes havre, som blev kort och gav litet. Nästa år såddes havre, klöver och rovfrö. Havren växte hög, gav god skörd men kvävde nästan klövern. Mitt arbete har betalt sig efter tredje sådden. Man får inte vanvårda den gamla åkern på bekostnad av nyodling. Marken under Wängsjöberg och hela Gottröra socken består några alnar ner av märgel. Korna har märkligt nog lärt sig att undvika dikena, därifrån de inte skulle kunna ta sig upp.

----------------------------
 
1924Anmärkningar om plöjning av gräsvall, i synnerhet på sandjordÖhrströmer, Fredr.
1803, juli-aug

ANMÄRKNINGAR OM PLÖJNING AF GRÄSWALL, I SYNNERHET PÅ SANDJORD

Jag har funnit att de bästa plogarna till ängsvall är de hälsingska och gästrikska. En körare med lust och håg för arbetet lär sig snart tekniken. Jag var den förste i socknen att använda plog. Det mottogs med mycken fördom av mina grannar. De har nu övergått till plogen, sedan de sett nyttan av den. Träd och buskar skall avröjas, då de annars hindrar plöjningen. En karl har gått efter plogen och undanröjt grenar och stenar. Därefter har jag vältat och harvat. Består ploglandet av sand behövs gödsel, annars klarar landet första skörden utan mutor. Den nedplöjda grästorven ruttnar sakta i sandjorden. Efter tre års god skörd har jag med årder kört sandåkern. Det är dock nyttigt att byta utsäde. Det är viktigt att dika runt sandjorden, då där finns mycket syra.

----------------------------
 
1925Beskrivning över en uppodlingBergius, Sven
1803, juli-aug

BESKRIFNING ÖFWER EN UPODLING

Jag köpte båtsmansstället Stora Höggeröd i Bohus län. Det var i dåligt skick. Efter nio år har sädesavkastningen ökat som 21 till 5 och ladugården fördubblats. Inägorna omgärdades med en 1 3/4 aln tjock stenmur. Detta har kostat så mycket att jag ännu inte hunnit till mer än 4% vinst på omkostningssumman. Jag råder ingen obemedlad att ge sig i kast med ett dylikt företag, även om det är nationellt nyttigt. En jordbrukare kan väl aldrig nå så hög vinst som en handlande och aldrig betala så hög ränta.

Jag vill lämna Kungl. Patriotiska Sällskapet denna beskrivning som motbevis för den allmänna meningen att uppodlandet av jord genom rothuggning och stenbrytning sällan eller aldrig lönar sig för odlaren. Han ger noggrann beskrivning av sitt uppodlande i Bohus län. 8 dalkarlar högg skogen, 4 fattiga barn njöt underhåll i flera månader mot att de planterade potatis, rensade och plockade småsten.

Han anser att han lyckats med sitt verk, dock önskar han ingen belöning men vill gärna korrespondera med andra odlare.



----------------------------
 
2053Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1807Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
2054Underrättelse om vitbetan, dess odling och användande till foder för boskap; roten till socker, sirap och brännvin, överlevorna till föda åt svin och andra kreaturAnonym
1807, nov-dec

UNDERRÄTTELSE OM HWITBETAN, DESS ODLING OCH ANWÄNDANDE TILL FODER FÖR BOSKAP, ROTENS TILL SOCKER, SIRAP OCH BRÄNNWIN; OCH ÖFWERLEFWORNAS TILL FÖDA FÖR SWIN OCH ANDRA KREATUR

Vitbetan (Beta vulgaris alba) fordrar lös och god svartmylla beredd som till kålland. Fröna läggs ett och ett i hål och landet måste rensas noga från ogräs. Somliga föredrar att så i bänk och sedan plantera ut plantorna.

Bladen kan användas som spenat, roten som rovor och inlagd i ättika till sallad. Vill man bereda socker skall rötterna tagas ur jorden innan frosten. De rengörs från jord och den del som växt ovan jord skärs bort. Rötterna skivas och skivorna träs upp på starka trådar och torkas i luften.

De torkade rötterna läggs i träkar med tappar i botten. Rent vatten hälls på. Efter tre timmar tappas sockerlösningen av i ett nytt kar, som fyllts med torkade betskivor. Vatten hälls på i det första karet. Detta upprepas med ett tredje kar. Sockersaften kokas antingen till sirap eller sockerkristaller.

----------------------------
 
2055Sätt att färga svart med ängssyraAnonym
1807, nov-dec

SÄTT ATT FÄRGA SWART MED ÄNGSYRA

Ängssyra (Rumex Acetofa) tros innehålla färg, då vattnet blir rött om man kokar roten. Tyget tvättas först med såpa och torkas. Hela växten kokas och tyget knådas och kokas i flera timmar. Brun bresilja tillsätts och kokningen fortsätter. Urin tillsätts och efter torkning i skuggan har man en svart färg på tyget.

----------------------------
 
2056Beskrivning på en enkel anstalt till rötters och stubbars uppbrytning genom krut och sprängningAnonym
1807, nov-dec

BESKRIFNING PÅ EN ENKEL ANSTALLT TILL RÖTTERS OCH STUBBARS UPPBRYTNING GENOM KRUT OCH SPRÄNGNING

Det fordras ett huggjärn till att göra början till hålet i stubben. En skarp navare gör hålet med en tums diameter. En cylindrisk skruv av järn förs in i det borrade hålet. Skaftet är en ring i vilken kan sättas en hävstång. Hävstången fästes med en rem, om den skulle skjutas ut vid skottet kan den lättare återfinnas. Lagom mycket krut läggs i hålet och skruven sätts i. En bomullsveke luttrad med salpeter förs genom skruven in till krutet, varpå den påtänds. Man skyndar sig undan för att undvika skada.

----------------------------
 
2057Nytt sätt att färga bomull amarantröttAnonym
1807, nov-dec

NYTT SÄTT ATT FÄRGA BOMULL AMARANT-RÖDT

Amarantfärgen liknar purpur och sättet att färga saffian med färnbock kom till av en händelse. Bomullsgodset kokas rent i vatten och betas sedan med svensk och romersk alun, blyvitt, alikantisk soda och fernbock. Efter kokningen vrider man varsamt och torkar. Vändes ofta under torkningen.

Färgning med krapp.

Holländsk krapp tillsätts till vatten och ljummas. Öka värmen, dock inte till kokning. Efter ett par timmar lägges godset på ett vitt halster och sköljes sedan i rinnande vatten. Man har nu en vacker röd färg.

Färgning i fernbocksspad.

Raspad fernbock lägges i en lärftpåse och sänks i vatten. Spadet kokas och godset lägges på botten av kitteln. Sköljes och vrides tills vattnet är klart. Färgen är beständig och lika vacker, som den som färgats med koschenill.

----------------------------
 
2058Beskrivning på en förtenning av kopparkärl, vilken är varaktigare och säkrare än den som verkställes efter de hittills kända sättenAnonym
1807, nov-dec

BESKRIFNING PÅ EN FÖRTENNING AF KOPPARKÄRL, HWILKEN ÄR WARAKTIGARE OCH SÄKRARE ÄN DEN, SOM WERKSTÄLLES EFTER DE HITTILLS KÄNDA SÄTTEN

I en degel lägger man smått järn, spik, söm och nubb tillsammans med spitsglans (Antimonium crudum) och smälter alltsammans. Smältes ännu en gång, nu med malaccatenn. Massan breds ut på en järnplåt och delas i stycken när den kallnat. Är godset som skall förtennas tunt och slitet tas mera tenn. Kärlet skall skuras rent med sand eller lera. Det sätts över en glödande ugn och beströs med salmiak. Nu läggs förtenningen i och när den smält stryks den till den tjocklek man önskar.

Denna förtenning är som silver och inte blåaktig, vilket den blir av bly.

----------------------------