1920	Anmärkningar om bogträselar för hästar	Groothe, J
1803, maj-juni ANMÄRKNINGAR OM BOGTRÄDS-SELAR FÖR HÄSTAR Man har nu börjat använda lättare åkdon än förr. Trots det beror det helt på selen, hur tungt en häst orkar dra. Beskrivning av olika landsändars sätt att använda hästar och selar. Den bästa selen är bogträselen utan loka. Ritning och beskrivning. I Skåne används felaktiga selar, med följd att många hästar blir blinda, då de måste anstränga sig för mycket. Man bör inte spänna hästar och oxar för samma vagn eller hästar av olika temperament.
----------------------------
1921	Brev från Berlin	Anonym
1803, maj-juni UTDRAG AF ET BREF FRÅN BERLIN, DAT. D. 27 MARS 1803. Man brygger här dricka med hjälp av kvassia istället för humle. Drickat används vid sjukhusen. Denna metod är billigare än den gamla med humle. Bark, som blivit över efter garvning, nyttjas här till bränsle. Den har mindre angenäm lukt än torv men kostar bara hälften så mycket som ved. Man gör runda kakor, som torkas.
----------------------------
1922	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1803	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1923	Åkerbruksberättelse	Darelli, Isac af
1803, juli-aug ÅKERBRUKS-BERÄTTELSE Jag lät hugga all barrskogen öster om gården och fann vid jordborrning att marken bestod av mycket märgel. Min avsikt var att förbättra den så kallade oxhagen, vilket lyckades över all förväntan. Stubbarna användes till att bränna stenar så att de med hjälp av spett och knöster kunna delas i hanterliga delar. Efter dikning och plöjning såddes havre, som blev kort och gav litet. Nästa år såddes havre, klöver och rovfrö. Havren växte hög, gav god skörd men kvävde nästan klövern. Mitt arbete har betalt sig efter tredje sådden. Man får inte vanvårda den gamla åkern på bekostnad av nyodling. Marken under Wängsjöberg och hela Gottröra socken består några alnar ner av märgel. Korna har märkligt nog lärt sig att undvika dikena, därifrån de inte skulle kunna ta sig upp.
----------------------------
1924	Anmärkningar om plöjning av gräsvall, i synnerhet på sandjord	Öhrströmer, Fredr.
1803, juli-aug ANMÄRKNINGAR OM PLÖJNING AF GRÄSWALL, I SYNNERHET PÅ SANDJORD Jag har funnit att de bästa plogarna till ängsvall är de hälsingska och gästrikska. En körare med lust och håg för arbetet lär sig snart tekniken. Jag var den förste i socknen att använda plog. Det mottogs med mycken fördom av mina grannar. De har nu övergått till plogen, sedan de sett nyttan av den. Träd och buskar skall avröjas, då de annars hindrar plöjningen. En karl har gått efter plogen och undanröjt grenar och stenar. Därefter har jag vältat och harvat. Består ploglandet av sand behövs gödsel, annars klarar landet första skörden utan mutor. Den nedplöjda grästorven ruttnar sakta i sandjorden. Efter tre års god skörd har jag med årder kört sandåkern. Det är dock nyttigt att byta utsäde. Det är viktigt att dika runt sandjorden, då där finns mycket syra.
----------------------------
1925	Beskrivning över en uppodling	Bergius, Sven
1803, juli-aug BESKRIFNING ÖFWER EN UPODLING Jag köpte båtsmansstället Stora Höggeröd i Bohus län. Det var i dåligt skick. Efter nio år har sädesavkastningen ökat som 21 till 5 och ladugården fördubblats. Inägorna omgärdades med en 1 3/4 aln tjock stenmur. Detta har kostat så mycket att jag ännu inte hunnit till mer än 4% vinst på omkostningssumman. Jag råder ingen obemedlad att ge sig i kast med ett dylikt företag, även om det är nationellt nyttigt. En jordbrukare kan väl aldrig nå så hög vinst som en handlande och aldrig betala så hög ränta. Jag vill lämna Kungl. Patriotiska Sällskapet denna beskrivning som motbevis för den allmänna meningen att uppodlandet av jord genom rothuggning och stenbrytning sällan eller aldrig lönar sig för odlaren. Han ger noggrann beskrivning av sitt uppodlande i Bohus län. 8 dalkarlar högg skogen, 4 fattiga barn njöt underhåll i flera månader mot att de planterade potatis, rensade och plockade småsten. Han anser att han lyckats med sitt verk, dock önskar han ingen belöning men vill gärna korrespondera med andra odlare.
----------------------------
2053	Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1807	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
2054	Underrättelse om vitbetan, dess odling och användande till foder för boskap; roten till socker, sirap och brännvin, överlevorna till föda åt svin och andra kreatur	Anonym
1807, nov-dec UNDERRÄTTELSE OM HWITBETAN, DESS ODLING OCH ANWÄNDANDE TILL FODER FÖR BOSKAP, ROTENS TILL SOCKER, SIRAP OCH BRÄNNWIN; OCH ÖFWERLEFWORNAS TILL FÖDA FÖR SWIN OCH ANDRA KREATUR Vitbetan (Beta vulgaris alba) fordrar lös och god svartmylla beredd som till kålland. Fröna läggs ett och ett i hål och landet måste rensas noga från ogräs. Somliga föredrar att så i bänk och sedan plantera ut plantorna. Bladen kan användas som spenat, roten som rovor och inlagd i ättika till sallad. Vill man bereda socker skall rötterna tagas ur jorden innan frosten. De rengörs från jord och den del som växt ovan jord skärs bort. Rötterna skivas och skivorna träs upp på starka trådar och torkas i luften. De torkade rötterna läggs i träkar med tappar i botten. Rent vatten hälls på. Efter tre timmar tappas sockerlösningen av i ett nytt kar, som fyllts med torkade betskivor. Vatten hälls på i det första karet. Detta upprepas med ett tredje kar. Sockersaften kokas antingen till sirap eller sockerkristaller.
----------------------------
2055	Sätt att färga svart med ängssyra	Anonym
1807, nov-dec SÄTT ATT FÄRGA SWART MED ÄNGSYRA Ängssyra (Rumex Acetofa) tros innehålla färg, då vattnet blir rött om man kokar roten. Tyget tvättas först med såpa och torkas. Hela växten kokas och tyget knådas och kokas i flera timmar. Brun bresilja tillsätts och kokningen fortsätter. Urin tillsätts och efter torkning i skuggan har man en svart färg på tyget.
----------------------------