1918Något om lerhusbyggnaderAnonym
1803, maj-juni

NÅGOT OM LERHUS-BYGGNADER.

Många lerhus både höga och stora finns redan i vårt land. Det är mycket som talar för dem. Vad är orsaken till vissas betänkligheter emot dem? Kanske nyheten, ovanan, fördomen eller dyrheten. Det sista skall jag försöka utreda efter min erfarenhet.

Beskrivning av ett lerhus och dess kostnad med flera kalkyler beroende på olika förhållanden. Sedan följer beskrivning av byggnadsmetoden.

----------------------------
 
1919Tvenne försökta taktäckningssättNorberg, J E
1803, maj-juni

TWENNE FÖRSÖKTE TAKTÄCKNINGS-SÄTT, UPGIFNE AF J.E.NORBERG.

I Frankrike använder man götiska takstolar, eller valvbågar, istället för vanliga takstolar. Detta byggnadssätt har jag sett i Huskvarna bruk sommaren 1801. Taket berömdes för styrka, täthet och rymlighet.

Innan detta byggningssätt var mig känt har jag i Bryggaregränden i Stockholm byggt ett litet tak av elliptisk skapnad, såsom den minst ämnesrövande och mest rumsgivande och för ögat behagligaste sättet. Beskrivning av detta hus. Det är dock viktigt att välja gott överstrykningsmaterial för att få taket tätt.

----------------------------
 
1920Anmärkningar om bogträselar för hästarGroothe, J
1803, maj-juni

ANMÄRKNINGAR OM BOGTRÄDS-SELAR FÖR HÄSTAR

Man har nu börjat använda lättare åkdon än förr. Trots det beror det helt på selen, hur tungt en häst orkar dra. Beskrivning av olika landsändars sätt att använda hästar och selar. Den bästa selen är bogträselen utan loka. Ritning och beskrivning. I Skåne används felaktiga selar, med följd att många hästar blir blinda, då de måste anstränga sig för mycket. Man bör inte spänna hästar och oxar för samma vagn eller hästar av olika temperament.

----------------------------
 
1921Brev från BerlinAnonym
1803, maj-juni

UTDRAG AF ET BREF FRÅN BERLIN, DAT. D. 27 MARS 1803.

Man brygger här dricka med hjälp av kvassia istället för humle. Drickat används vid sjukhusen. Denna metod är billigare än den gamla med humle.

Bark, som blivit över efter garvning, nyttjas här till bränsle. Den har mindre angenäm lukt än torv men kostar bara hälften så mycket som ved. Man gör runda kakor, som torkas.

----------------------------
 
1922Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1803Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1923ÅkerbruksberättelseDarelli, Isac af
1803, juli-aug

ÅKERBRUKS-BERÄTTELSE

Jag lät hugga all barrskogen öster om gården och fann vid jordborrning att marken bestod av mycket märgel. Min avsikt var att förbättra den så kallade oxhagen, vilket lyckades över all förväntan. Stubbarna användes till att bränna stenar så att de med hjälp av spett och knöster kunna delas i hanterliga delar. Efter dikning och plöjning såddes havre, som blev kort och gav litet. Nästa år såddes havre, klöver och rovfrö. Havren växte hög, gav god skörd men kvävde nästan klövern. Mitt arbete har betalt sig efter tredje sådden. Man får inte vanvårda den gamla åkern på bekostnad av nyodling. Marken under Wängsjöberg och hela Gottröra socken består några alnar ner av märgel. Korna har märkligt nog lärt sig att undvika dikena, därifrån de inte skulle kunna ta sig upp.

----------------------------
 
1924Anmärkningar om plöjning av gräsvall, i synnerhet på sandjordÖhrströmer, Fredr.
1803, juli-aug

ANMÄRKNINGAR OM PLÖJNING AF GRÄSWALL, I SYNNERHET PÅ SANDJORD

Jag har funnit att de bästa plogarna till ängsvall är de hälsingska och gästrikska. En körare med lust och håg för arbetet lär sig snart tekniken. Jag var den förste i socknen att använda plog. Det mottogs med mycken fördom av mina grannar. De har nu övergått till plogen, sedan de sett nyttan av den. Träd och buskar skall avröjas, då de annars hindrar plöjningen. En karl har gått efter plogen och undanröjt grenar och stenar. Därefter har jag vältat och harvat. Består ploglandet av sand behövs gödsel, annars klarar landet första skörden utan mutor. Den nedplöjda grästorven ruttnar sakta i sandjorden. Efter tre års god skörd har jag med årder kört sandåkern. Det är dock nyttigt att byta utsäde. Det är viktigt att dika runt sandjorden, då där finns mycket syra.

----------------------------
 
1925Beskrivning över en uppodlingBergius, Sven
1803, juli-aug

BESKRIFNING ÖFWER EN UPODLING

Jag köpte båtsmansstället Stora Höggeröd i Bohus län. Det var i dåligt skick. Efter nio år har sädesavkastningen ökat som 21 till 5 och ladugården fördubblats. Inägorna omgärdades med en 1 3/4 aln tjock stenmur. Detta har kostat så mycket att jag ännu inte hunnit till mer än 4% vinst på omkostningssumman. Jag råder ingen obemedlad att ge sig i kast med ett dylikt företag, även om det är nationellt nyttigt. En jordbrukare kan väl aldrig nå så hög vinst som en handlande och aldrig betala så hög ränta.

Jag vill lämna Kungl. Patriotiska Sällskapet denna beskrivning som motbevis för den allmänna meningen att uppodlandet av jord genom rothuggning och stenbrytning sällan eller aldrig lönar sig för odlaren. Han ger noggrann beskrivning av sitt uppodlande i Bohus län. 8 dalkarlar högg skogen, 4 fattiga barn njöt underhåll i flera månader mot att de planterade potatis, rensade och plockade småsten.

Han anser att han lyckats med sitt verk, dock önskar han ingen belöning men vill gärna korrespondera med andra odlare.



----------------------------
 
2053Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1807Patriotiska Sällskapet
----------------------------