1916	Anmärkningar om väderleken i södra Halland	Sefström, E
1803, mars-april ANMÄRKNING OM WÄDERLEKEN I SÖDRA HALLAND Året började med kallt väder. Fortfarande den 21 februari kallt men ganska mycket sol. Snö och åkföre i två månader, vilket är ovanligt. Lommen kom in i Nissaån och flera sköts, trots att de är snabba att dyka. Deras dun är som silkesammet och vackert till färgen. Ungfåglar fångades av några gossar, men omkom då de inte kunde klara sig på land. Jag skickade några fåglar till prosten Osbeck i Hasslöv för att visa färgerna på yngre och äldre exemplar.
----------------------------
1917	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1803	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1918	Något om lerhusbyggnader	Anonym
1803, maj-juni NÅGOT OM LERHUS-BYGGNADER. Många lerhus både höga och stora finns redan i vårt land. Det är mycket som talar för dem. Vad är orsaken till vissas betänkligheter emot dem? Kanske nyheten, ovanan, fördomen eller dyrheten. Det sista skall jag försöka utreda efter min erfarenhet. Beskrivning av ett lerhus och dess kostnad med flera kalkyler beroende på olika förhållanden. Sedan följer beskrivning av byggnadsmetoden.
----------------------------
1919	Tvenne försökta taktäckningssätt	Norberg, J E
1803, maj-juni TWENNE FÖRSÖKTE TAKTÄCKNINGS-SÄTT, UPGIFNE AF J.E.NORBERG. I Frankrike använder man götiska takstolar, eller valvbågar, istället för vanliga takstolar. Detta byggnadssätt har jag sett i Huskvarna bruk sommaren 1801. Taket berömdes för styrka, täthet och rymlighet. Innan detta byggningssätt var mig känt har jag i Bryggaregränden i Stockholm byggt ett litet tak av elliptisk skapnad, såsom den minst ämnesrövande och mest rumsgivande och för ögat behagligaste sättet. Beskrivning av detta hus. Det är dock viktigt att välja gott överstrykningsmaterial för att få taket tätt.
----------------------------
1920	Anmärkningar om bogträselar för hästar	Groothe, J
1803, maj-juni ANMÄRKNINGAR OM BOGTRÄDS-SELAR FÖR HÄSTAR Man har nu börjat använda lättare åkdon än förr. Trots det beror det helt på selen, hur tungt en häst orkar dra. Beskrivning av olika landsändars sätt att använda hästar och selar. Den bästa selen är bogträselen utan loka. Ritning och beskrivning. I Skåne används felaktiga selar, med följd att många hästar blir blinda, då de måste anstränga sig för mycket. Man bör inte spänna hästar och oxar för samma vagn eller hästar av olika temperament.
----------------------------
1921	Brev från Berlin	Anonym
1803, maj-juni UTDRAG AF ET BREF FRÅN BERLIN, DAT. D. 27 MARS 1803. Man brygger här dricka med hjälp av kvassia istället för humle. Drickat används vid sjukhusen. Denna metod är billigare än den gamla med humle. Bark, som blivit över efter garvning, nyttjas här till bränsle. Den har mindre angenäm lukt än torv men kostar bara hälften så mycket som ved. Man gör runda kakor, som torkas.
----------------------------
1922	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1803	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1923	Åkerbruksberättelse	Darelli, Isac af
1803, juli-aug ÅKERBRUKS-BERÄTTELSE Jag lät hugga all barrskogen öster om gården och fann vid jordborrning att marken bestod av mycket märgel. Min avsikt var att förbättra den så kallade oxhagen, vilket lyckades över all förväntan. Stubbarna användes till att bränna stenar så att de med hjälp av spett och knöster kunna delas i hanterliga delar. Efter dikning och plöjning såddes havre, som blev kort och gav litet. Nästa år såddes havre, klöver och rovfrö. Havren växte hög, gav god skörd men kvävde nästan klövern. Mitt arbete har betalt sig efter tredje sådden. Man får inte vanvårda den gamla åkern på bekostnad av nyodling. Marken under Wängsjöberg och hela Gottröra socken består några alnar ner av märgel. Korna har märkligt nog lärt sig att undvika dikena, därifrån de inte skulle kunna ta sig upp.
----------------------------
1924	Anmärkningar om plöjning av gräsvall, i synnerhet på sandjord	Öhrströmer, Fredr.
1803, juli-aug ANMÄRKNINGAR OM PLÖJNING AF GRÄSWALL, I SYNNERHET PÅ SANDJORD Jag har funnit att de bästa plogarna till ängsvall är de hälsingska och gästrikska. En körare med lust och håg för arbetet lär sig snart tekniken. Jag var den förste i socknen att använda plog. Det mottogs med mycken fördom av mina grannar. De har nu övergått till plogen, sedan de sett nyttan av den. Träd och buskar skall avröjas, då de annars hindrar plöjningen. En karl har gått efter plogen och undanröjt grenar och stenar. Därefter har jag vältat och harvat. Består ploglandet av sand behövs gödsel, annars klarar landet första skörden utan mutor. Den nedplöjda grästorven ruttnar sakta i sandjorden. Efter tre års god skörd har jag med årder kört sandåkern. Det är dock nyttigt att byta utsäde. Det är viktigt att dika runt sandjorden, då där finns mycket syra.
----------------------------