1913	Beskrivning över en vacker och hög blå färg på tyg genom lummer (Lycopodium), som med mycket besparing och bekvämlighet gagnas i hushåll och färgerier	Westring, J P
1803, mars-april BESKRIFNING ÖFWER EN WACKER OCH HÖG BLÅ FÄRG PÅ YLLE OCH SILKE, GENOM LOMMER (LYCOPODIUM), SOM MED MYCKEN BESPARING OCH BEQWÄMLIGHET KAN GAGNAS BÅDE I HUSHÅLL OCH FÄRGERIER; INGIFWEN TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET AF J P WESTRING, KONGL. LIF-MEDICUS Trots många försök har jag inte lyckats få fram blå färg ur lavar. Slätlav gav visserligen en vacker blå färg, men den fastnade inte på tyget trots försök med olika betningar. Inte förrän jag tog några gram blåholtz (brun bresilja) tillsammans med jämnan, en lummer, fick jag en beständig blå färg. I syra drog den åt rött, vilket kunde återställas med svag lut. Vid försök med enbart brun bresilja fick jag den vackraste blå färg, alltså hade laven ingen funktion. Lummern (Lycopodium), som växer i överflöd i våra skogar, visade sig ha samma möjligheter som jämnan. Ger en stålblå färg och skulle kunna användas till betning för andra färger. Beskrivningar av 29 olika försök med lummerväxter. Fjällummer var den bästa, en växt som vi har i stort överflöd.
----------------------------
1914	Nytt sätt att skatta bin	Löfling, Ernst
1803, mars-april NYTT SÄTT ATT SKATTA BIN Vid Ådö säteri i Uppland, har följande försök med biskattning gjorts i sommar. En gammal kupa var dömd att slaktas. Man kom då på tanken att försöka driva hela bisamhället in i en ren kupa. Den 2 augusti på kvällen fördes kupan i ett rum, där täcken hängts för fönstren. Kupan sattes upp och ned i en stol och botten togs bort. Skyndsamt sattes den nya kupan över och ombands med lakan. Man hamrade på den gamla kupan och efter 5 minuter hördes att nästan alla bin flyttat upp i den nya kupan. För att också få med drönarna, som inte är så lättskrämda tändes en liten linnelapp och hölls framför tappen på den gamla kupan. Nya kupan fick nu sin botten och fick stå över natten. Den gamla kupan ställdes i rummet intill. Tidigt på morgonen flyttades den nya kupan till den gamlas plats i biläget. Fönstren öppnades och de bin, som i förvirringen hamnat på väggarna i rummet flög ut till nya kupan, där de mottogs med fröjdebetygelser från sina kamrater. De som låg duvna kvar i rummet tvättades med en fjäder och bars ut på ett fat framför ingången till kupan. De blev indragna av de andra bina i kupan. Redan samma dag började bina rensa sin boning från halm och följande dag var de i fullt arbete med insamling av vax och honung. I oktober befanns att kupan var fullbyggd ned till botten. Fördelarna med denna skattningsmetod, står klar för varje biodlare. Man behöver inte slakta och i förtid föröda bina i sitt verksamma liv. Man kanske får mindre avkastning, men har å andra sidan bina kvar. Det är också mycket lättare att hantera skattningen, då inga halvdöda bin sitter i kakorna. Måtte denna uppgift antagas av flera och förbättrade försök göras för hushållningens bästa.
----------------------------
1915	Strödda underrättelser i hushållningen	Sefström,E
1803, mars-april STRÖDDA UNDERRÄTTELSER I HUSHÅLLNINGEN Om strandkål. Perenna växter anses med skäl vara förmånligare. Till dessa räknas strandkålen som växer vild i Bohuslän. Odlad blir rötterna mindre, men efter förvällning och omkokning duger de till mat. I England odlas den och har fördelen att den kommer tidigt på våren och används som grön rätt. Den trivs i sand. Att tillreda torvkol. Torven brännes och täcks med färskt granris varpå lägges taktorv som trampas. Används till grovsmide. Att hindra myror från träd. Genom att lägga aska under fruktträden har man märkt att myrorna flyttar. Även rödmyror, som tar sig in i husen, kan hindras genom att man tar bort mullbänken utanför huset och ersätter jorden med aska.
----------------------------
1916	Anmärkningar om väderleken i södra Halland	Sefström, E
1803, mars-april ANMÄRKNING OM WÄDERLEKEN I SÖDRA HALLAND Året började med kallt väder. Fortfarande den 21 februari kallt men ganska mycket sol. Snö och åkföre i två månader, vilket är ovanligt. Lommen kom in i Nissaån och flera sköts, trots att de är snabba att dyka. Deras dun är som silkesammet och vackert till färgen. Ungfåglar fångades av några gossar, men omkom då de inte kunde klara sig på land. Jag skickade några fåglar till prosten Osbeck i Hasslöv för att visa färgerna på yngre och äldre exemplar.
----------------------------
1917	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1803	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1918	Något om lerhusbyggnader	Anonym
1803, maj-juni NÅGOT OM LERHUS-BYGGNADER. Många lerhus både höga och stora finns redan i vårt land. Det är mycket som talar för dem. Vad är orsaken till vissas betänkligheter emot dem? Kanske nyheten, ovanan, fördomen eller dyrheten. Det sista skall jag försöka utreda efter min erfarenhet. Beskrivning av ett lerhus och dess kostnad med flera kalkyler beroende på olika förhållanden. Sedan följer beskrivning av byggnadsmetoden.
----------------------------
1919	Tvenne försökta taktäckningssätt	Norberg, J E
1803, maj-juni TWENNE FÖRSÖKTE TAKTÄCKNINGS-SÄTT, UPGIFNE AF J.E.NORBERG. I Frankrike använder man götiska takstolar, eller valvbågar, istället för vanliga takstolar. Detta byggnadssätt har jag sett i Huskvarna bruk sommaren 1801. Taket berömdes för styrka, täthet och rymlighet. Innan detta byggningssätt var mig känt har jag i Bryggaregränden i Stockholm byggt ett litet tak av elliptisk skapnad, såsom den minst ämnesrövande och mest rumsgivande och för ögat behagligaste sättet. Beskrivning av detta hus. Det är dock viktigt att välja gott överstrykningsmaterial för att få taket tätt.
----------------------------
1920	Anmärkningar om bogträselar för hästar	Groothe, J
1803, maj-juni ANMÄRKNINGAR OM BOGTRÄDS-SELAR FÖR HÄSTAR Man har nu börjat använda lättare åkdon än förr. Trots det beror det helt på selen, hur tungt en häst orkar dra. Beskrivning av olika landsändars sätt att använda hästar och selar. Den bästa selen är bogträselen utan loka. Ritning och beskrivning. I Skåne används felaktiga selar, med följd att många hästar blir blinda, då de måste anstränga sig för mycket. Man bör inte spänna hästar och oxar för samma vagn eller hästar av olika temperament.
----------------------------
1921	Brev från Berlin	Anonym
1803, maj-juni UTDRAG AF ET BREF FRÅN BERLIN, DAT. D. 27 MARS 1803. Man brygger här dricka med hjälp av kvassia istället för humle. Drickat används vid sjukhusen. Denna metod är billigare än den gamla med humle. Bark, som blivit över efter garvning, nyttjas här till bränsle. Den har mindre angenäm lukt än torv men kostar bara hälften så mycket som ved. Man gör runda kakor, som torkas.
----------------------------