1955	Anteckningar angående några märkliga orter i England, Holland och Frankrike	Anonym
1804, juli-aug ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRA MÄRKELIGA ORTER OCH INRÄTTNINGAR I ENGLAND, HOLLAND OCH FRANKRIKE. Garnblekeri utanför Harlem i Holland. Här sysselsätts 60 personer under sommaren. Golvmattsfabriken i Vilton. Här tillverkas mattor av ypperligt slag. 40 vävstolar. Man väver av linnebotten med plyschinslag av ylle. Hesselgrenske Sockerbruken i Amsterdam. Klarifieringen sker med ägg och inte med oxblod, som annars är vanligt. Sockersorterna är: Dubbelt Canarie, Canarie, Puyker, Rafinade, Melis, Lumpen och Bastar. Marseillansk ansjovis. Ansjovisen är en liten havsfisk lik en sardin eller liten strömming. Den varvas i kar med grovsalt och en speciell röd jord som finns runt Marseille. Husassuranser i Berlin. Då någon byggt eller köpt ett hus inregistreras värdet i magistraten. Vid eldsvåda betalas en ringa summa till staden. Detta är således en säker brandkassa, som egentligen inte finns. En mycket märklig inrättning. Var 13:e månad erhåller varje husägare eller hyresman en sedel, där han förbinder sig att hålla en karl till hands om eld utbryter. Handelsbiblioteket i Hamburg. En samling av traktater, som används av handlande endast. Rostat och gammalt smitt järn samlas och återvinns i Danzig och säljs i Polen. Krutet i Holland är billigare än det som framställs i Sverige. Detta är märkligt med tanke på att inga av ingredienserna finns i Holland, medan Sverige har både bränslet, salpetern och svavlet. Yllesvepningar i England är i lag beslutat 1666 till yllefabrikernas stora förkovran. Man kan betala böter om man föredrar att begravas i linnesvepning. Penningintresset i England är 5%. Tar man mer straffas man med 3 gånger kapitalets värde. Engelska kanoner som nyttjas på krigsskeppen är lättare än de svenska.
----------------------------
1956	Anstalter till allmänna hushållningens förbättrande på Öland	Anonym
1804, juli-aug ANSTALTER TIL ALLMÄNNA HUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE PÅ ÖLAND. Djurgårdsinrättningen på Öland skall upphöra. Landshövdingen Ankarsvärd har låtit infordra upplysningar om, hur man skall kunna förbättra hushållningen. Skogsplantering både för kronan och landets nytta föreslås. Det gäller plantering av ekskog och den inhägnad som behövs skall göras av sten som ett frivilligt arbete av allmogen. Däremot skall det åläggas inhyseshjonen som fått taga mark på området att underhålla muren. 8 skogvaktare skall utses. Allmogen skall dessutom intresseras för att utöka sin ängsmark för att kunna hålla fler kreatur. Då får man mer gödsel till åkern och förbättrad avkastning. Man uppmanas att hålla ordning på alla de kringströvande hästar som finns på kronans mark. För att inte ännu mer förvärra skogsbristen skall byggas av sten. Till bränsle får bara tas skräpved. Kalkbränning till husbehov liksom tjärbränning får ta bränsle på kronans mark. Dock inte om kalken skall säljas. De stora väderkvarnarnas antal måste minska, då de slukar allt för mycket virke vid byggningen. Flera måste dela kvarn. Det skall bli tillåtet att skjuta räv och andra skadedjur nu, då inte bara jägeribetjänter får ha vapen.
----------------------------
1909	Att minska trädesjorden	Wäsström, Elof
1803, jan-febr SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS ÅR 1801 UTSATTE PRIS-FRÅGA: OM BÄSTA MEDEL OCH SÄTT, LÄMPELIGT TIL SWENSKA CLIMATET, AT MINDSKA WÅR ÅRLIGEN ÖFWERFLÖDIGA TRÄDESJORD TIL BÄRANDE SKÖRD AF SÄD, BOSKAPSFODER, JORDFRUKTER M.M. AF ELOF WÄSSTRÖM, COMMINISTER PÅ WERMDÖN. Hur skall man mätta alla de nya medborgarna? Sveriges folkmängd har ingått ett stycke in på fjärde miljonen. Hur skall man lösa problemet med all den gräsliga mängd säd, som den tillåtliga och otillåtliga brännvinspannan årligen slukar? I andra länder ligger aldrig jorden i träda. Trädgårdar, som visserligen gödslas, bär skörd varje år på samma jord. Ängen, som trampas ner av kreaturen, bärgas varje år, ofta med vackert resultat. Jag har använt tredingssäde med god avkastning. Att odla all jord varje år medför ökat arbete, men betalar sig självt genom större glädje och vinst. Ett problem vid ett nytt hushållsbruk är att sätta upp stängsel. Det är ett stort arbete och på orter med skogsbrist svårt, dock ej omöjligt. Om 81000 hemman odlade ett tunnland istället för träda skulle riket få 486000 tunnor spannmål. Detta köpes nu och ett land med så stor åkerareal borde inte vara i behov att köpa ärter. En förändring av stängsellagen måste ske. Skogen minskar genom träsk, sjöar, och vattendragens uttorkning. Den orimliga byggnadslagen att bondens halmlada skall vara timmerhus, vidare hemmansklyvningen som gör allt för att förminska skogen. Hägnaden tar orimligt med tid och borde bara finnas runt beteshagar för de större kreaturen. Herdar och vallhjon bliva nu av nöden. Men på mindre hemman fördelade på flera åbor utfaller vallgång med större svårighet. Någon medelväg bör därför kunna påtänkas. Beskrivning på en flyttbar stängselfålla, som kan användas på platser med skogsbrist. Våra förfäder skrev i sina almanackor: När våt väderlek inträffar, låt hetta genomgå höstsäden. Dessutom gåvo de akt på månen och lät den styra arbetet. Detta var en dårskap, som dock hade korn av sanning åtminstone vad väderobservationerna anbelangar. Okunnigheten kastade sin harm på vår herre. Men att så i sur kall jord är inte det bästa. Några anmärkningar angående väderleken, som är observerad från 1796-1802. Om tidningarna gav en rapport om det förutvarande väderläget, skulle lantbrukaren kunna lära sig att förutse det kommande vädret.
----------------------------
1910	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1803, jan-febr UTDELTA HEDERS-BELÖNINGAR M.M. Belöningar för stenbyggnader, nyodling och flyttning av boställe till nytta för storskifte. Lång och trogen tjänst och brandstod till nybyggaren Per Jonsson i Ekshärad socken, Karlstads län. Patriotiska Sällskapets för andra gången framställda prisfråga: Vilka äro de av Sveriges ekonomiska författningar, varav landet och lantkulturen dragit mesta nytta, och vilka äro för det närvarande ännu gällande hinder, som i mer eller mindre mån kunna anses för densamma menlige? Inget av de fyra svaren ansågs vara fullkomliga, men Isac af Darelli, ledamot av sällskapet tilldelades ett mindre pris. I anseende till den skada odjuren, särskilt vargarna gör har Patriotiska Sällskapet utsatt följande prisfråga: Vilka allmänna anstalter kunna vara de bästa och säkraste till förminskande och utdödande av vargar? Prissumma en skådepenning om 30 dukaters värde.
----------------------------
1911	Anmärkningar angående väderleken för dec. 1802 och jan. 1803	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1912	Svar på prisfråga: Om de bästa medlen att minska vår överflödiga trädesjord	Wäsström, Elof
1803, mars-april SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS ÅR 1801 UTSATTE PRISFRÅGA: OM BÄSTA MEDEL OCH SÄTT, LÄMPLIGT TIL SWENSKA KLIMATET, AT MINSKA WÅR ÅRLIGEN ÖFWERFLÖDIGA TRÄDESJORD TIL BÄRANDE SKÖRD AF SÄD, BOSKAPSFODER M M AF ELOF WÄSSTRÖM, KOMMINISTER PÅ WERMDÖN. Flera sätt måste tillämpas, avpassade till de lokala omständigheterna. Åkermannen har två skäl, dels att få vinst och god näring, dels att förbättra åkern. Genom väl avpassat bruk når han det första och genom gödning det andra. Förslag att börja med ett ärtland. Vicker är ett lättodlat foder, som lämpar sig på trädet. Beskrivning av 6 års växling av korn, ärter, plantering och träde. Större arbetsamhet fordras. Med sin artikel hoppas författaren få se trädesåkrar som örtegårdssängar på engelskt vis.
----------------------------
1913	Beskrivning över en vacker och hög blå färg på tyg genom lummer (Lycopodium), som med mycket besparing och bekvämlighet gagnas i hushåll och färgerier	Westring, J P
1803, mars-april BESKRIFNING ÖFWER EN WACKER OCH HÖG BLÅ FÄRG PÅ YLLE OCH SILKE, GENOM LOMMER (LYCOPODIUM), SOM MED MYCKEN BESPARING OCH BEQWÄMLIGHET KAN GAGNAS BÅDE I HUSHÅLL OCH FÄRGERIER; INGIFWEN TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET AF J P WESTRING, KONGL. LIF-MEDICUS Trots många försök har jag inte lyckats få fram blå färg ur lavar. Slätlav gav visserligen en vacker blå färg, men den fastnade inte på tyget trots försök med olika betningar. Inte förrän jag tog några gram blåholtz (brun bresilja) tillsammans med jämnan, en lummer, fick jag en beständig blå färg. I syra drog den åt rött, vilket kunde återställas med svag lut. Vid försök med enbart brun bresilja fick jag den vackraste blå färg, alltså hade laven ingen funktion. Lummern (Lycopodium), som växer i överflöd i våra skogar, visade sig ha samma möjligheter som jämnan. Ger en stålblå färg och skulle kunna användas till betning för andra färger. Beskrivningar av 29 olika försök med lummerväxter. Fjällummer var den bästa, en växt som vi har i stort överflöd.
----------------------------
1914	Nytt sätt att skatta bin	Löfling, Ernst
1803, mars-april NYTT SÄTT ATT SKATTA BIN Vid Ådö säteri i Uppland, har följande försök med biskattning gjorts i sommar. En gammal kupa var dömd att slaktas. Man kom då på tanken att försöka driva hela bisamhället in i en ren kupa. Den 2 augusti på kvällen fördes kupan i ett rum, där täcken hängts för fönstren. Kupan sattes upp och ned i en stol och botten togs bort. Skyndsamt sattes den nya kupan över och ombands med lakan. Man hamrade på den gamla kupan och efter 5 minuter hördes att nästan alla bin flyttat upp i den nya kupan. För att också få med drönarna, som inte är så lättskrämda tändes en liten linnelapp och hölls framför tappen på den gamla kupan. Nya kupan fick nu sin botten och fick stå över natten. Den gamla kupan ställdes i rummet intill. Tidigt på morgonen flyttades den nya kupan till den gamlas plats i biläget. Fönstren öppnades och de bin, som i förvirringen hamnat på väggarna i rummet flög ut till nya kupan, där de mottogs med fröjdebetygelser från sina kamrater. De som låg duvna kvar i rummet tvättades med en fjäder och bars ut på ett fat framför ingången till kupan. De blev indragna av de andra bina i kupan. Redan samma dag började bina rensa sin boning från halm och följande dag var de i fullt arbete med insamling av vax och honung. I oktober befanns att kupan var fullbyggd ned till botten. Fördelarna med denna skattningsmetod, står klar för varje biodlare. Man behöver inte slakta och i förtid föröda bina i sitt verksamma liv. Man kanske får mindre avkastning, men har å andra sidan bina kvar. Det är också mycket lättare att hantera skattningen, då inga halvdöda bin sitter i kakorna. Måtte denna uppgift antagas av flera och förbättrade försök göras för hushållningens bästa.
----------------------------
1915	Strödda underrättelser i hushållningen	Sefström,E
1803, mars-april STRÖDDA UNDERRÄTTELSER I HUSHÅLLNINGEN Om strandkål. Perenna växter anses med skäl vara förmånligare. Till dessa räknas strandkålen som växer vild i Bohuslän. Odlad blir rötterna mindre, men efter förvällning och omkokning duger de till mat. I England odlas den och har fördelen att den kommer tidigt på våren och används som grön rätt. Den trivs i sand. Att tillreda torvkol. Torven brännes och täcks med färskt granris varpå lägges taktorv som trampas. Används till grovsmide. Att hindra myror från träd. Genom att lägga aska under fruktträden har man märkt att myrorna flyttar. Även rödmyror, som tar sig in i husen, kan hindras genom att man tar bort mullbänken utanför huset och ersätter jorden med aska.
----------------------------