0070Underrättelse tillhörande TabellverketTabellverket
1777, febr

UNDERRÄTTELSER TILHÖRANDE TABELL-WERKET

I Karlstad föddes 58 barn och dog 91 personer.

----------------------------
 
0071Sällsynta händelser i naturenAnonym
1777.febr

SÄLLSYNTE HÄNDELSER I NATUREN

Ett starkt åskväder inträffade i Karlstad den 15 jan. Stark tö och dimma förstörde vinterföret.

Ett litet jordskalv märktes den 6 januari i Ullered i Värmland. Små rämnor syntes på marken.

----------------------------
 
0072Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, febr

AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELTE BELÖNINGAR.

Magister Hallborg, Hindebo, Jönköpings län har byggt nya hus, röjt äng och hagar, anlagt trädgård, skänkt frukt och fruktträd och på egen bekostnad givit ut en avhandling om trädplantering. Han har planterat 500 lönn- och häggträd på de 5 kyrkogårdarna och vid husförhören undervisat allmogen om potatisodling. Han underhåller själv skola för ungdomen. Under rödsoten har han skött sjuka och utdelat medicin av egna medel.

Avskedade soldaten Dahlberg har förökat sitt torp och uppodlat 2 nya.

Båtsman Norss i Östergötland har tagit sig an en sjuk och husvill dräng.

Länsman Blomberg i Sätra rusthåll i Näs socken för att han byggt ett brygghus och 2 källare av gråsten och gjort uppodlingar i ett kärr.

Flera andra belöningar för odling och trädgårdsskötsel samt för uppbyggnad av nedbrunnen gård.

Marta Persdotter för att hon i 9 års tid ömt skött sin mor, som genom förkylning förlorat sina lemmars bruk.

----------------------------
 
0073Anmärkningar angående väderleken för februari år 1777Patriotiska Sällskapet
I mitten av februari köld, annars ganska blitt väder. Snö och mulet. Märkligt är att kölden varit starkast vid dimma.
----------------------------
 
0074Socrate Rustique eller den kloka landtmannen, såsom ett nyttigt exempel för svenska åkermänMozelius, Fredric
1777, mars

SOCRATE RUSTIQUE ELLER DEN KLOKA LANDTMANNEN, SÅSOM ET NYTTIGT EXEMPEL FÖR SWENSKA ÅKERMÄN

Klyogg från Zürich beskriver sin hushållsmaxim och sitt levnadssätt. Hans huvudsakligaste möda, var att öka gödseln, trots få kreatur. Orsaken var att han med så få djur kunde föda dem inomhus och på så sätt taga vara på gödseln. Han utnyttjade halmen endast till strö, för att därmed öka gödseln. Han strödde med vass, löv och mossa. Även tall- och grankvistar och kottar samlade han. Under vinterkvällarna putsade han dem och tog de grövsta till bränsle. Han tog bort strö var åttonde dag, men strödde varje dag på med nytt. Detta gjorde att ströet var indränkt i djurens urin. Djuren låg torrt och mjukt och var alltid friska. Han vattnade hela tiden gödselstacken. Det överblivna vattnet samlade han i kistor för att låta ruttna. Senare ledde han vattnet till en grop i trädgården.

Detta ledde honom till att låta grankvistar ruttna i en jordtäckt hög utan att ha använts till strö. Han köpte också gödsel och märgel. Han försökte hela tiden blanda olika jordar med varandra.

Han skötte sina ängar genom att gödsla och vattna dem. Vattenspridningen görs genom rännor med sidogrenar. När han omvandlade åker till äng, valde han alltid den fetaste åkern. Han har gjort försök med artificiell äng, men såg ingen skillnad mellan treffeln och inhemska grässorter. Andra borde göra flera försök för att klarlägga vilket som är det bästa.

Hans åkrar var indelta i tresäde, där en del låg i träda, en del såddes med vete och den tredje med havre, bönor, ärter eller råg. Han ömsade utsädet. Han förde på sand på åkern, ibland flera mil bortifrån och växten förundrade en åskådare. Klyogg menar att sanden värmer jorden och förhindrar ogräs. Han odlade stora arealer med potatis och rotfrukter och klarade på så sätt försörjningen under sommaren. Potatislandet gödslades och kördes och potatisen lades för hand i fårorna. Fick ligga orört i 14 dagar. Vattnades med gödselvatten och sladdades. Rensades noga. En månad innan skörden slogs blasten av och användes till kreatursfoder. Potatisen grävdes upp med spade och kördes sedan, då resten plockades. Säden växte ypperligt året efter.

Betet i trakten skedde sen gammalt på skogsparker, som uppstått genom att skogen huggits. Någon ny skog växte aldrig upp igen, då djuren betade bort skotten. Klyogg lät göra åker av dessa skogsparker eller lät skogen växa igen med naturens hjälp.

Hans skogsskötsel bestod i att han kvistade träden och lämnade en liten krona. Han rensade marken från buskar och skräp, så att späda träd fick plats. Allt arbete på hans egendom skedde med endast 4-5 arbetare, alltså kan inte folkbrist skyllas för lantbrukets dåliga lönsamhet.

Klyogg föreslår att regeringen skulle lägga handen vid sedernas förbättrande hos allmogen genom tillsyn och låta prästerna sköta undervisning och visitationer samt hålla predikningar, som allmogen förstod.

Anmärkning och slutsats. I vårt land finns säkerligen personer av Klyoggs modell. Det gäller att få dem att dela med sig av sina kunskaper. Präster och ståndspersoner måste ge vackra exempel och försök ges uppmuntran. Utgivning av bonderegler och förbättring av flit och goda seder bör spridas. I Kina upphöjs till mandarin den enklaste lantman, som utfört ett gott arbete. Han får äta vid vice konungens bord. Låt vår svenska goda lantman vara den främste vid sockenstämmor, bröllop och samkväm näst efter prästen och herrarna. Låt honom kallas fader ålderman.

----------------------------
 
0075Rön och anmärkningar vid träbyggnaders och gärdesgårdars tillbörliga vård, samt deras varaktighet med minsta kostnad på skog och dagsverkenHedberg, Pehr
1777, mars

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR WID TRÄBYGNADERS OCH GÄRDESGÅRDARS TILBÖRLIGA WÅRD, SAMT DERAS MÖJLIGA WARAKTIGHET OCH BESTÅND, MED MINSTA KOSTNAD PÅ SKOG OCH DAGSWERKEN

Erinringar för att spara skog och vårda våra trähus och gärdsel. Detta som en hjälp att vårt fädernesland skall föda, kläda och värma sina barn och inbyggare. Skogen ödas, så att det är ett underverk att det finns någon skog kvar i riket. Skogsförödelsen förorsakas av våra långa vintrar, bruk- och bergverk, hemmansklyvningar, gärdesgårdar, tjärbränning, svedjande och skogsbränder. Att förekomma skogens förbrukande bidrager att ge hus och gärdesgårdar längsta behållande i gott och brukbart stånd.

Genom skötsel av tak kan våra hus, uppsatta på god grund och byggda av bra timmer, stå i 60 år. Vanvårdas de är de förlorade på 30 år. Stenbyggnader kan inte uppsättas i den mån man skulle önska. Därför är det viktigt att vårda de trähus man har. Ett träd växer upp på 60 år och han efterträder det gamla. Ett konserverande medel är rödfärgen. Allmogen vill gärna se rödfärgen som endast prydnad. Det borde vara lag på att färga husen.

Jag har följt apotekare Salbergs recept, men minskat på vitriolen och använt urin istället för vatten. Denna blandnig bör ske på tak, där gnistbildning förekommer, då den förhindrar brand. Man skall aldrig tjära hus. Tjära mera främjar än hindrar träets röta. Tjäran utdrages av solvärmen och bortflyter. Redskap och båtar må tjäras, men inte hus.

När man bygger gärdsgårdar bör man använda kluven stör av mogna granar. Ett fullväxt träd räcker till lika mycket som 100 unggranar. Dessa ruttnar 7 gånger fortare än stör från äldre träd. Hank skall göras av enevidjor, som är starka och smidiga, varigenom gärdslet kan vara glest, så att vädret går igenom.

----------------------------
 
0076Sätt att överstryka träbyggnader med gul vattenfärgAnonym
1777, mars

SÄTT, AT ÖFWERSTRYKA TRÄ-BYGGNINGAR MED GUL WATTENFÄRG

Vitriol och harts stötes och kokas. Rågmjöl vispas i. Köllerfärg stötes och siktas genom hårsikt och blandas i under kraftig vispning. Med stora penslar eller borstar kan två man stryka över en stor byggnad på en dag.

----------------------------
 
0077Anmärkningar om humlegårdars anläggandeAckerman
1777, mars

ANMÄRKNINGAR WID HUMLEGÅRDARS ANLÄGGANDE

Humlegårdar skall läggas med sängar hellre än kupor. Sängen görs två alnar bred. Två, tre rankor på varje stör. På våren lägger man varsamt en ranka i jorden och får flera goda rötter. Sår man frön omvandlar de sig och blir annan sort än den man sådde. Det blir ofta gallhumle. Humlen mognar vid samma tid som rågen skäres.

----------------------------
 
0078Sätt att insalta holländsk sillAnonym
1777, mars

SÄTT AT INSALTA HOLLÄNDSK SILL

I Holland används täta ekekärl och salt från edsvurna vräkare av spanskt eller portugisiskt salt. Är det raffinerat av sjövatten kallas det salt av salt. Endast perfekt sill användes, gälas och nedlägges i karet vartefter den kommer ur näten. Endast edsvurne får sedan ta upp sillen inför allmänheten och skölja den och sedan åter lägga den i tunnor. Efter att ha stått en natt hälles den silade laken på igen. Efter tio dagar får sillen föras från saltningsstället, då den är märkt. Märkningen får inte ske i hus eller om natten. Kungl. Danska Lanthushållnings Sällskapet utfärdar en pristävlan om bästa sättet att få god och riklig sill.

----------------------------