| 1342 | Fråga till besvarande av belöning | Patriotiska Sällskapet |
| 1789, mars FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING Genom vilken författning eller genom vilka medel skulle lantmannen i Sverige säkrast och snarast kunna förmås, i sådan mån utvidga och förbättra sin Ladugård eller Boskapsskötsel, att den samma komme i full jämvikt med Åkerbruket, därmed bleve ansedd för lika lönande, och således i verk och gärning allmänt erkänd för vad den är och vara bör, nämligen grundnäringen i vårt land? Belöningen är 60 riksdaler specie eller en guldmedalj. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1941 | Anmärkningar angående väderleken för dec. 1803 och jan.1804 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1942 | Odlingsberättelse | Darelli, Isac af |
| 1804, mars-april ODLINGS BERÄTTELSE I september 1803 lät jag tända på ett litet magert, utdikat kärr, som var överväxt av tät granskog och al. Elden hölls vid liv så länge att alla träden var omkullbrända, rötter och mossa och svartmylla förvandlade till aska. Allt sköttes av en enda karl. Jag hade bjudit dalkarlar 50 riksdaler för att rothugga, men de tyckte att träden var för grova. Marken är nu så fri från rötter som en åker och kan till våren trädas med stock överallt. Detta lilla kärr skall bli äng till ett torp, så jag skall inte ta någon sädesskörd här, utan så höfrö och klöver. Genom att begagna mig av elden har jag denna sommar sparat hundrade dagsverken. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1943 | Erinringar vid bins skattning | Anonym |
| 1804, mars-april ERINRINGAR WID BIENS SKATTNING Det i förra årets Hushållnings-Journal beskrivna skattningssättet av bin finns redan beskrivet av Fischerström och kan knappast anses vara en nyhet. Det kallas biuttrumling. Detta sätt skall bara användas, då något är fel i binas boning, annars blir det en förlust både vid aveln och för ägaren. En klok biägare tar inte mer honung än att kupan kan överleva. Det rätta sättet är, att i god tid förbereda att kupan står stadigt och ta bort eventuell täckning. Sedan inväntar man en vacker middagsstund, då tre personer lugnt och stilla genomför skattningen. En håller stadigt överdelen, och när de andra två skurit runt kupan lyfter man bort överdelen, som förs in i ett rum. Ett platt halmlock läggs skyndsamt över underdelen av kupan. Sedan kan man skatta kupan utan att behöva röka ut bina, de flesta kanske alla redan är utflugna. Denna inbrottsstöld upptäcks inte av bina förrän allt är överståndet. Inte ens om visen skulle råka vara kvar i den skattade delen gör det något. Man ställer den framför fönstret med uppfällt lock. När bina kryper upp skyndar man på dem genom att stryka med en fjäder. Sedan kan man bryta de kakor man önskar skatta. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1944 | Något om såpsjuderi och tvåltillverkning | Sefström, E |
| 1804, mars-april NÅGOT OM SÅP-SJUDERI OCH TWÅL-TILLWERKNING Tvål och såpa är en fast substans, som uppkommer genom att man blandar olja och fett med alkaliskt salt. Saltet gör att vatten kan blanda sig med fettet. Rovolja, fisktran, talg och fett av djur nyttjas vid såpsjuderierna. Linnet får dock en obehaglig lukt av såpa tillredd med fisktran. Den försvinner endast genom blekning. God bomolja ger bästa tvålen och såpan. Saltet är oftast pottaska. I Frankrike använder man dock mest soda. Vid såpsjudning används också kalk, som förstärker saltet. Den hårda marmorerade tvålen innehåller vitriol, medan den lösa raktvålen görs av skummet på den kokande massan. En superfin tvål tillreds av vax. Tvål för invärtes medicinskt bruk görs av bomolja och soda. För att nå högre vikt på tvålen inblandas ibland mjöl eller stärkelse. Om man upplöser tvålen i lut, lägger sig mjölet på botten. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1945 | Tillägg om tvåltillverkning | Anonym |
| 1804, mars-april TILLÄGGNING OM TWÅL-TILLWERKNING, EFTER DORCET, PELLETIER OCH LELIEVRE Beskrivning av redskap och tillverkning. Till en tvål som görs kall av köksflott tar man svagare lut. Massan vispas med en träkäpp och torkas i en ask 60 dagar. Ger en god handtvål. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1946 | Underrättelse varifrån fällmask kommer på nysådd råg och hur den skall utrotas | Anonym |
| 1804, mars-april UNDERRÄTTELSE, HWARIFRÅN FÄLLMASKEN KOMMER PÅ NYSÅDD RÅG OM HÖSTEN, OCH HURU DEN SKALL DERIFRÅN AFHÅLLAS SAMT UTROTAS Denna ohyra skadar många tunnor råg varje år. Den kommer från gödselstackarna efter kor, svin och hästar. Den kvicknar till i solen och följer med ut på åkrarna, när man gödslar. Den försvinner efter frostnätter, men då kan den redan ha förödat åkern. Det är redan i ladugården boten skall göras. Man skalar av det översta lagret på gödselstacken, där maskarna sitter och krossar dem genom att låta folk och dragare trampa runt och vagnar köra över. På 6 år har jag inte haft fällmask på min åker. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1947 | Tjälebrist under snörika år | Wäsström, Elof |
| 1804, mars-april ANMÄRKNINGAR OM JORDYTANS KÄLBRIST UNDER SNÖRIKT WINTERSKIFTE, I HWILKA HÄNDELSER DEN KAN MEDFÖRA SKADA PÅ ÅRSGÅNGENS HÖST-BRÅDD, SAMT PÅ HWAD SÄTT FARAN KAN AFHJELPAS; AF ELOF WÄSSTRÖM, PASTOR I FERNEBO Om marken inte fryser innan snön lägger sig skadas brodden på höstsäden. Det finns ett sätt att avhjälpa detta genom att man kastar upp gropar i snön på jämna mellanrum. Dessa bildar liksom skorstenar och marken avkyls mer än man skulle tro. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1948 | Utdelade hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1804, mars-april UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR, M M Ett nybildat stipendium på 20 riksdaler för odling inom Skaraborgs län har utdelats. Samma person, soldat Junker, fick Sällskapets hedersjettong att bära på bröstet. Några till har belönats för uppodling och stenbyggning. | ||
| ---------------------------- | ||