1123	Hushållsförfattning	Anonym
1786, juli HUSHÅLLS-FÖRFATTNING Inga sorgkläder tillåts och kista och svepning får inte kosta mer än 12 riksdaler. Detta beslut har fattats av Lantgreven av Hessen-Cassel sedan begravningsbruket tagit överflödets skepnad. Männen får bära ett svart band på sina vanliga kläder och kvinnorna ett band om huvudet
----------------------------
1327	Berömliga gärningar	Holthusen, C J v
1788, dec BERÖMLIGA GÄRNINGAR. 10 augusti gjorde i Östra Färnebo kyrka tacksägelse över hertigen av Södermanland, som med rikets flotta vunnit seger. Kyrkoherden delade ut 1/4 tunna säd till soldathustrurna. Baron Rosenhane har på sina tre södermanlandsgods gjort stora anläggningar med industri och vackra byggnader.
----------------------------
1328	Förteckning på redskap och modeller som finns i Kungl. Patriotiska Sällskaptes modellkammare	Patriotiska Sällskapet
1788, dec FÖRTECKNING PÅ DE REDSKAPER OCH MODELLER DÄRAF, SOM FINNAS UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELL-KAMMARE I STOCKHOLM OCH HÖRN-HUSET N:O 59 WID NORRA SMEDJEGATAS BRUNN:
----------------------------
1329	Anmärkningar angående väderleken för november 1788	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1330	Akademisk avhandling om lantmannabarns uppfostran utgiven på latin i Uppsala 1781	Svanström, Nils
1789, jan ACADEMISK AFHANDLING OM LANDTMANNA-BARNS UPFOSTRAN, UTGIFWEN PÅ LATIN I UPSALA ÅR 1781, OCH SEDERMERA FÖRSWENSKAD Det räcker inte att lantmännens barn har en frisk och härdad kropp, sinnets odling och upplysning, det krävs också moralisk uppfostran. Gudsfruktan skall tidigt inplanteras hos barnen. De bör lära sig religionens grundsatser. Barnet bör göras saktmodigt, lydigt och böjligt. De skall visa kärlek och aktning för föräldrar, lärare och styrelsemän. De skall undervisas i att läsa, sjunga psalmer, skriva och räkna. Helst bör de också kunna rita. Lek är inte alltid av ondo. Dans, löpning, kägelkastande bör uppmuntras, då det ger kroppen övning. Barn får inte hållas så strängt att man fråntar dem alla oskyldiga nöjen. En del föräldrar ger sina barn lite handpengar, som de får råda över. Viktigt är att tillse, att de inte gör av dem på krogar och i hållstugor. Vid 7-8 års ålder bör barnen vänjas vid något arbete. Gossen kan vakta fåren, följa boskapen till vatten och bete, dock inte valla dem. Flickan skall lära sig spinna, sy, spola till väven, nysta garn, sticka strumpor och gå vall med boskapen. Barnen skall läras sköta sig själva och ha tillsyn över sina saker. Vid 10-12 år skall barnen lära känna ägorna och omgivningen. De skall kunna hantera redskap och känna till växter. Vid 12 skall gossarna undervisas i lantbruket, med sådd, gödsling, jordarter och dylikt. Även djurskötseln skall ingå. Senare lär han trädplantering, ympning, att bygga stängsel och hus, bränna kol och tjära och naturligtvis sköta åkern. Vid 15 bör en flicka kunna det som tillhör ett hushåll och skötseln av djuren. Vårt lantbruk lider av att skötas som det alltid gjort. En yngling bör därför söka kunskap om fysiken för att kunna förbättra och plantera sin jord. Han bör vara insatt i hantverk, som vagnmakeri, sadelmakeri, skomakeri, snickeri, smides- och hovslagarkonsten samt för övrigt vara insatt i litet av varje. Lantmannabarnen bör läras kärlek till fäderneslandet, att befordra dess välstånd, och tänka på det allmännas bästa. De skall känna sina förmåner och rättigheter, men också pålagor och skyldigheter. Präster och andra ämbetsmän, som bo på landet, skall ge råd i barnuppfostran. Dessa personer måste själva ha god kunskap och helst genomgått någon examen i hushållsvetenskap. Man har hävdat att lantmannen bör vara fattig och hållas i tvång, annars blir han uppstudsig, lat och värdelös. Detta är naturligtvis fel, bondens fattigdom är ett hinder för landets förkovran. Rikets allmoge är konungens ära och tröst, och fattig allmoge hans nesa, är ett gammalt svenskt ordspråk. Bönderna borde får något understöd, för att kunna ge sina barn undervisning i lantbruk. Detta understöd skulle kunna vara ur allmänna kassor, sockenmagasin, rika bolag och handelskompanier. Ett annat hinder för barnens uppfostran är det förakt man bemöter bonden. Han anses som ett avskrap av mänskligheten. Han försöker då efter förmåga få in sina söner tjänstevägen och låta döttrarna gifta sig med borgare. I England och Frankrike hedras bönderna. I Persien äter konungen 2 gånger om året med bönder. I Kina plöjer kejsaren, för att hedra och uppmuntra jordbruket. Brist på tillfälle för undervisning är ett hinder. Det borde inrättas lant- och sockenskolor i alla härader. Någon bok i lantbrukets ämnen borde skrivas. De drängar och pigor, som önska ingå äktenskap borde kunna innehållet i denna bok. De ynglingar, som visat stor fallenhet i sockenskolorna, borde sändas till akademierna för fortsatta studier. Man borde inrätta ett hushållningskollegium och därunder lydande sockengillen för att sprida kunskap om åkerbruket.
----------------------------
1331	Några försök angående jordens hävdande och vad därmed gemenskap har	Lundberg, Fredric
1789, jan NÅGRE FÖRSÖK, ANGÅENDE JORDENS-HÄFDANDE, OCH HWAD DÄRMED GEMENSKAP HAFWER Om tjänlig utmarks uppodling till äng. Skogsmark med mycket gräsväxt är lämplig och minst kostsam att odla. Under vintern kan man med virke från platsen inhägna området. Sedan bör området dikas och träd och buskar rensas bort. Därefter bränner man, men hela tiden med släckningsvatten inom räckhåll, om elden skulle gå på djupet.
----------------------------
1332	Försök att toppa och beskära linväxt	Anonym
1789, jan FÖRSÖK AT TOPPA OCH BESKÄRA LIN-WÄXT För att få linet att skjuta fler stänglar kan man toppa det. Härvid får man dubbelt med frö till olja, starkare linskörd med bättre kvalitet. Linet lägger sig inte vid regn. Toppningen skall ske nära jorden. Toppning rekommenderas även för andra växter t.ex. hirs.
----------------------------
1333	Anmärkningar angående väderleken för december 1788	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1334	Några försök angående jordens hävdande	Lundberg, Fredric
1789, febr NÅGRA FÖRSÖK, ANGÅENDE JORDENS HÄFDANDE, OCH HWAD DÄRMED GEMENSKAP HAFWER Man bör inte blanda gamla och nya störar, då man bygger gärdsgård. Man bör använda 4 hankar på varje par stör. De kan göras av kvistar av en eller gran. Ängar vid sjöstränder förstörs av vågorna och bortfrätes. En del har byggt murar av sten eller lagt timmer efter sjökanten, men till ingen nytta. Ett bättre sätt är, att ta bort torven och lägga den ned mot vattnet. Finns klappersten kan denna användas. Man kan låta grenar av al eller pil ligga bland torven och så sådant gräs, som växer i grannskapet. Att ett tunnland åker ger mer än 4-6 tunnland äng är obestridligt. Därför bör man göra åker av de ängar, som ligger närmast byn. I Södermanland görs denna uppodling mindre än i Uppland och Skåne. Man undersöker om jorden är tjänlig och röjer området. Platsen delas i 30-40 alnars remsor, som plöjes med början från mitten. Detta sker på hösten och man bör också hinna med diken. På våren harvas och sås. Matjorden består av ruttnande växtdelar och har stor växtkraft. En klok lantman försöker att föröka matjorden. I oländig mark och i dälder uppkastas jorden om sommaren i högar. När det frusit på hösten körs de med kälke till de ställen på huvudåkern, där det bäst behövs. Man skall lägga igen gammal åker, som har dålig jord. Ett djupt dike, som skall bestå, bör vara 3 gånger så brett upptill som nedtill. Nya diken görs grundare, men vartefter de rensas blir de djupare. De flesta diken kan göras så grunda, att man utan svårighet tar sig över dem utan kostsamma broar eller trummor.
----------------------------