1120Anteckningar angående väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1786, juli

ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA

Karlstad. Den 13 maj ligger fortfarande isen på Vänern. Mycket vatten i Klarälven.

Skåne. Ganska gott vårväder. Grödan kommer sent, men efter en gammal regel betyder det att skörden blir tidig. Väderleken i Skåne har inträffat efter herr Lyders i Glycksburg, prognos

----------------------------
 
1121Berömliga gärningarLund, Lars
1786, juli

BERÖMLIGA GERNINGAR

Brukspatron Bureen i Skylberg i Närke har byggt upp Lerbecks kyrka efter den häftiga branden 1782.

Vänerborg. Då jag den 6 maj passerade Bårebergs gästgivargård berättades att en sjuårig flicka fallit i Nåssaån. Hennes fader skulle försöka rädda henne men blev även han kvar i vattnet. När kyrkoherde Hvarfner fick höra om olyckan samlade han folk, som fann de drunknade. Han lyckades rädda flicka till livet genom rullande, frotterande, askas påströende, medan faderns liv inte stod att rädda. En så hedrande gärning, har jag inte kunnat låta bli att berätta.

Kompaniskrivaren Olof Söderlind övertog 1767 ett hemman i Kungsgårds by i Ångermanland. Beskrivning på hans gjorda förbättringar bevittnade av flera ståndspersoner.

----------------------------
 
1122Märkvärdiga händelser i naturenAnonym
1786, juli

MÄRKWÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN

Den 8 juni avled Mätta Maria Böök, 118 år gammal. Hon kom hit för 66 år sedan från Jutland, där hon drabbats av pesten. När hon var 100 år avtog hörseln, men hon fick nya tänder vilka hon senare förlorade. Vid 116 års ålder spann hon fint lingarn. Greve David Hamilton har av barmhärtighet underhållit henne de sista 20 åren och givit henne en hederlig begravning.

----------------------------
 
1123HushållsförfattningAnonym
1786, juli

HUSHÅLLS-FÖRFATTNING

Inga sorgkläder tillåts och kista och svepning får inte kosta mer än 12 riksdaler.

Detta beslut har fattats av Lantgreven av Hessen-Cassel sedan begravningsbruket tagit överflödets skepnad. Männen får bära ett svart band på sina vanliga kläder och kvinnorna ett band om huvudet

----------------------------
 
1327Berömliga gärningarHolthusen, C J v
1788, dec

BERÖMLIGA GÄRNINGAR.

10 augusti gjorde i Östra Färnebo kyrka tacksägelse över hertigen av Södermanland, som med rikets flotta vunnit seger. Kyrkoherden delade ut 1/4 tunna säd till soldathustrurna.

Baron Rosenhane har på sina tre södermanlandsgods gjort stora anläggningar med industri och vackra byggnader.

----------------------------
 
1328Förteckning på redskap och modeller som finns i Kungl. Patriotiska Sällskaptes modellkammarePatriotiska Sällskapet
1788, dec

FÖRTECKNING PÅ DE REDSKAPER OCH MODELLER DÄRAF, SOM FINNAS UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELL-KAMMARE I STOCKHOLM OCH HÖRN-HUSET N:O 59 WID NORRA SMEDJEGATAS BRUNN:

----------------------------
 
1329Anmärkningar angående väderleken för november 1788Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1330Akademisk avhandling om lantmannabarns uppfostran utgiven på latin i Uppsala 1781Svanström, Nils
1789, jan

ACADEMISK AFHANDLING OM LANDTMANNA-BARNS UPFOSTRAN, UTGIFWEN PÅ LATIN I UPSALA ÅR 1781, OCH SEDERMERA FÖRSWENSKAD

Det räcker inte att lantmännens barn har en frisk och härdad kropp, sinnets odling och upplysning, det krävs också moralisk uppfostran. Gudsfruktan skall tidigt inplanteras hos barnen. De bör lära sig religionens grundsatser. Barnet bör göras saktmodigt, lydigt och böjligt. De skall visa kärlek och aktning för föräldrar, lärare och styrelsemän. De skall undervisas i att läsa, sjunga psalmer, skriva och räkna. Helst bör de också kunna rita. Lek är inte alltid av ondo. Dans, löpning, kägelkastande bör uppmuntras, då det ger kroppen övning. Barn får inte hållas så strängt att man fråntar dem alla oskyldiga nöjen.

En del föräldrar ger sina barn lite handpengar, som de får råda över. Viktigt är att tillse, att de inte gör av dem på krogar och i hållstugor. Vid 7-8 års ålder bör barnen vänjas vid något arbete. Gossen kan vakta fåren, följa boskapen till vatten och bete, dock inte valla dem. Flickan skall lära sig spinna, sy, spola till väven, nysta garn, sticka strumpor och gå vall med boskapen. Barnen skall läras sköta sig själva och ha tillsyn över sina saker.

Vid 10-12 år skall barnen lära känna ägorna och omgivningen. De skall kunna hantera redskap och känna till växter. Vid 12 skall gossarna undervisas i lantbruket, med sådd, gödsling, jordarter och dylikt. Även djurskötseln skall ingå. Senare lär han trädplantering, ympning, att bygga stängsel och hus, bränna kol och tjära och naturligtvis sköta åkern.

Vid 15 bör en flicka kunna det som tillhör ett hushåll och skötseln av djuren.

Vårt lantbruk lider av att skötas som det alltid gjort. En yngling bör därför söka kunskap om fysiken för att kunna förbättra och plantera sin jord. Han bör vara insatt i hantverk, som vagnmakeri, sadelmakeri, skomakeri, snickeri, smides- och hovslagarkonsten samt för övrigt vara insatt i litet av varje.

Lantmannabarnen bör läras kärlek till fäderneslandet, att befordra dess välstånd, och tänka på det allmännas bästa. De skall känna sina förmåner och rättigheter, men också pålagor och skyldigheter. Präster och andra ämbetsmän, som bo på landet, skall ge råd i barnuppfostran. Dessa personer måste själva ha god kunskap och helst genomgått någon examen i hushållsvetenskap.

Man har hävdat att lantmannen bör vara fattig och hållas i tvång, annars blir han uppstudsig, lat och värdelös. Detta är naturligtvis fel, bondens fattigdom är ett hinder för landets förkovran. Rikets allmoge är konungens ära och tröst, och fattig allmoge hans nesa, är ett gammalt svenskt ordspråk. Bönderna borde får något understöd, för att kunna ge sina barn undervisning i lantbruk. Detta understöd skulle kunna vara ur allmänna kassor, sockenmagasin, rika bolag och handelskompanier.

Ett annat hinder för barnens uppfostran är det förakt man bemöter bonden. Han anses som ett avskrap av mänskligheten. Han försöker då efter förmåga få in sina söner tjänstevägen och låta döttrarna gifta sig med borgare. I England och Frankrike hedras bönderna. I Persien äter konungen 2 gånger om året med bönder. I Kina plöjer kejsaren, för att hedra och uppmuntra jordbruket.

Brist på tillfälle för undervisning är ett hinder. Det borde inrättas lant- och sockenskolor i alla härader. Någon bok i lantbrukets ämnen borde skrivas. De drängar och pigor, som önska ingå äktenskap borde kunna innehållet i denna bok. De ynglingar, som visat stor fallenhet i sockenskolorna, borde sändas till akademierna för fortsatta studier. Man borde inrätta ett hushållningskollegium och därunder lydande sockengillen för att sprida kunskap om åkerbruket.

----------------------------
 
1331Några försök angående jordens hävdande och vad därmed gemenskap harLundberg, Fredric
1789, jan

NÅGRE FÖRSÖK, ANGÅENDE JORDENS-HÄFDANDE, OCH HWAD DÄRMED GEMENSKAP HAFWER

Om tjänlig utmarks uppodling till äng. Skogsmark med mycket gräsväxt är lämplig och minst kostsam att odla. Under vintern kan man med virke från platsen inhägna området. Sedan bör området dikas och träd och buskar rensas bort. Därefter bränner man, men hela tiden med släckningsvatten inom räckhåll, om elden skulle gå på djupet.

----------------------------