0643	Om bästa sätter att ympa	Anonym
1781, sept OM BÄSTA SÄTTET AT YMPA De förnämsta orsaker till misslyckade ympar är tiden det sker på, tillskärning av ympen, och att klyftan i trädet är på fel ställe. Man ympar när tjälen är tre tum i jorden. Det skall vara solsken, när klyftan öppnas. Ritning och beskrivning av ympkvisten. Blir det mycket torrt sprutar man vatten på ympstället. På femton år har trädgårdsmästare, som använder denna metod inte förlorat någon ymp. Skulle Patriotiska Sällskapet anse denna metod värd några lod silver, skall uppgiftslämnaren träda fram med sitt namn. Han ger ju inom växtriket samma nytta, som om en uppfostrare vid våra akademier och gymnasier hade ett medel , som bevarade ynglingarna från liderlighet och förfall.
----------------------------
0644	Om vitkåls plantering	Anonym
1781, sept OM HWIT-KÅLS PLANTERING Man planterar överallt vitkål eller huvudkål Brassica capiata alba, men få vet hur denna växt skall skötas. Planteringsbänken fylls med svartmylla, ställs mot söder och täcks med en halmmatta på nätterna. Så snart snön försvunnit gödslar man med ströhalm och hästgödsel. Fröet strös ut glest. För att man skall se hur glest, kan man göra fröna vita med mjöl eller krita. Man kan också med fingret göra ett hål och släppa ned ett frö. De frön som kommer från Enköping anses vara de bästa. Att förgro fröna inomhus ger inget resultat. När de fått några blad brukar bladmasken komma. Jag strör aska över plantorna och fördriver ohyran. De finaste och friskaste plantorna doppas i gödselvatten och planteras ut på landet i god svartmylla. Efter ett tag lägger kålfjärilen sina ägg på plantan och det är bara att plocka bort dem. Detta arbete tar ett par timmar och utan det äter maskarna upp kålen, så att de liknar små granruskor. Herr Boije råder i sin hushållsbok att så hampa runt kållandet för att hindra fjärilarna. Detta har ingen verkan. Man skall inte plocka bort de yttersta bladen i tro att huvudet då växer till sig än större. Man skall ta in kålen i tid på hösten. Den tål inte så mycket frost. Visserligen behövs några frostnätter, så att han knyter sig, men sedan skall den tas in. Skulle det komma snö, skall man inte invänta töväder utan på en gång ta in kålen.
----------------------------
0645	Märkvärdiga händelser i naturen	Anonym
1781, sept MÄRKWÄRDIGA HÄNDELSER I NATUREN Den 1 juli övergicks Torups socken av ett våldsamt oväder med åska, regn, hagel och orkanvindar. Ingen växt kommer att kunna skördas. Som tur var hade man kreaturen inomhus. Ett tjugotal hushåll har blivit brödlösa. I Vimmerbytrakten var ett liknande oväder den 4 juli. I Eksjö kom hagel stora som hönsägg med avlånga ispilar, som satte sig i marken. Orkanen som följde vräkte runt hus och dödade flera personer. Människorna trodde den sista dagen var kommen. I Schenigen föddes fyra kalvar på en gång.
----------------------------
0646	Anmärkningar angående väderleken för augusti 1781	Patriotiska Sällskapet
----------------------------
0647	Översättning av Disfertationen: Vernatio Arborum eller trädens knoppnings och lövsprickningstid	Barck, H
1781, okt ÖFWERSÄTTNING AF DISFERTATIONEN: VERNATIO ARBORUM ELLER TRÄDENS KNOPPNINGS OCH LÖF-SPRICKNINGS-TID Tidigare har växternas nytta endast varit kända som medicin. Nu har berömliga män upptäckt deras nytta och kraft på andra områden. I Philosophia Botanica visas, att en viss trakt alstrar vissa växter, och att vissa blommor öppnar sig och sluts på bestämda tider. Vidare hänvisas till andra disputationer och avhandlingar, som visar växternas särart. Jag har undersökt vid vilken tid örter och träd knoppas för att härur kunna anföra rätta såningstiden. Dessa iakttagelser har gjorts på Gripenberg i Småland. Tabell på olika träd. Vi ser på stjärnorna för att utröna förändringar på jorden. Men ingen åkerman ser på lövsprickningen för att säkrast hitta rätta såningstiden. Tabell på såningstid, skörd och mognad för olika landsändar. I Uppland skall kornet sås vid björkens lövsprickning. Även kål och kryddgårdsväxter skulle sås med tanke på trädens grönska. Skördetiden bör också inrättas efter örternas växt. Genom att se på örterna skulle man kunna förutse vinterns ankomst.
----------------------------
1107	Inrättning av sil för dammar och om eldstäder	Anonym
1786, maj INRÄTTNING AF EN SIL FRAMFÖR FISKDAMMAR, OCH AF ELDSTAD UTI SPIS, EFTER FLERA ÅRS FÖRSÖK MED GOD FRAMGÅNG UPGIFWEN AF N.F.V. W. Ritning med beskrivning på en sil framför fiskdammar. Ritning och beskrivning till murning på eldstaden av en spis, så att den ej kan röka in.
----------------------------
1108	Anmärkningar angående väderleken för april 1786	Patriotiska Sällskapet
----------------------------
1109	Tankar om sockenmagasiner eller förrådshus för spannmål	Nyrén, Carl
1786, juni TANKAR OM SOKNE-MAGAZINER ELLER FÖRRÅDS-HUS AF SPANNEMÅL Ett förrådshus bör vara byggt så att det inte bara utestänger skadedjur, utan också den fuktiga luften. Det bör vara så stort att det rymmer två tunnor säd för varje person i orten. Härigenom undviker man missväxt och kan hålla jämna spannmålspriser. Vi får lägga ned dubbelt arbete på vårt åkerbruk mot södra Europa och måste ändå kännas vid missväxt ganska ofta. Därför är det viktigt att vi hushållar med spannmålen och nyttjar de goda åren mot de onda. Med hjälp av spannmålsmagasin skulle Sverige kunna föda sina innevånare. Innevånarantalet är 2 1/2 miljon personer och 649660 tunnland besås årligen. Detta räcker inte till att föda befolkningen. Fanns överflöd brändes brännvin, tills Gustaf III förbjöd husbehovsbränningen. Nu får man ut mera brännvin av varje tunna säd, men mig veterligt säljs inget utomlands. Om man genom bättre ängsskötsel kunde öka boskapsstammen, skulle vi öka folkmängden. Men att göra detta utan att kunna föda de nya, fyller bara landet med skälmar, uslingar och tiggare. Förr utvandrade svenskar och översvämmade Europa. Många kloka ministrar vill härma Perikles i Aten och Tiberius i Rom, då de påstått att lyx är nyttigt. Vad den ena staten kallar yppighet, kallar den andra tarvlighet. Man måste skilja på lyx och slöseri. En gammal regel är att rätta mun efter matsäcken. Men av alla statsfel är det svåraste ett vacklande spannmålspris. Våra nuvarande sädesmagasin är byggda av trä och tillåter skadedjur att komma in. Detta gäller särskilt maskar. Även om man kunde hindra detta skulle den fuktiga luften skada, så att säden ornar eller brinner ihop. För att undvika detta lägger man ned stort arbete på att skyffla och lyfta säden. Blir flera goda år i rad måste låntagarna ta ut sin gamla säd med någon förminskning för att den nya skall få plats. Grannar har blivit osams om dessa förvaringar och det har ibland lett till processer. Våra vanliga magasiner gör mer skada än nytta. Beskrivning från en socken, där magasinet blivit helt misslyckat. I Polen gräver man gropar i en sandbacke och klär med bräder och tegel. Där kan säd förvaras 10-20 år. Vi har väl för lerig jord för att detta skall kunna gå, även om rotfrukter klarar sig i gropar. I Egypten visar oss berättelsen om Josef och hans bröder, att man där, troligen i pyramiderna samlade säd. Mumierna är ju väl bevarade. I Frankrike fann man säd, som kunde vara 1000 år under ett raserat slott från romartiden. Är säden torr och förvaras luftfritt kan den förmodligen förvaras hur länge som helst. Mitt förslag är att bygga som överdirektören vid lantmäteriet Faggot för 26 år sedan föreslog. Dock bör man göra en spalt mellan väggen och bingen och fylla den med kalk. Kalken drar till sig fukten, som uppkommer under vintern. I kalken trivs heller inga skadeinsekter. Detta hus är också stöldsäkert. Det blir svårt att övertyga allmogen att stå för kostnaden. Staten måste träda in. Landshövdingen skall vara överstyresman tillsammans med en direktör. Nycklarna bör förseglas mellan varje gång de används. Det bör finnas plats i valvet för köpmän, att hyra in sig. Man borde pröva detta byggande i Östergötland, där mycket säd växer. Jag ber i mina böner, att varje medborgare i landet skall arbeta för fädernelandets väl.
----------------------------
1110	Svar på anmärkningarna över inmurade grytor	Nornberg, Eric
1786, juni SWAR PÅ ANMÄRKNINGARNE ÖFWER INMURADE GRYTOR, HWILKA ANMÄRKNINGAR FINNAS I KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL FÖR NOVEMBER MÅNAD 1784 Jag har endast fått ett kort utdrag av anmärkningarna och är sinnad att göra nästan samma ändringar som föreslås. En rökgång för varje gryta med vindspjäll istället för skottspjäll. Piporna skall kunna rensas från sot nerifrån. Imman och dammet kan med en bröstmur och pipa undvikas. Om värmen kan tas tillvara för ett angränsande rum måste prövas mera. Transportabla fyrugnar tycker jag inte är konstigt. De kan användas till mindre matlagning och modeller finns på apoteken
----------------------------