| 0615 | Anmärkningar angående väderleken för april 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0616 | Översättning av herr Fauias de St Fonds avhandling om Pouzzolana | Arbin, A M von |
| 1781, juni ÖFWERSÄTTNING AF HERR FAUIAS DE ST FONDS AFHANDLING OM POUZZOLANA Pouzzolanan kan användas både på land och i vatten. Den stelnar till ett starkt cement i vatten. Den är enkel att tillreda och arbeta med. Den bereds som vanligt murbruk med sand och stenskärv och nysläckt kalk. Romarna använde den till att mura sina utmärkta hamnar. Vitruvius beskriver hur det gick till. Recept och beskrivning hur man gör pouzzolanabruk att användas i havet. Recept för vattenledningar | ||
| ---------------------------- | ||
| 0617 | Recension | Afzelius, Arv. |
| 1781, juni VON DEM DREHEN DER SCHAFE UND DEM BLASENBAND-WURME IM GEHIRNE DERSELBEN ALS DER URSACHE DIESER KRANKHEIT, VON NATH GOTFR LEFKE, PROF DER OECON UND NATURGESCH ZU LEIPZIG MIT I KUPFERT Författaren beskriver kringsjukan hos får, sjukdomens natur, botemedel och orsak. Drabbar unga lamm som äter lite och magrar. Hänger och slänger med huvudet. Verkar vara medfödd. Finns ibland mjuka ställen på kraniet. Hinnan kring hjärnan är skadad. Inuti hjärnan en blåsa med vatten och några vita korn. I bröstets hålighet fanns bandmaskar. De kallas för blåsmaskar och fastnar i skinnet hos fåren, men har inte hittills blivit ansedda som orsak till kringsjukan. Men troligen är kornen i hjärnan också blåsmaskar. Dessa maskar liknar inte dem som finns på sanka ställen. De finns hela tiden i hjärnan och verkar vara medfödda, då man inte kan förklara hur de annars skulle komma in i hjärnan. Denna blåsa trycker på hjärnan och gör fåren yra. Det är säkert smärtsamt. Det finns inget botemedel. Trepanering som ibland förslagits är osäker. Det enda är att döda de sjuka fåren på ett tidigt stadium, innan de bli för magra. På detta sätt förs sjukdomen inte vidare. Flera personers iakttagelser och erfarenheter redovisas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0618 | Tankar om fiskars föda | Holmberger, Petrus |
| 1781, juni TANKAR OM FISKARNAS FÖDA Vi tycker, att färsk fisk är smakligare än gammal. Därför inrättas sumpar och dammar. Men hur skall vi kunna bevara fisken, om vi inte vet vad de olika arterna äter. Följer en noggrann förteckning av vad olika fiskar äter | ||
| ---------------------------- | ||
| 0619 | Orsaker till planteringars ringa framgång och botemedel däremot | Noreen, Axel |
| 1781, juni ORDSAKER TIL PLANTERINGARS RINGA FRAMGÅNG MED BOTEMEDEL DEREMOT OCH EN NY UPGIFT AT PLANTERA FRUCKT-TRÄN OM WINTERN, SÅSOM MYCKET SÄKRARE ÄN WANLIGA WÅR-PLANTERINGAR För 1000 års sedan ansåg persernas lagstiftare Zoroaster, att trädplantering skulle belönas av gudarna. Även nu räknar vi det för nyttigt och hedrande. Tyvärr är beklagligt att man använder orätt sätt. Man har inte tålamod att vänta på resultatet. Dessutom köper man grisen i säcken, då man inte vet vad slags frukt träden frambringar. Vidare misslyckas ofta planteringen. Rotympning är förkastligt. Träden skall stå kvar i plantskolorna tills de visat sin första frukt. De säljes sedan sent på hösten, då frosten kommer. En stor grop så att alla rötter kommer med grävs. När frosten frusit en klimp om roten, transporteras den till sin växtplats och jord fylls på. Den skall ha samma sida mot solen, som i plantskolan. Samma läge mot solen, samma jord och att alla rötter behålls är viktigt. Jag har i flera år på detta sätt transporterat träd från det grevliga Löwenhielmska godset Apertin. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0620 | Beskrivning på framlidne lanshövdingen Urban Hjärnes trädbalsam | Lagerström, Magnus |
| 1781, juni BESKRIFNING PÅ FRAMLEDNE LANDSHÖFDINGENS URBAN HJÄRNES TRÄD-BALSAM. INLÄMNAD TIL SWENSKA OST-INDISKA COMPANIET Recept på träbalsam som konserverar allt trävirke mot förruttnelse och mask. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0621 | Nyttiga påfund och företaganden | Anonym |
| 1781, juni NYTTIGA PÅFUND OCH FÖRETAGANDER Brukspatron Samuel Kochs vid Dingelviks säteri nära Katrineholm, har tillsammans med övermasmästare Johan Carl Garneijs biträde hittat ett sätt att ur hammarsmedsslagget frambringa smidigt järn och stål. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0622, | Om de gråstensbyggnader och förbättringar vilka bonden Anders Svensson förrättat vid kronoskattehemmanet Falla i Kinda härad Östergötland | Kindahl, Reuselius |
| 1781, juni OM DE GRÅSTENS-BYGGNADER OCH FÖRBÄTTRINGAR, HWILKA BONDEN ANDERS SVENSSON FÖRRÄTTAT WID FJERDEDELS KRONO-SKATTE-HEMMANET NORRA FALLA, I OPPEBY SOKN, KINDA HÄRAD OCH ÖSTER-GÖTHLAND, OCH AF UNDERTECKNADE ÄRO BESICKTIGADE OCH BEFUNDNE, SOM FÖLJER Sedan Anders Svensson inlöst besittningen på Norra Falla, började han iståndsätta mangårdsbyggnaden. Det fanns ingen skog till hemmanet. Han, som andra hade väl kunnat få timmer ur allmänningsskogen, men med omtanke om skogen avstod han. Istället tog han av stenen, som fanns på åkern och byggde två stugor med kök och förstuga emellan under ett tak. Det ena taket täckt med näver och klappersten för att spara torven. Då det fanns kalksten 6 mil därifrån, lät han hopsamla det tunna lagret av kalksten vid Åsundens strand och bränna vitkalk själv. Han byggde källare och stenmurar och förbättrade de befintliga husen. Vilket intygas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0623 | Anmärkning angående folkmängden | Anonym |
| 1781, juni ANMÄRKNING ANGÅENDE FOLKMÄNGDEN I Stockholm var fler döda än födda. I Köpenhamn och St Petersburg var det tvärtom. Orsakerna till degenerationen i Stockholm borde undersökas | ||
| ---------------------------- | ||