0611	Granskning av förslaget om skallgångars avskaffande, samt om betänkligheter vid en del belöningar	Anonym
1781, maj GRANSKNING AF FÖRSLAGET OM SKALLGÅNGARS AFSKAFFANDE, SAMT OM BETÄNKLIGHETEN WID EN DEL BELÖNINGAR Kritik mot artikeln i oktober 1780 om skallgång och belöningarna. Redogörelse för vinst och förlust vid jakter.
----------------------------
0612	Rön angående sädeskorn, som efter 28 år bibehållit dess groningskraft; av trovärdig man inlämnat	Anonym
1781, maj RÖN ANGÅENDE SÄDES-KORN, SOM EFTER 28 ÅR BIBEHÅLLIT DESS GRONINGSKRAFT; AF TROWÄRDIG MAN INLEMNADT 1746 upptäcktes ett ovanligt stort ax, vilket innehöll 96 korn. Det torkades och lades i ett kuvert och glömdes bort till 1774. Då lät jag min trädgårdsmästare Eric Ljungström så dem vid Ådö Trädgård. Han skördade 7 fullmogna ax, men förvarade dem inte bättre än att fåglarna åt upp dem. Detta förargade mig mycket, då jag tänkt driva dem till utsäde.
----------------------------
0613	Berättelse om två svenska färgämnen	Tham, Pehr
1781, maj BERÄTTELSE OM TWÄNNE SWENSKA FÄRGE-ÄMNEN Grön jordfärg tog jag vid Stentorps församling i Skaraborg. Den är lik den franska Terre verde. Köllerfärg tillverkar en gammal ryttare i Dala församling, Skaraborgs län. Där finns även bleke, som de vitmenar sina skorstenar med
----------------------------
0614	Försök med tvenne insända jordarter till färg	Rothoff, Birger
1781, maj FÖRSÖK MED TWÄNNE INSÄNDE JORDARTER TIL FÄRG De två jordfärger, som Pehr Tham insänt är av följande art och egenskap. Grönjorden är kisel eller fin sand, litet lera och kalk. Det är järnet, som ger färgen. Till målning med vattenfärg är denna jord helt otjänlig. Den kan dock med fördel användas till oljefärg. Den täcker bra och är mörk. I eld rodnar den starkt. Vore önskvärt om försök gjordes, hur den klarar sol och vatten. En gul fin och lös jord från Skaraborg innehåller kalk, kisel, lera och järn. Den duger inte till vattenfärg och är inte heller bra tillsammans med olja. Färgen tillhör inte de vackrare.
----------------------------
0615	Anmärkningar angående väderleken för april 1781	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0616	Översättning av herr Fauias de St Fonds avhandling om Pouzzolana	Arbin, A M von
1781, juni ÖFWERSÄTTNING AF HERR FAUIAS DE ST FONDS AFHANDLING OM POUZZOLANA Pouzzolanan kan användas både på land och i vatten. Den stelnar till ett starkt cement i vatten. Den är enkel att tillreda och arbeta med. Den bereds som vanligt murbruk med sand och stenskärv och nysläckt kalk. Romarna använde den till att mura sina utmärkta hamnar. Vitruvius beskriver hur det gick till. Recept och beskrivning hur man gör pouzzolanabruk att användas i havet. Recept för vattenledningar
----------------------------
0617	Recension	Afzelius, Arv.
1781, juni VON DEM DREHEN DER SCHAFE UND DEM BLASENBAND-WURME IM GEHIRNE DERSELBEN ALS DER URSACHE DIESER KRANKHEIT, VON NATH GOTFR LEFKE, PROF DER OECON UND NATURGESCH ZU LEIPZIG MIT I KUPFERT Författaren beskriver kringsjukan hos får, sjukdomens natur, botemedel och orsak. Drabbar unga lamm som äter lite och magrar. Hänger och slänger med huvudet. Verkar vara medfödd. Finns ibland mjuka ställen på kraniet. Hinnan kring hjärnan är skadad. Inuti hjärnan en blåsa med vatten och några vita korn. I bröstets hålighet fanns bandmaskar. De kallas för blåsmaskar och fastnar i skinnet hos fåren, men har inte hittills blivit ansedda som orsak till kringsjukan. Men troligen är kornen i hjärnan också blåsmaskar. Dessa maskar liknar inte dem som finns på sanka ställen. De finns hela tiden i hjärnan och verkar vara medfödda, då man inte kan förklara hur de annars skulle komma in i hjärnan. Denna blåsa trycker på hjärnan och gör fåren yra. Det är säkert smärtsamt. Det finns inget botemedel. Trepanering som ibland förslagits är osäker. Det enda är att döda de sjuka fåren på ett tidigt stadium, innan de bli för magra. På detta sätt förs sjukdomen inte vidare. Flera personers iakttagelser och erfarenheter redovisas.
----------------------------
0618	Tankar om fiskars föda	Holmberger, Petrus
1781, juni TANKAR OM FISKARNAS FÖDA Vi tycker, att färsk fisk är smakligare än gammal. Därför inrättas sumpar och dammar. Men hur skall vi kunna bevara fisken, om vi inte vet vad de olika arterna äter. Följer en noggrann förteckning av vad olika fiskar äter
----------------------------
0619	Orsaker till planteringars ringa framgång och botemedel däremot	Noreen, Axel
1781, juni ORDSAKER TIL PLANTERINGARS RINGA FRAMGÅNG MED BOTEMEDEL DEREMOT OCH EN NY UPGIFT AT PLANTERA FRUCKT-TRÄN OM WINTERN, SÅSOM MYCKET SÄKRARE ÄN WANLIGA WÅR-PLANTERINGAR För 1000 års sedan ansåg persernas lagstiftare Zoroaster, att trädplantering skulle belönas av gudarna. Även nu räknar vi det för nyttigt och hedrande. Tyvärr är beklagligt att man använder orätt sätt. Man har inte tålamod att vänta på resultatet. Dessutom köper man grisen i säcken, då man inte vet vad slags frukt träden frambringar. Vidare misslyckas ofta planteringen. Rotympning är förkastligt. Träden skall stå kvar i plantskolorna tills de visat sin första frukt. De säljes sedan sent på hösten, då frosten kommer. En stor grop så att alla rötter kommer med grävs. När frosten frusit en klimp om roten, transporteras den till sin växtplats och jord fylls på. Den skall ha samma sida mot solen, som i plantskolan. Samma läge mot solen, samma jord och att alla rötter behålls är viktigt. Jag har i flera år på detta sätt transporterat träd från det grevliga Löwenhielmska godset Apertin.
----------------------------