| 0610 | Om lanthushållningen i Flandern mellan Tournay och Lille | Alströmer, Johan |
| 1781, maj OM LANDTHUSHÅLLNINGEN I FLANDERN IMELLAN TOURNAY OCH LILLE Lantbruket i Flandern får företräde framför andra länder i Europa. Här brukar alla lika och väl. Alla åkrar plöjs och reds varje år och ingen vila ges. Goda skördar. De har ingen äng och knappast något ord för bete. Deras åkerbruk fordrar mycket arbete, men de har få dragare och tjänstefolk. Med flit och kunskap sköter de sin jord. Redogörs för deras skattesystem, jordmån, odling, arbetsmetoder, redskap och priser på diverse varor. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0611 | Granskning av förslaget om skallgångars avskaffande, samt om betänkligheter vid en del belöningar | Anonym |
| 1781, maj GRANSKNING AF FÖRSLAGET OM SKALLGÅNGARS AFSKAFFANDE, SAMT OM BETÄNKLIGHETEN WID EN DEL BELÖNINGAR Kritik mot artikeln i oktober 1780 om skallgång och belöningarna. Redogörelse för vinst och förlust vid jakter. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0612 | Rön angående sädeskorn, som efter 28 år bibehållit dess groningskraft; av trovärdig man inlämnat | Anonym |
| 1781, maj RÖN ANGÅENDE SÄDES-KORN, SOM EFTER 28 ÅR BIBEHÅLLIT DESS GRONINGSKRAFT; AF TROWÄRDIG MAN INLEMNADT 1746 upptäcktes ett ovanligt stort ax, vilket innehöll 96 korn. Det torkades och lades i ett kuvert och glömdes bort till 1774. Då lät jag min trädgårdsmästare Eric Ljungström så dem vid Ådö Trädgård. Han skördade 7 fullmogna ax, men förvarade dem inte bättre än att fåglarna åt upp dem. Detta förargade mig mycket, då jag tänkt driva dem till utsäde. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0613 | Berättelse om två svenska färgämnen | Tham, Pehr |
| 1781, maj BERÄTTELSE OM TWÄNNE SWENSKA FÄRGE-ÄMNEN Grön jordfärg tog jag vid Stentorps församling i Skaraborg. Den är lik den franska Terre verde. Köllerfärg tillverkar en gammal ryttare i Dala församling, Skaraborgs län. Där finns även bleke, som de vitmenar sina skorstenar med | ||
| ---------------------------- | ||
| 0614 | Försök med tvenne insända jordarter till färg | Rothoff, Birger |
| 1781, maj FÖRSÖK MED TWÄNNE INSÄNDE JORDARTER TIL FÄRG De två jordfärger, som Pehr Tham insänt är av följande art och egenskap. Grönjorden är kisel eller fin sand, litet lera och kalk. Det är järnet, som ger färgen. Till målning med vattenfärg är denna jord helt otjänlig. Den kan dock med fördel användas till oljefärg. Den täcker bra och är mörk. I eld rodnar den starkt. Vore önskvärt om försök gjordes, hur den klarar sol och vatten. En gul fin och lös jord från Skaraborg innehåller kalk, kisel, lera och järn. Den duger inte till vattenfärg och är inte heller bra tillsammans med olja. Färgen tillhör inte de vackrare. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0615 | Anmärkningar angående väderleken för april 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0616 | Översättning av herr Fauias de St Fonds avhandling om Pouzzolana | Arbin, A M von |
| 1781, juni ÖFWERSÄTTNING AF HERR FAUIAS DE ST FONDS AFHANDLING OM POUZZOLANA Pouzzolanan kan användas både på land och i vatten. Den stelnar till ett starkt cement i vatten. Den är enkel att tillreda och arbeta med. Den bereds som vanligt murbruk med sand och stenskärv och nysläckt kalk. Romarna använde den till att mura sina utmärkta hamnar. Vitruvius beskriver hur det gick till. Recept och beskrivning hur man gör pouzzolanabruk att användas i havet. Recept för vattenledningar | ||
| ---------------------------- | ||
| 0617 | Recension | Afzelius, Arv. |
| 1781, juni VON DEM DREHEN DER SCHAFE UND DEM BLASENBAND-WURME IM GEHIRNE DERSELBEN ALS DER URSACHE DIESER KRANKHEIT, VON NATH GOTFR LEFKE, PROF DER OECON UND NATURGESCH ZU LEIPZIG MIT I KUPFERT Författaren beskriver kringsjukan hos får, sjukdomens natur, botemedel och orsak. Drabbar unga lamm som äter lite och magrar. Hänger och slänger med huvudet. Verkar vara medfödd. Finns ibland mjuka ställen på kraniet. Hinnan kring hjärnan är skadad. Inuti hjärnan en blåsa med vatten och några vita korn. I bröstets hålighet fanns bandmaskar. De kallas för blåsmaskar och fastnar i skinnet hos fåren, men har inte hittills blivit ansedda som orsak till kringsjukan. Men troligen är kornen i hjärnan också blåsmaskar. Dessa maskar liknar inte dem som finns på sanka ställen. De finns hela tiden i hjärnan och verkar vara medfödda, då man inte kan förklara hur de annars skulle komma in i hjärnan. Denna blåsa trycker på hjärnan och gör fåren yra. Det är säkert smärtsamt. Det finns inget botemedel. Trepanering som ibland förslagits är osäker. Det enda är att döda de sjuka fåren på ett tidigt stadium, innan de bli för magra. På detta sätt förs sjukdomen inte vidare. Flera personers iakttagelser och erfarenheter redovisas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0618 | Tankar om fiskars föda | Holmberger, Petrus |
| 1781, juni TANKAR OM FISKARNAS FÖDA Vi tycker, att färsk fisk är smakligare än gammal. Därför inrättas sumpar och dammar. Men hur skall vi kunna bevara fisken, om vi inte vet vad de olika arterna äter. Följer en noggrann förteckning av vad olika fiskar äter | ||
| ---------------------------- | ||