| 0607 | Sätt att tämja stutar | Anonym |
| 1781, april SÄTT ATT TÄMJA STUTAR Jag låter aldrig utskära utan endast kramla djuren, när de är 5 år. Tredje dagen efter ingreppet, när tjuren fortfarande är mindre bångstyrig, ledes han ut och ställs bredvid en gammal oxe. Oket lägges på, men tömmen får inte ligga om örat. Tre karlar kör nu. En går före med en hötapp och ger dem ibland en tugga. Den andre karlen står vid oket på den unga oxen, medan den tredje med tömmarna går bredvid kälken. Sakta och lugnt skjuts de framåt. Var gång den unga oxen krånglar, skjuts oket fram, ty med tålamod skall han läras. Proceduren upprepas på olika ställen varje dag och lasset ökas. Han tämjs åt den sidan han alltid skall draga, vilket säger sig självt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0608 | Anmärkningar angående väderleken för mars 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0609 | Sammanlikning mellan de norska och svenska fiskerierna | Ström, Hans |
| 1781, maj SAMMANLIKNING IMELLAN DE NORRSKA OCH SWENSKA FISKERIER Saxo Grammaticus berättar, att man kunde ta fisk med blotta händerna vid Öresund och båtarna hade svårt att komma fram för den myckna fiskens skull. Troligen var det sill. Kung Valdemar införde en lag om sillfisket i Skåne, kallad Skanörs lag och Sidtha Rätt. Sid var sådana ställen, där feta varor blev behandlade. Sommarsillen är den fetaste och kan jämföras med holländsk. Vårsill kallas också valsill, gråben eller ulvsill. 1740-1741 förändrades vädret i Norge, en envis dimma lade sig under sommaren över landet. På våren jagades sillen in i havsvikar av valen och kunde där ösas upp med händerna. Mängder av sill skeppades ut ur Norge ända till 1756, då sillen övergav landet. Därefter vände den sig till Sverige. Drivis från Grönland tros ha påverkat sillens vägar. Vissa artförändringar påvisas. Både norska och svenska sillfiskare har slarvat vid fisket och saltningen, vilket gjort att fisken blivit kasserad i Danzig. Följderna, när sillen upphörde, blev stora. Allt som satsats på både vad gäller människor och redskap blev överflödiga. Även annat fiske avtog, då sillynglen varit föda åt större fiskar. Torskfisket har inte flyttat från Norge till Sverige som sillen. Med bättre redskap och båtar har man lyckats öka torsk- och kabeljofisket i Norge. Torskgarn är inte skadliga att använda. Det ger större fångster än med krok. 1752-1757 utfördes från Bergenska tullkammaren 312960 tunnor sill. Så bör också svenska utförseln ökas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0610 | Om lanthushållningen i Flandern mellan Tournay och Lille | Alströmer, Johan |
| 1781, maj OM LANDTHUSHÅLLNINGEN I FLANDERN IMELLAN TOURNAY OCH LILLE Lantbruket i Flandern får företräde framför andra länder i Europa. Här brukar alla lika och väl. Alla åkrar plöjs och reds varje år och ingen vila ges. Goda skördar. De har ingen äng och knappast något ord för bete. Deras åkerbruk fordrar mycket arbete, men de har få dragare och tjänstefolk. Med flit och kunskap sköter de sin jord. Redogörs för deras skattesystem, jordmån, odling, arbetsmetoder, redskap och priser på diverse varor. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0611 | Granskning av förslaget om skallgångars avskaffande, samt om betänkligheter vid en del belöningar | Anonym |
| 1781, maj GRANSKNING AF FÖRSLAGET OM SKALLGÅNGARS AFSKAFFANDE, SAMT OM BETÄNKLIGHETEN WID EN DEL BELÖNINGAR Kritik mot artikeln i oktober 1780 om skallgång och belöningarna. Redogörelse för vinst och förlust vid jakter. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0612 | Rön angående sädeskorn, som efter 28 år bibehållit dess groningskraft; av trovärdig man inlämnat | Anonym |
| 1781, maj RÖN ANGÅENDE SÄDES-KORN, SOM EFTER 28 ÅR BIBEHÅLLIT DESS GRONINGSKRAFT; AF TROWÄRDIG MAN INLEMNADT 1746 upptäcktes ett ovanligt stort ax, vilket innehöll 96 korn. Det torkades och lades i ett kuvert och glömdes bort till 1774. Då lät jag min trädgårdsmästare Eric Ljungström så dem vid Ådö Trädgård. Han skördade 7 fullmogna ax, men förvarade dem inte bättre än att fåglarna åt upp dem. Detta förargade mig mycket, då jag tänkt driva dem till utsäde. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0613 | Berättelse om två svenska färgämnen | Tham, Pehr |
| 1781, maj BERÄTTELSE OM TWÄNNE SWENSKA FÄRGE-ÄMNEN Grön jordfärg tog jag vid Stentorps församling i Skaraborg. Den är lik den franska Terre verde. Köllerfärg tillverkar en gammal ryttare i Dala församling, Skaraborgs län. Där finns även bleke, som de vitmenar sina skorstenar med | ||
| ---------------------------- | ||
| 0614 | Försök med tvenne insända jordarter till färg | Rothoff, Birger |
| 1781, maj FÖRSÖK MED TWÄNNE INSÄNDE JORDARTER TIL FÄRG De två jordfärger, som Pehr Tham insänt är av följande art och egenskap. Grönjorden är kisel eller fin sand, litet lera och kalk. Det är järnet, som ger färgen. Till målning med vattenfärg är denna jord helt otjänlig. Den kan dock med fördel användas till oljefärg. Den täcker bra och är mörk. I eld rodnar den starkt. Vore önskvärt om försök gjordes, hur den klarar sol och vatten. En gul fin och lös jord från Skaraborg innehåller kalk, kisel, lera och järn. Den duger inte till vattenfärg och är inte heller bra tillsammans med olja. Färgen tillhör inte de vackrare. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0615 | Anmärkningar angående väderleken för april 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||