0603Översättning av några för Sverige lämpliga avhandlingar, som givits ut i Frankrike, om kalkteorin och orsaken till murbrukshårdhetArbin, A M von
1781, april

ÖFWERSÄTTNING AF NÅGRA TIL SWERIGE LÄMPELIGA AFHANDLINGAR, UTI DEN I FRANKRIKE PÅ TRYCKET UTGIFNA UNDERSÖKNING OM PUOZZOLANA, OM KALK-THEORIN OCH OM ORDSAKEN TIL MURBRUKS HÅRDHET AF H:R FAVJAS DE SAINT FOND, 1778

Man delar in kalken i vitkalk, gråkalk och fetkalk.

Vitkalken tas ur marmorbrott. När den är bränd har den förlorat hälften av tyngden, men är ändå hård och klingande. Den kan ligga en månad, om den förvaras torrt. Blandad med sand och vatten kan den hålla sig en månad bara den är fuktig.

De andra kalkerna som utvinnes av vekare kalkstenar måste ligga insyltade i vatten länge, innan de kan sönderdelas.

Vitkalken är den enda, som kan användas i pouzzolanebruk. Det går att blanda tegelskärv och slagg till en varaktig murning. Romarna har använt tegel och efter färgen kallas det ciment. De gamla romerska byggnaderna var dock murade med tillsats av lava. Vid Vänersborg har herr Bagge funnit en slags skiffersten, som bränd och malen fullkomligt liknar Pouzzalanan.

Pouzzolanans förnämsta egenskap, är att den tål vatten och kan användas till dammar, vattenledningar o.dyl. När jag skulle bygga ett rutigt golv i en sal, blandade jag ett murbruk av nysläckt vitkalk och Pouzzolana från Vivarais med sand och stenskärvor. Det andra bruket gjordes av röd Pouzzolana från Vivarais. Golvet jämnades och sandades och härpå packades murbruket med stamp. Golvet täcktes med halm, som hölls fuktigt fjorton dagar. Nu delades golvet i rutor med hjälp av ståltråd, som nedtrycktes i murbruket. Man har nu ett stenliknande golv. Likadant gjorde jag en altan. Det finns betyg över dessa framgångsrika försök utfärdat av en ingenjör och chef för brobyggnader i Dauphiné.

----------------------------
 
0604Botemedel mot tandvärkAnonym
1781, april

BOTEMEDEL EMOT TANDVÄRK

Man lägger Conii plåster på en skinnlapp och binder om kinden. Efter en stund känns värme och värken avtar.

----------------------------
 
0605Medel mot kolosAnonym
1781, april

MEDEL EMOT KOL-OS

Folk i Paris som nyttjat en öppen kolugn till uppvärmning har avlidit av oset. En kungörelse utkom om sättet att återuppliva avdånade personer. Man slår vatten över den medvetslöse och stoppar pappersremsor doppade i Alcali volatile i näsan. Måste man elda med dessa kol, skall man sätta en kittel med vatten på ugnen och när vattnet kokar dunstar de skadliga ämnena.

----------------------------
 
0606Hovkamreraren Christiernins ritning och beskrivning och förslag till sockenmagasin i Övergrans sockenLostbom, Johan
1781, april

HOF-CAMRERAREN OCH RIDDAREN CHRISTIERNINS RITNING, BESKRIFNING OCH FÖRSLAG TIL SOKN-MAGASINS INRÄTTANDE WID ÖFWER-GRANS SOKN PÅ NORRLÄNDSKA SÄTTET; INGIFWIT AF THEOL DOCT PROFESSOR LOSTBOM, PAST OCH PRAEPOSIT UTI ÖFWER OCH YTTER-GRANS FÖRSAMLINGAR

Ritning, beskrivning och kostnadsberäkning till sockenmagasin i Övergran.

----------------------------
 
0607Sätt att tämja stutarAnonym
1781, april

SÄTT ATT TÄMJA STUTAR

Jag låter aldrig utskära utan endast kramla djuren, när de är 5 år. Tredje dagen efter ingreppet, när tjuren fortfarande är mindre bångstyrig, ledes han ut och ställs bredvid en gammal oxe. Oket lägges på, men tömmen får inte ligga om örat. Tre karlar kör nu. En går före med en hötapp och ger dem ibland en tugga. Den andre karlen står vid oket på den unga oxen, medan den tredje med tömmarna går bredvid kälken. Sakta och lugnt skjuts de framåt. Var gång den unga oxen krånglar, skjuts oket fram, ty med tålamod skall han läras. Proceduren upprepas på olika ställen varje dag och lasset ökas. Han tämjs åt den sidan han alltid skall draga, vilket säger sig självt.

----------------------------
 
0608Anmärkningar angående väderleken för mars 1781Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
0609Sammanlikning mellan de norska och svenska fiskeriernaStröm, Hans
1781, maj

SAMMANLIKNING IMELLAN DE NORRSKA OCH SWENSKA FISKERIER

Saxo Grammaticus berättar, att man kunde ta fisk med blotta händerna vid Öresund och båtarna hade svårt att komma fram för den myckna fiskens skull. Troligen var det sill. Kung Valdemar införde en lag om sillfisket i Skåne, kallad Skanörs lag och Sidtha Rätt. Sid var sådana ställen, där feta varor blev behandlade.

Sommarsillen är den fetaste och kan jämföras med holländsk. Vårsill kallas också valsill, gråben eller ulvsill. 1740-1741 förändrades vädret i Norge, en envis dimma lade sig under sommaren över landet. På våren jagades sillen in i havsvikar av valen och kunde där ösas upp med händerna. Mängder av sill skeppades ut ur Norge ända till 1756, då sillen övergav landet. Därefter vände den sig till Sverige. Drivis från Grönland tros ha påverkat sillens vägar. Vissa artförändringar påvisas. Både norska och svenska sillfiskare har slarvat vid fisket och saltningen, vilket gjort att fisken blivit kasserad i Danzig. Följderna, när sillen upphörde, blev stora. Allt som satsats på både vad gäller människor och redskap blev överflödiga. Även annat fiske avtog, då sillynglen varit föda åt större fiskar.

Torskfisket har inte flyttat från Norge till Sverige som sillen. Med bättre redskap och båtar har man lyckats öka torsk- och kabeljofisket i Norge. Torskgarn är inte skadliga att använda. Det ger större fångster än med krok.

1752-1757 utfördes från Bergenska tullkammaren 312960 tunnor sill. Så bör också svenska utförseln ökas.

----------------------------
 
0610Om lanthushållningen i Flandern mellan Tournay och LilleAlströmer, Johan
1781, maj

OM LANDTHUSHÅLLNINGEN I FLANDERN IMELLAN TOURNAY OCH LILLE

Lantbruket i Flandern får företräde framför andra länder i Europa. Här brukar alla lika och väl. Alla åkrar plöjs och reds varje år och ingen vila ges. Goda skördar. De har ingen äng och knappast något ord för bete. Deras åkerbruk fordrar mycket arbete, men de har få dragare och tjänstefolk. Med flit och kunskap sköter de sin jord. Redogörs för deras skattesystem, jordmån, odling, arbetsmetoder, redskap och priser på diverse varor.

----------------------------
 
0611Granskning av förslaget om skallgångars avskaffande, samt om betänkligheter vid en del belöningarAnonym
1781, maj

GRANSKNING AF FÖRSLAGET OM SKALLGÅNGARS AFSKAFFANDE, SAMT OM BETÄNKLIGHETEN WID EN DEL BELÖNINGAR

Kritik mot artikeln i oktober 1780 om skallgång och belöningarna. Redogörelse för vinst och förlust vid jakter.

----------------------------