| 0594 | Beskrivning, jämte ritning över åbyggnaden på ett bondehemman | Anonym |
| 1781, mars. BESKRIFNING, JEMTE RITNING, ÖFWER ÅBYGGNADEN PÅ ET BONDE-HEMMAN. Ritning och beskrivning av en åbyggnad på ett bondehemman | ||
| ---------------------------- | ||
| 0595 | Anmärkning angående handeln | Anonym |
| 1781, mars. ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HANDELN. Norge vinner avsevärt på den handel som bedrivs i Jämtland och med lapparna. Där säljs kaffe, te, socker, tobak, brännvin och kramvaror till ett betydligt lägre pris än från svenska stapelstäder. Redogörelse för utskeppade varor från Göteborg och Gävle år 1780. Antalet fartyg som gått genom sundet redovisas. Dock inte flera nationers krigsskepp | ||
| ---------------------------- | ||
| 0596 | Om såning och nyttjande av vit och röd klöver i England | Modeer |
| 1781, mars. OM SÅNING OCH NYTTJANDE AF RÖD OCH HWIT KLÖFWER I ENGLAND. Utdrag av Memoires de la Societé des Philanthropes och Reise nach Norwegen angående röd och vit klöver. I England brukas rödklöver överallt och rekommenderas. Vit klöver anses var det bästa fodret för får. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0597 | Anteckning angående folknumren | Anonym |
| 1781, mars. ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN. Folkmängden i Gävle var 6000 personer. Redogörelse för födda, döda och vigda i Karlskrona, Norrköping, Skara och Stockholm. Dessutom dödsorsaken för avlidna män och barn i Stockholm | ||
| ---------------------------- | ||
| 0598 | Anmärkning angående väderlek och årsväxt i orterna | Anonym |
| 1781, mars. ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. I ORTERNE. Björneborg. Dålig skörd, men ganska bördiga ängar. Värmland. Jämn vinter med lagom snö har gjort att alla körslor kunnat genomföras. Tackjärnet från Bergslagen är nedkört och vid Tiondejärns auktionen i Filipstad den 12 januari kostade tackjärnet 42 Dal. K:mynt. Örebro. En våldsam snösmältning ställde till besvär med flera förstörda broar och vägar. Skörden blev ganska svag. Utsäde av Fromental gav vacker växt men kornen föll ur axen vid skörden, så att knappt utsädet blev kvar. Savolax. Denna del av landet har varit spannmålens förrådshus, men är efter de sista årens missväxt så utblottat, att det inte går att beskriva. Redan till jul var säden slut och rotfrukterna gav dålig skörd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0599 | Om de av Kungl.Patriotiska Sällskapet särskilt till belöning utgivna ämnen | Patriotiska Sällskapet |
| 1781, mars. OM DE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET SÄRSKILT TIL BELÖNING UTGIFNE ÄMNEN. Sällskapets utsatta belöningar på 30 dukater till den som skaffat 50 bikupor och skött dem efter den lüneburgska metoden, beskriven i hushållsjournalen. Flera belöningar utdelades. Brandstodsutdelning till soldaten Hessellund i Dunker. Hans gård brann under gudstjänsten. Den som kan tillreda bästa hartset och harpös får en skådepenning i guld | ||
| ---------------------------- | ||
| 0600 | Berömliga gärningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1781, mars. BERÖMLIGA GÄRNINGAR. Avlidne majorn Daniel Ådelberg Bankevi i Eneby församling för hans frikostighet till de fattiga. Han har under farliga sjöresor förvärvat en förmögenhet. Han har skänkt till fattighus och kyrkor. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0601 | Anmärkningar angående väderleken för februari 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0602 | Underrättelse om lantgods | Anonym |
| 1781, april UNDERRÄTTELSE OM LANTGODZ Allmogens fattigdom och svårighet att komma ut med sina utskylder, beror på att de inte är så begivna på vinst och girighet. En annan orsak är deras oförnuftiga hushållning. Hustrun kan slösa på kläder och överflödigt husgeråd och skaffa dåligt tjänstefolk. Bonden saknar medel och undervisning. En god hushållare han tar ur skog, vatten, jord och fähus sin bärgning. Ur skogen kan han göra slöjdsaker. Ur vattnet får han fisk. Jorden kan han bruka och odla inte bara säd utan trädgårdsprodukter, som han sedan kan sälja. Jorden kan också innehålla berg och sten, som kan förädlas. Ur fähuset skall han kunna få mer än till egen försörjning. Hustrun kan med fördel bränna brännvin och brygga öl. Det är viktigt att barnen tidigt lär sig allehanda sysslor. De kan t.ex. samla växter och sälja på apoteken eller fånga kramsfågel. När landbofogden reser omkring och tar upp utskylderna, bör han noga ta reda på gårdens tillstånd och ge undervisning. Han skall också rannsaka bondens och husfolkets tillstånd, om de är flitiga och skötsamma. Finner han att så inte är fallet, skall han söka ny åbo. Det är viktigt att bonden lär sig göra beräkningar över sina inkomster och utgifter. Bönderna skall få några djur, kor, svin, gäss, höns och kalkoner för att föda och ge husbonden viss avkastning per år. Det är god förtjänst med humle, alltså skall åbon hålla humlegård. Det gäller för landbofogden att själv känna gårdens möjligheter och sedan söka övertala bonden, att göra det bästa. Bokhållaren skall sälja överflödiga produkter, där det bäst lönar sig. Fogden och bokhållaren får inte full lön, om de inte lyckas i sitt arbete. | ||
| ---------------------------- | ||