| 0589 | Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1781, febr UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För odling, frukt- och trädplantering, stenbrytning, biskötsel och för lång och trogen tjänst. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0590 | Kungl. Patriotiska Sällskapets redan tagna grunder för dess hedersbelöningars utdelande | Patriotiska Sällskapet |
| 1781, febr KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS REDAN TAGNE GRUNDER FÖR DESS HEDERSBELÖNINGARS UTDELANDE Patriotiska Sällskapet har tidigare utsträckt sina belöningar utanför huvudnäringen till ämnen av skilda slag t.ex. spånad, vävning, byggnader, koppympning, läkare som lyckats med kurer för människor och djur, målning, teckning, färgning, långvarig tjänst och vackra gärningar. Tyvärr kan man inte fortsätta efter den belöningsplanen, då fler och fler söker och kassan inte ökar i samma takt. Belöning för uppodling skall gälla för den, som skapat fyra tunnland åker eller 12 lass äng samt dessutom hävdat gammal åker. Har marken varit särskilt svår räcker hälften. Samma belöning gäller för torpare och hälftenbrukare. Ståndspersoner, fogdar, officerare, ryttare, länsmän, soldater och båtsmän utesluts. Minst 50 frukträd med 6 års växttid eller 200 lövträd fordras för belöning. Trädgårdsmästare utesluts, om han inte planterat 300 träd. Hägnader av sten skall vara 100 famnar, trakter där det finns gott om sten 200 famnar. Minst 30 bistockar fordras. Hela mangården eller ladugården skall i fortsättningen var uppförd av sten. För tjänstefolk förlängs anställningstiderna. Vid ansökan skall bevis från präst eller kyrkvärdar uppläsas från predikstolarna | ||
| ---------------------------- | ||
| 0591 | Anmärkningar angående väderleken för januari 1781 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0592 | Om lanthushållningen i Chur-Pfaltz | Alströmer |
| 1781, mars. OM LANDT-HUSHÅLLNINGEN UTI CHUR-PFALTZ. Direktör Alströmers fortsatta berättelse om lanthushållning. Denna gång från Chur-Pfaltz. Tack vare kurfurstens regering och förmåga att sätta fart på handel och manufakturer blomstrar även lanthushållningen. Man får avsättning för sina produkter. Beskrivning av jordmån och odling och boskapsskötsel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0593 | Granskning över åtskilliga fördomar i hushållningen | Krake, Otto |
| 1781, mars. AMÄRKNINGAR WID DE TANKAR, SOM AF EN OKÄND FÖRFATTARE BLIFWIT YTTRADE UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLNINGS JOURNAL FÖR NOVEMBER MÅNAD ÅR 1776, PAG. 127 KALLADE: GRANKSNING ÖFWER ÅRSKILLIGE FÖRDOMAR I HUSHÅLLNINGEN En okänd författare har skrivit i Hushållsjournalen november 1776 om fördomar i hushållningen. Otto Krake granskar nu artikeln. Han vederlägger satsen: att bonden för att göra rätt gagn, ej själv bör vara jordägare och ingen egendomsherre undergiven. Vilken verkan har det på åkerbruket, folkökningen och sederna? Åkerbruket fordrar kunskap, flit och förmögenhet. En egendomsägare med språkkunskaper skulle alltså kunna läsa allt av trycket. Men blir den kunskapen gedigen? En bondes erfarenheter är värda mycket mer. Jag vet att det finns egendomsherrar, som har kunskap och hanterar sina underlydande efter kristligt sinnelag. Det är inte dem jag talar om, utan den mängd höglärda klåpare som fått en stor förmögenhet i arv. Den som arbetar åt sig själv, är naturligtvis flitigare än om arbetsinsatsen tillfaller någon annan. Där har övervakning ingen verkan. Vad beträffar folkökningen är det ingen mening med den, om barn föds i familjer, som inte kunna föda dem. Nej, se på en skattebonde omgiven av raska, friska och arbetsamma barn! De goda sederna frodas, där man har en säker utkomst för sig och sina barn. En herregårdsbonde i sin trälaktiga ställning har ibland av nöd måst avvika från lagen och säkert följer även hans barn i de spåren. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0594 | Beskrivning, jämte ritning över åbyggnaden på ett bondehemman | Anonym |
| 1781, mars. BESKRIFNING, JEMTE RITNING, ÖFWER ÅBYGGNADEN PÅ ET BONDE-HEMMAN. Ritning och beskrivning av en åbyggnad på ett bondehemman | ||
| ---------------------------- | ||
| 0595 | Anmärkning angående handeln | Anonym |
| 1781, mars. ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HANDELN. Norge vinner avsevärt på den handel som bedrivs i Jämtland och med lapparna. Där säljs kaffe, te, socker, tobak, brännvin och kramvaror till ett betydligt lägre pris än från svenska stapelstäder. Redogörelse för utskeppade varor från Göteborg och Gävle år 1780. Antalet fartyg som gått genom sundet redovisas. Dock inte flera nationers krigsskepp | ||
| ---------------------------- | ||
| 0596 | Om såning och nyttjande av vit och röd klöver i England | Modeer |
| 1781, mars. OM SÅNING OCH NYTTJANDE AF RÖD OCH HWIT KLÖFWER I ENGLAND. Utdrag av Memoires de la Societé des Philanthropes och Reise nach Norwegen angående röd och vit klöver. I England brukas rödklöver överallt och rekommenderas. Vit klöver anses var det bästa fodret för får. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0597 | Anteckning angående folknumren | Anonym |
| 1781, mars. ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN. Folkmängden i Gävle var 6000 personer. Redogörelse för födda, döda och vigda i Karlskrona, Norrköping, Skara och Stockholm. Dessutom dödsorsaken för avlidna män och barn i Stockholm | ||
| ---------------------------- | ||