| 0578 | Brev angående ardackern (växt) | Anonym |
| 1781, jan. BREF ANGÅENDE ARDACKERN. En växt med goda egenskaper, som borde spridas. Rötterna goda som kastanjer och ger bättre mjöl än potatis. Halmen begärlig för hästar. Vackra blommor. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0579 | Anmärkningar angående väderleken i orterna | Anonym |
| 1781, jan. ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. I ORTERNE. Abborfors. God väderlek i oktober och november. God sädesbrodd. Skärkind. Svag höskörd, medelmåttig säd och dålig vårsådd. Öjhult i Småland. Lång och kall vår, sedan svår torka. Skogseld och brist på vatten. Lund. Svåraste torkan i mannaminne. Sjöar har torkat ut, så att man kunnat gå över dem. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0580 | Märkliga händelser i naturen | Anonym |
| 1781, jan. MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN. Den 13 oktober märktes en jordbävning i Torne stad. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0581 | Berömliga gärningar | Backman, And. |
| 1781, jan. BERÖMLIGE GÄRNINGAR. Till minne av kronprinsens födelse har kornetten Abraham Bratt i Otterstad, Skaraborgs län skänkt ett helt frälsehemman. Avkastningen skall ge lön åt en skollärare i Otterstad. I Qwille gjordes av samma anledning en kassafond, som utdelades som belöning åt torparen Bryngel Ericsson, som byggt stenbyggnad och åt hans hustru Marta Hansdotter, som räddat grannarna undan en eldsvåda. Även blinde Anders Angrimson och Dragonen Olof Örberg fick uppmuntran, då de uppodlat oländig mark, dikat och planterat träd. I Karlstad har urfabrikören Prints och en stor del av borgerskapet, sedan de yttrat sin underdåniga glädje att konungen återkommit till fäderneslandet, inrättat en sjuk- och begravningskassa och vård och uppsikt om fattiga och föräldralösa barn. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0582 | Anmärkningar angående väderleken i december 1780 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0583 | Om kakelugnar | Anonym |
| 1781, febr OM KAKELUGNAR I rikets södra provinser och bergslagen brukades järnugnar nästan överallt. Nu finns de kvar hos allmogen. De varar i flera mansåldrar och ärvs som lösöresegendom. Ibland kan man hitta järnugnar från 1500-talet från Pehr Brahes bruk. De luktar vid stark upphettning och leran i fogarna faller bort varefter de ryker. De har nu ersatts av porslins eller kakelugnar. Dessa är vackrare, men kostar åtskilligt i underhåll. Sedan den lärde doktor Franklin, nu amerikanskt sändebud i Paris, sagt att järn aldrig är skadligt, om det inte används till vapen, har man funderat över att göra en järnkamin och klä den med kakel. Även på Stockholms slott har man försökt. Ritning och beskrivning följer. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0584 | Om granrisets nytta i utfordring av kreatur | Modeer |
| 1781, febr OM GRANRISETS NYTTA I UTFORDRING FÖR KREATUR I vårt land där sädesbrist ofta förekommer är det önskvärt att man tar till den utvägen att utfordra djuren med grankvistar. Det synes som att det är någon mening med alla våra året runt gröna träd, som begärligt ätes av både hästar och kor. Kvistarna är så sönderstötta att det inte finns risk att de skadar inälvorna hos djuren. Jag hackar och stöter grankvistarna och varvar med sämre agnar eller halmhack. Vatten och salt hälls över och blandningen står i 24 timmar. Skulle någon påstå, att hans djur inte äter, beror det på felaktig tillredning. Anmärkning om föregående. Om granrisfodring i längden är skadligt vet man inte. När granen är uppäten är den borta, men den fläck jord, som frambringar säd och halm, gör det även nästa och kommande år. Granen består av kåda, som räknas till stärkande, Roborantia, och inte som närande, Nutrientia. Således skulle riset inte bidraga med föda till kreaturen. När nöden står för dörren, är det naturligtvis nödvändigt med denna kost. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0585 | Anmärkning angående väderlekens inflytande vid sädesarternas såning | Anonym |
| 1781, febr ANMÄRKNING ANGÅENDE WÄDERLEKENS INFLYTANDE WID SÄDESARTERNAS SÅNING Nutidens åkerbrukare har kanske gjort forntidens lantmän orätt, då de inte längre iakttar de tider, som olika arbeten utfördes vid, beroende på månens faser. En god skörd ankommer på den rätta födelsetimman. Om det är sant som sägs, att musten tas ur luften och väderlekens verkningar påverkas av ny och nedan, är rätt såningstid viktig. Följaktligen har tiden olika verkan i varje nytändning och är mer eller mindre tjänlig. Jag har flera år envisats med att så ärter av olika slag i nordanväder och hela tiden fått hårdkokta ärter. Önskar att flera gör försök med dessa tankar som bakgrund och inte fattar dem med åtlöje | ||
| ---------------------------- | ||
| 0586 | Beprövat sätt att göra hus innantill dragfria | Geyer. Carl Fr. |
| 1781, febr BEPRÖVAT SÄTT, AT GÖRA HUS INNANTIL DRAGFRIA, MEDDELT AF COMMINISTER ERIC NORDENBERG Man blandar ler och sand till en tjock välling, som uppblandas med draglimsvatten. Detta strykes på de ställen, där man befarar drag, även golv och tak behandlas på samma sätt. Har man brist på näver kan man ta björnmossa eller sågspån. | ||
| ---------------------------- | ||