0569	Brev angående svenska färgämnen	Anonym
1780, dec. BREF ANGÅENDE ÅTSKILLIGE SWENSKE FÄRGE-ÄMNEN. Växter lämna oss de flesta färgämnen. En del färg måste fästas eller förhöjas med hjälp av salter eller syror. Stenmossorna har företräde framför andra växter, när det gäller färgning. De finns i överflöd och tillredningen är varken kostsam eller kinkig. Under min botaniska resa 1779 såg jag vid Tjustgöl i Misterhults socken, hur man färgade brunt med ekbark, björkbark och granbark. I Döderhults socken färgade gummorna svart med hjälp av jord. Salig Linné har nämnt det i sin Öländska resa. Jorden hämtades från Källehults mosse eller i Svartkärret.
----------------------------
0570	Sätt att överdraga likkistor så att de liknar kläde	Anonym
1780, dec. SÄTT AT KUNNA ÖFWERDRAGA OCH GIFWA LIKKISTOR EN SÅDAN YTA, AT DET ALDELES LIKNAR OCH I NÄTTHET WIDA ÖFWERGÅR ALL ÖFWERDRAGNING AF DET FINASTE KLÄDE. Man tager yllelappar, gamla som nya och kokar dem i brun bresilja och vitriol tills de är svarta. När de torkat hackas de så fint som möjligt. Kistan överstryks med kimrök och fernissa och innan det torkat siktas det hackade yllet över. Samma procedur, som när man gör stofftapeter. Vill man göra det ännu vackrare tar man silketyg. Envar förstår vilken besparing detta är, i stället för att klä kistan med kläde. Varje sann patriot, hur rik han än är, borde föregå med gott exempel. I stället för fernissa kan man använda limfärg till kistor i mullgravar. Men till murade gravar rekommenderas fernissan såsom beständigare och inte så begärlig för ohyra.
----------------------------
0571	Brev angående åkerbruk och gräsfrösåning	Anonym
1780, dec. BREF ANGÅENDE ÅKERBRUK OCH GRÄSFRÖSÅNING. På en gård i Halland har brukaren besvär med sina ängar. De räcker inte till all den boskap han vill ha. Han funderar att låta dalkarlar ta bort tuvor och göra ängen till åker några år för att sedan få en bra äng. Närheten till staden gör att han kan få avsättning för djuren, medan man kan köpa utländsk säd billigt. För att få tillräcklig gödning skall han muddra en å och lägga på ängen. Han motarbetas av grannarna, när det gäller att dika ut, vilket han anser vara nödvändigt.
----------------------------
0572	Utdrag ur brev från Uppland angående artificiell ängsskötsel	Anonym
1780, dec. UTDRAG AF ET BREF IFRÅN UPLAND ANGÅENDE ARTIFICIELLE ÄNGSSKÖTSELN. C.Sahlman har gjort försök med klöverfrö, som blev så lyckat, att han nu beställer till sina grannar.
----------------------------
0573	Anmärkningar angående väderleken för november 1780	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
0574	Anmärkningar över Broddetorps pastorat, jämte beskrivning 1746-1774	Pehrsson, Pehr
1781, jan. ANMÄRKNINGAR ÖFWER BRODDETORPS PASTORAT, JÄMTE WÄDERLEKEN, ÅRSWÄXTEN OCH SÄDESPRISERNA DÄRSTÄDES IFRÅN OCH MED 1746 TIL OCH MED 1774. Per Pehrsson i Sätuna beskriver Broddetorps pastorat, trakten och dess näringar. Han har under åren 1746-1774 beskrivit årsväxten och sädespriserna.
----------------------------
0575	Om lanthushållningen i Brabant	Anonym
1781, jan. OM LANDTHUSHÅLLNINGEN I BRABANT. Den brabantska hushållningen är lika den flandriska. Jorden är mager och fordrar stor tillförsel av gödsel. Alla djur står inomhus. Från grannstäderna föres aska som lägges i högar och blandas med jord och fuktas ständigt med urin. Teckningar på olika plöjningsprofiler. Levande hagtornshäckar nyttjas till stängsel.
----------------------------
0576	Tankar om hushållningens upphjälpande i Finland	Anonym
1781, jan. TANKAR OM HUSHÅLLNINGENS UPHJELPANDE I FINLAND. För att höja Finlands hushållning måste man ge skogen ömmare vård. Det slöseri med skog som nu sker gör att hela handeln slås ut. De produkter vi säljer utomlands är beroende av skog. Kan vi inte smälta metaller och sälja skogsprodukter, kan vi inte klara att köpa utländska varor, främst salt. Det sker i dag ingen återplantering av skog. Utan återplantering blir Finland ett uselt land. Man måste förbjuda svedjebruket. Man bör utnyttja floder och sjöar, så att avlägsenheten till städer inte hindrar lanthushållningens tillväxt. I norra Amerika använder man näverbåtar vid frakt. Dessa båtar kan med lätthet bäras förbi forsar och svåra passager. Man bör anlägga städer uppe i landet, så att lantmannen kan få avsättning för sina produkter utan att föra dem 20-30 mil. Man måste dika ut mossar och kärr så att arealen av åker och äng ökas, men också att landet blir hälsosammare att bo i. Man måste ge bonden utbildning i att förbättra sin åker och äng och inte som nu använda fars och farfars metoder. Det bästa sättet vore att låta någon betrodd person, som prövat metoderna skriva en lärobok. Boställen för präster och officerare bör bli förebilder för bönderna, men då kan inte officerarna flyttas så ofta som nu. Salpeterinrättningen skadar spannmålsodlingen. Det är ju förbjudet att ta vara på gödseln, då den skall gå till salpetertillverkningen. Genom salpeterladors inrättande skulle detta förekommas. Vissa överflödsvarors bruk borde inskränkas, t ex kaffe. Många tunnor guld dansar ur riket för denna onödiga och skadliga drycks skull. Dessutom går det ju åt en mängd socker vid kaffedrickningen. Men om vi inte sköter våra skogar bättre, lär inte något kaffe kunna införas i landet.
----------------------------
0577	Anmärkning angående kopparkärl	Anonym
1781, jan. ANMÄRKNING ANGÅENDE KOPPAR-KÄRIL. Det är märkligt, att man inte som i Frankrike förbjudit kopparkärl. Insikten om dess skadlighet finns, men trots det fortsätter man att använda dem. Även om kopparslagaren inte skulle tycka om ett förbud, måste det enskilda intresset vika för det allmänna.
----------------------------