0056Sammandrag av vädret under 1-10 janPatriotiska Sällskapet
Sammandrag av vädret under 1-10 januari
----------------------------
 
0057Underrättelse om artificiella ängar för svenska jordägareMozelius, Fredric
1777, febr

UNDERRÄTTELSER OM ARTIFICIELLA ÄNGAR FÖR SWENSKA JORDEGARE

I utlandet har man prövat artificiella ängar. Frankrike har i 20 år haft framgång med detta. England har byggt upp sin nationella styrka på detta sedan 1680-talet. I Sverige däremot är det ett okänt begrepp. Ståndspersoner har inte visat vägen. Ändock kan varje torpare, liksom han nu odlar humle, lära sig att anlägga ängar. Det är endast i början kostnaden för frö är besvärande. Man kan jämföra med potatisodling, som i början stötte på motstånd. Människan kan liknas vid en maskin, som går utan att inställningen rubbas tills den börjar knarra.

De naturliga ängarna är i vanmakt och man kan förledas att tro, att även de konstgjorda skall ha samma besvär. Men de artificiella skapar rikare ladugårdar och ger på så sätt större förråd av gödsel, vilket kommer åkern till godo.

Man sår på ängen både svenska och utländska frön. I Frankrike rekommenderas treffeln, som tröskas och ges som foder. Man blandar också med havre. Gödning behövs inte, möjligen aska. Efter tre år går treffeln ut och man gör åker igen.

På Irland sår man lin och treffel tillsammans, utan att linet skadas. Det håller jorden fuktig. Luzern är ett annat frö, som brukas på ängen. Det fordrar dock bättre bearbetning av jorden. Saint-Soins ger tillsammans med havre gott och mycket foder. Befordrar också biskötseln. Frommel och raygräs sås mycket i England.

I Sverige är Berghner den som gjort lyckade försök med konstgjorda ängar, som givit 3 gånger mer stärkande foder. Om man antog dessa tankar skulle vi spara många tunnor guld, på det att vi inte behövde köpa föda utomlands.

Min käre lantman, ta upp artificiella ängar och du äger snart, som om du hade två gårdar.

Tillägg om Saint-Soin.

Detta frö är det minst brukade i Sverige. I Frankrike berömmer en namnkunnig lantbrukare detta frö som bäst. Skall sås där ingen annan säd trivs.

----------------------------
 
0058Anmärkningar vid strömmingsansning i östgötiska skärenAnonym
1777, febr

ANMÄRKNINGAR WID STRÖMMINGS-ANSNINGEN I ÖSTGÖTHA SKÄREN

Följande fel har jag märkt vid strömmingsansningen, som bör rättas till.

1) När strömmingen är ur sjön, häves den ner i en smutsig och tjärig båt och tar åt sig smak.

2) Strömmingen förs lång väg i öppen båt, där solen och hettan påbörjar förruttnelse.

3) När den kommit i land finns ofta inte folk, som rensar på en gång, utan fisken blir liggande flera timmar.

4) När den rensas kastas den i ett kar med gammal saltlake, som är blodig och otäck. Visserligen sparas salt, men smaken fördärvas.

5) Den packas i furufjärdingar och drar till sig mer smak av kåda och tjära.

6) Ofta saltas den för hårt, så att fettet utsuges och fisken blir hård, härsken och ibland helt oduglig.

7) Böcklingen, som tillreds i Östergötland, är både välsmakande och begärlig, men av så ringa mängd, att allmogen knappast får smaka den. Man borde enkelt kunna anrätta betydligt mer.



Dessa fel kan med följande medel bättras.

1) En fiskesump, som höll fisken levande tills den kommit i land eller en brädlår, som inte avger smak.

2) Denna lår täckes, så att solen inte kommer åt.

3) Om andra än fiskaren och hans folk tog hand om strömmingen, rensade med van hand och sålde, skulle fiskaren slippa de långa försäljningsresorna och kunna ägna sig åt fisket.

4) Karet med blodlaken skall helt utdömas.

5) Träkärl, som ger smak, skulle bytas mot lerkärl.

6) Att någon med kunskap åtar sig saltningen. Nu tror man att ju mer salt, ju längre håller sig fisken, men även här gäller, lagom är bäst.

----------------------------
 
0059Om mjölonättikaAnonym
1777, febr

OM MJÖLON-ÄTTIKA

Sättet att göra mjölonsirup är beskrivet i Vetenskapsakademiens Handlingar 1774. På samma sätt gör man ättika, dock utan att koka så länge. Får inte kokas i järngryta. Saften slås i ett med ättika syrat träkärl. Surdeg, långpeppar och nejlikor tillsätts. Kärlet sprundas och låter jäsa i ett varmt rum

----------------------------
 
0060Om mos av gallibärAnonym
1777, febr

OM MOS AF CRATAEG. CRUR. GALLI-BÄR

Detta träd växer inte vilt i Sverige, men borde kunna odlas. Träet duger till svarvning och bären kan användas i hushållningen. De likna oxelbär, som också kan ge ett gott mos.

Jag rensade bären och lade dem i en stenkruka, där de krossades. Kokande vatten slogs på och en duk täckte krukan tills det svalnat. Silades genom dubbla filtrerpapper i en förtent kopparpanna. Moset i filtret användes på nytt.

När det mjöliga ämnet, som blev kvar torkades och blandades med rågmjöl, kunde man baka ett gott bröd, dock inte särskilt vitt.

I Sverige använder man oxel till gröt och i pannkakor.

----------------------------
 
0061Moutarde de Dijon av svensk senapHolmberger, Petrus
1777, febr

MOUTARDE DE DIJON AF SWENSK SENAP

Anledningen till detta försök gav mig en förnäm fru, som trodde att denna slags senap gjordes av rostade frön. Jag rostade den svarta senapen i järnpanna, blandade med salt och god vinättika och resultatet blev lika bra som den från Dijon.

----------------------------
 
0062Tågvirke av ljungAnonym
1777, febr

TÅGVIRKE AF EN ART LJUNG

Under regeringens beskydd har ett repslageri inrättats i Paris förstad St Antoine, där man gör tåg av ljung, Gramen Sparteum. Franska marinen använder tågvirke av andra ljungsorter från Spanien och Afrika, som är mycket brukbara både i salt och sött vatten. Man försöker nu använda ljung istället för hampa för att göra tapeter, som tål att tvättas.

----------------------------
 
0063Sätt att plantera potatis av fröAnonym
1777, febr

SÄTT, AT PLANTERA POTATOS AF FRÖ

Tag en knippa potatisfrukter och häng på tork hela vintern. Gnugga loss fröna och torka på ett papper. Sås i en mullbänk och när plantorna är en tum planteras de ut. Två gånger skall de allt eftersom de växer täckas med jord. På en sommar blir potatisen stor som ett hönsägg. Det märkliga är att det blir potatis av flera slag från dessa frön.

Man har märkt att potatis avtar och bör förnyas genom frösådd vart 14:de år. Lantbrukaren beklagar sig att hans jord tröttnat, men orsaken ligger i potatisens ålder.

----------------------------
 
0064Hjälpmedel mot stenpassionAnonym
1777, febr

HJELPMEDEL MOT STENPASSION

En människovän har detta recept mot den smärtsamma sjukdomen. Man bränner 15 snäckor så att de kan krossas till ett fint pulver. En tesked var morgon i tre dagar, nedsköljt med te. Den fattige kan laga sitt te av enbär. Används i förebyggande syfte varje vecka.

----------------------------