0545 | Berättelse om en starrstickning opererad på en änka som varit blind i fem år | Robsahm, Carl |
1780, sept BERÄTTELSE OM EN STARR-STICKNING, OPERERAD PÅ EN ÄNKA SOM WARIT BLIND I FEM ÅR Gardessoldaten Uggelbergs hustru blev för fem år sedan så försvagad i synen, att hon inte kunde urskilja mer än något ljus. Hon fick pärla på båda ögonen. Hon opererade sitt högra öga, men operationen lyckades inte och hon vågade inte riskera det vänstra. När mannen blev sjuk och dog, försattes hon i yttersta nöd. Hon försökte komma in på fattighus, men detta lyckades inte, så nu var hon dessutom husvill. Då beslöt hon att operera det vänstra ögat. Hon fick adress till en hos stadsfältskär Olle Weldt konditionerad kirurg, Joachim Gottfried Billroth, som lovade att med Guds hjälp utföra operationen. Hon bodde hos en ullkammare, vilket var olämpligt med tanke på allt damm. Hon fick då bo hos gardessoldat Friedrich Hagelberg och hans hustru, som skötte henne 4 veckor efter den lyckade operationen. Med hjälp av glasögon kan hon läsa det finstilta i psalmboken. Hon kunde inte betala | ||
---------------------------- | ||
0546 | Utdrag ur Stockholms konsistorietabeller över födda och döda i stadens församlingar år 1779 | Hambräus, lars |
1780, sept UTDRAG AF STOCKHOLMS CONSISTORII TABELLER ÖFWER FÖDDE OCH DÖDE I STADENS FÖRSAMLINGAR, ÅR 1779 Födda 2312, döda 2417. Två kvinnor har lidit dödsstraff för barnamord och en man för mord. | ||
---------------------------- | ||
0547 | Utdrag ur mortalitetstabellen för Kinds kontrakt och år 1779 | Anonym |
1780, sept UTDRAG AF MORTALITETS-TABELLEN FÖR KINDS CONTRACT OCH ÅR 1779 564 födda, 500 döda, däribland en vid 113 års ålder. Märklig knall i luften, som var helt klar, vid Tenghem den 24 augusti. | ||
---------------------------- | ||
0548 | Anmärkningar angående årstiderna från orterna | Anonym |
1780, sept ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE ÅRSTIDERNE FRÅN ORTERNE Efter en lång vinter blev islossningen så häftig att man inte minns dess like. Vattnet steg 20-30 alnar över åkrarna och förstörde kvarnar och vattenverk, broar och den på åkrarna utförda gödseln. Folket efter strömmarna var tvungna att flytta till högre belägna områden. Flera drunknade. Vägarna måste nu repareras. Detsamma rapporteras från Finnmarken och Björneborg. | ||
---------------------------- | ||
0549 | Anmärkningar angående näderleken för augusti 1780 | Patriotiska Sällskapet |
Halva månaden varmt och klart, senare mulet men litet regn. | ||
---------------------------- | ||
0550 | Utkast till kunskap om svenska lantmannaredskap | Lostbom, Johan |
1780, okt UTKAST TIL KUNSKAP OM SWENSKA LANDTMANNA REDSKAPER Beskrivning av vältar, bultar, trumblor, sladdar. Beskrivning av bärgningsredskap: liar, räfsor eller härv, riva, sädeskrok. Beskrivning av körredskap: kärror, verkvagnar, sädesvagnar, hösläpa, hösläde, drög med medar. | ||
---------------------------- | ||
0551 | Om skall och odjurs utdödande | Anonym |
1780, okt OM SKALL OCH ODJURS UTDÖDANDE I Uppland sker mest jakt på skadedjur i hela landet, genom varggropar, saxar, preparerade luder och skytte. Varggropar borde anläggas i varje socken. Det skulle inte kosta mer än vad som nu åtgår till skall och jägeribetjäning. Denna idé fick jag förra året, då ett stort skall anställdes i Lagunda i Uppland. 3000 man plus jägeribetjäning var samlade i 3 dagar och det kostade 27000 daler förutom alla träd som blev fällda. Vinsten blev 3 rävar och en älg. I Västmanland togs 47 rävar i grop under en kort tid. Lappar, finnar och dalkarlar vet hur man gillrar fällor och skjuter björn. På hösten då björnen krupit in i idet, skjuts ett skott och han blir nyfiken och kommer ut, där han fångas och skjuts. En varggrop muras helst av sten för att spara skog. Att preparera luder med gift är ett enkelt sätt att utdöda djur, men om skinnen skall användas av människan, finns risk att de inte är hälsosamma. Att skjuta på luder kallas det, när man lägger asmat utanför får- eller fähus och har en bössa laddad. Skall man använda saxar, bör man noga känna till handlaget. | ||
---------------------------- | ||
0552 | Anmärkning ur Åkerbruks-Gazetten om hästars föda och om stall | Anonym |
1780, okt ANMÄRKNING UTUR ÅKERBRUKS-GAZETTEN OM HÄSTARS FÖDA OCH OM STALL Har man brist på foder, kan man ge hästar halm blandat med havre och morötter. Kavallerierna har liksom de flesta andra dåliga stall med för många djur och dålig ventilation. Ett stall skall inte innehålla fler än 24 hästar i två rader. Varje häst skall ha 4 fot och 6 tums utrymme och hög krubba, så att de lär sig hålla huvudet högt. På vintern skall lyktorna stå i fönstren, så att röken inte besvärar. Hästen skall ha lite foder åt gången, vilket befordrar hans aptit. Varje månad skall stallet rengöras. Hästen skall vara ute minst en halvtimma var dag oberoende av väder. Han skall ha rent källvatten att dricka | ||
---------------------------- | ||
0553 | Recept mot skörbjugg | Anonym |
1780, okt RECEPT EMOT SKÖRBJUGG Bot mot skörbjugg får man av syra. Blanda Sal Essentiale Acetof med socker och några droppar citronolja. | ||
---------------------------- |