| 0527 | Rön angående saltning | Anonym |
| 1780, juli RÖN ANGÅENDE SALTNING Man har trott, att smör, fläsk och kött väger mindre då de blivit saltade. Jag har gjort experiment med smör, fläsk och gåshalvor och funnit att mycket litet förloras i vikt. Vid slaktning av oxkött låter man för mycket blod stanna i köttet och därför förlorar det i vikt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0528 | Om sättet att få nankinsfärg på bomullsgarn, samt att göra holländska skrivpennor | Lostbom, Johan |
| 1780, juli OM SÄTTET AT FÅ NANKINS FÄRG PÅ BOMULLS-GARN, SAMT AT GÖRA HOLLÄNDSKA SKRIF-PENNOR Då jag föreläste om, hur man kan skaffa frö av grankottar till utsåning och använda kottar vid brännerierna i stället för ved, berättade en studerande, hur hans mor gjort lyckade försök med att färga med grankottar. Hon hade fått samma gula färg, som nankinen från Ostindien har. Det vore önskvärt, att en färgbok för allmogen kom till, så att de lärde sig använda inhemska färger. En förbättring av våra inhemska pennor efter holländsk modell vore önskvärt. Orsaken till att holländska, skånska och tyska gåspennor är bättre kan bero på, att de kommer från bättre slags gäss. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0529 | Beskrivning av nankinsfärg på bomullsgarn | Anonym |
| 1780, juli BESKRIFNING, AT FÅ NANKINS FÄRG PÅ BOMULLS-GARN Sönderskurna grankottar kokas i två timmar. Silas och kokas åter nu med garnet. När man fått önskad färg tas garnet upp och torkas. Tvättas 3 gånger i hett tvållödder. Till sist kokas det i alun. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0530 | Att beredahHolländska skrivpennor | Haggren, Lars Chr. |
| 1780, juli AT BEREDA HOLLÄNDSKA SKRIF-PENNOR Det är märkligt att pennor är så dyrt, de kan med ringa arbete tillredas. Bäst är pennor, som gässen fällt. De skrapas rena och lindas med pappersremsor och sättes i ett glas med vatten. Glaset kokas nu i vattenbad 1 1/2 timma. De torkas sakta, för att vattnet skall rinna ut snabbare kan man sticka ett hål i pennan med en grov nål. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0531 | Anmärkningar angående väderleken för juni | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 0532 | Om trädstockar och årder | Lostbom, Johan |
| 1780, aug. UTKAST TIL KUNSKAP OM SWENSKA LANDTMANNA REDSKAPER. OM TRÄDSTOCKAR ELLER ÅRDER. Professor Lostbom utkast till svenska lantmannaredskap, särskilt trädstockar och årder. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0533 | Angående mullvadars fördrivning | Anonym |
| 1780, aug. ANMÄRKNING ANGÅENDE MULLWADARS FÖRDRIVANDE. Beskrivning och ritning till en kista med pust, som införes i mullvadsgångarna och som fördriver skadedjuren. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0534 | Om ättikas tillredning av krusbär | Anonym |
| 1780, aug. OM ÄTTIKAS TILREDNING AF KRUSBÄR. Berberis används att göra god ättika av, men tillgången på berberis är inte tillräcklig. Man kan med fördel använda krusbär i stället. Plocka halvmogna bär och stöt dem i trämortel. Pressa ur saften och blanda in litet surdeg och en handfull stekta ärter. Låt stå i solen 8-14 dagar att jäsa. Kan sparas i 2-3 år och används på samma sätt som citronsaft. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0535 | Calendarium Florae omkring Västervik för år 1779 | Holmberger, Pet. |
| 1780, aug. CALENDARIUM FLORAE OMKRING WESTERWIK FÖR ÅR 1779. Varje ort behöver en kalender, där växters blomning och mognad finns upptaget. Även andra tecken i naturen är viktiga, då det gäller att inrätta åkerbruket rätt i tiden. En blomsteralmanack som upprättats under några år i Västervik redovisas | ||
| ---------------------------- | ||